Gammelgäddan fick bita i den vassa kroken på Bjärlången!

BJÄRNUM. Kung Bore slog till med full kraft i våran byggd i början på veckan, och då trillade det ner mängder med snö och sjöarna frös till ordentligt.
Bjärlången är väl en sjö som rätt så lätt lägger sig och det var nog tre år sedan man riskfritt kunde ta sig fram på sjön, för att idka lite isfiske.

Patrik Persson visar stolt upp gammelgäddan som han plockade upp från Bjärlångens djup lördagen den 6 februari.

I fredags så var det dags för Patrik Persson och Torbjörn Håkansson att plocka fram isborren och övrig utrustning, för att bege sig ner till Bjärlången i hopp om att kunna plocka upp Gammelgäddan.

Fredagen var kall och vinden bet ordentligt i kinderna och någon större aktivitet under isen kunde inte grabbarna skönja. En liten abborre blev det dock efter fyra timmars fiske.

Men skam den som ger sig och lördagen skulle man agna upp ordentligt och fylla termosen med varmt och gott att dricka. Efter tre timmar på lördagen så slog det till ordentligt på Patriks utrustning och visst var där fisk.

Läs mer …

Några Limerickar så här när kylan biter i kinderna

I slutet av september 2012 var vi på Irland, ett så upplevelserikt och vackert land! Bland annat besökte vi Limerick och även Tipperary som det inte alls var så lång väg till som visan beskriver.
På vägen till Limerick blåste vår lokalguide ombord på bussen liv i en tävling om vem som kunde skriva den bästa limericken.

Sagt och gjort här är mina:

En man från Emmaljunga
ville med sig själv, duett kunna sjunga.
Det blev närmast en parodi
på något det kunnat bli.
Ty han talade ofta med kluven tunga.

-Den väckte en del beröm.

Här kommer en lite mer ”vågad” limerick…

En flicka från Viken
klagade besviken!
När jag bäst behöver
är det hela över!
Ty min kille är en "kvick" en.

Ormvråk

Ormvråk (Buteo buteo) är en medelstor hökfågel.

Ormvråkens fjäderdräkt är mycket variabel vad gäller färg. Dräkten är oftast brun med spräckliga eller vattrade kroppsdelar men varierar mycket. Vissa exemplar är gulbruna eller nästan vitspräckliga. Stjärten är tydligt tvärrandig med små band. Ögat är mörkbrunt eller nästan gult. Undersidan av vingarna är oftast ljusare än fågeln i övrigt.

Ormvråken bygger ett plattformslikt bo, som ofta mäter cirka en meter i diameter. Det placeras i ett större träd, oftast gran, och honan lägger i april–maj två till fyra ägg.

Läs mer …

Hur är pulsen på gymmet?

BJÄRNUM. Regler och restriktioner har påverkat oss alla under rådande pandemi. Näringsidkare är nu tvungna att begränsa antalet besökare rejält. Varje person skall ha 10 kvadratmeters utrymme. På varje affärsdörr står antalet tillåtna besökare åt gången. Handsprit skall finnas tillgängligt och möjlighet att hålla avstånd är viktigt. Hur har detta påverkat gymmet? För att få reda på detta besökte vi Energicenter i Bjärnum. 

Innanför dörren möter oss ett bord med spritflaskor. Det är då handsprit och inget annat. Förhållningsregler och skyltar med högsta antalet personer i de olika avdelningarna. Januari brukar normalt vara den månad då många vill ta hand om sin hälsa och börja träna. I botten ligger då ganska ofta ett nyårslöfte.

Hur ser det ut idag, frågar vi Annica Roslund som är platsansvarig på gymmet?
-
Vi ligger cirka 10–15 procent lägre i år än förra året. Helt klart har pandemin påverkat oss. Visst ska man ha respekt för pandemin men att träna är en investering för hälsan, svarar Annica.

Läs mer …

Kråka

Kråka (Corvus cornix) är en fågel i familjen kråkfåglar.

Under förmiddagarna söker kråkan energiskt sin föda och letar igenom alla ställen där det kan finnas lämplig föda. Kråkan är allätare och har en mycket varierad kost. Den äter till exempel döda djurkroppar, sniglar, insekter, frukt, köksväxter, groende eller mogen säd, småfåglar, smärre däggdjur, fisk och fågelägg.

Mitt på dagen vilar den sig, men under eftermiddagen är den åter ute på spaning. Framåt kvällen samlas traktens kråkor och tillbringar natten i någon lund eller skog.

Kråkan är mycket vaksam, särskilt om den är utsatt för förföljelse. Rovfåglar undgår sällan kråkornas uppmärksamhet och de är kända för att mobba rovfåglar genom att förfölja dem under höga skrik. När en kråka av denna anledning eller vid någon fara ger ifrån sig sitt läte samlas alla kråkor som finns inom hörhåll.

Läs mer …