En pärla bland hembygdsmuseum

BJÄRNUM. Vackert beläget i lövskogen ligger Bjärnums Museum. Området skänkte Mathilda Johansson till Bjärnums Municipalsamhälle 1938. Området stäcker sig från Folk Parken ner till badplatsen vi Bjärlången och är ca tio tunnland stort.

Bjärnums Museum i vinterskrud grundat av Atto och Karin Peto

Vid kommunsammanslagningen 1974 kom marken att ägas av Hässleholms Kommun. Vid årstider som är något varmare än just nu är det självklart en ännu trevligare miljö. Även om området i sig är värt ett besök så är det Muséet som utmärker sig.

Förutom det som oftast finns på ett hembygdsmuseum, vardagsföremål från gångna tider, finns här en mängd samlingar av skilda slag. Samlingen av stolar med olika träslag måste betraktas som unik. 36 stolar av 34 olika träslag som alla växt i området. Att det blir 36 stolar beror på att det förutom finns stolar av vanlig fur och ek, även finns sjödränkt variant av de båda.

Två specialtillverkade stolar av totalt 36 varav den lättaste tillverkades i träslaget Pil (3 kilo) till vänster på bilden och i träslaget Syren (14 kilo) till höger på bilden.

Att samma modell av stolar kan väga så olika förvånar de flesta som lyfter på stolarna. Störst skillnad i vikt är mellan syren och pil. Ca 14 kg är vikten på syrenstolen och endast ca 3 för stolen av pil.

Läs mer …

Stenknäck

Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.

Stenknäcken är en ganska stor och kraftig fink med en kroppslängd på 18–19 centimeter och vikt på cirka 50– 60 gram. Den har en mycket kraftig trekantig näbb, stort huvud, tjurnacke och kort stjärt. Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, men honan har ett grått stråk längs armpennorna, vilket är enda synliga skillnaden mellan könen.

Läs mer …

Falska poliser åtalas för grova bedrägerier

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sju män från Skåne åtalades under tisdagen misstänkta för delaktighet i nio grova bedrägerier med mera mot äldre personer i södra Sverige.

Vid bedrägerierna har de misstänkta ringt upp äldre personer och utgivit sig för att vara poliser. Gärningsmännen har lurat de äldre drabbade personerna att göra inloggningar på sina bankkonton och använda bank ID. Därefter har gärningsmännen överfört pengar från drabbades konton.
Bedragarna har också lurat flera av de drabbade att överlämna smycken och bankkort med kod till bedragarna som besökt de äldre i sina hem efter inledande telefonsamtal.

Läs mer …

Stjärtmes, kär vinterfågel i våra trakter

Stjärtmes (Aegithalos caudatus) är en tätting i familjen stjärtmesar.

Utanför häckningssäsongen, vilken tar slut i juni-juli, formar stjärtmesen kompakta flockar på 3 till 30 fåglar, som består av familjemedlemmar (föräldrar och ungar från föregående häckningssäsong) tillsammans med de extra adulta individerna som hjälpt till att föda upp kullen. Dessa flockar är revirhävdande och försvarar reviret gentemot andra flockar.

Läs mer …

När lakejen Lundström, fransosen Favre och ryssen Ivan gjorde barn i Skeinge

VERUM. Under de år som adelsmän betjänade av lakejer härskade på Skeinge säteri i Verums socken blev ibland personer födda i utlandet inkvarterade i gården. En fransman som kallades Favre vistades på Skeinge säteri på 1780-talet och i början av 1800-talet var ryssen Ivan Gifrig bosatt där. Ryssen kan antingen ha kommit till Sverige som en av de ryska desertörerna från finska kriget 1809 eller kanske som fånge efter ryska arméns kapitulation vid Narva 1810.

Såhär såg Skeinge sätesgård ut när fransosen Favre vistades där.

Hur fransmannen hade hamnat där är okänt, men såväl denne ”fransos” som den ”ryske drängen” blev omtalade i socknens födelsebok som upphov till utomäktenskapliga barn.

Namnet Favre bars av en känd fransk statsman. Han hette Jules Favre och levde åren 1809 till 1880. En annan känd Favre från vår tid är den schweizisk fotbollsspelaren Lucien Favre.

Läs mer …