EMMALJUNGA. Den tidigare frågan angående ”Emmaljunga-bröd” från Lars Ohlsson i Småland har i nuläge redan gett två svar.
- Såg att du efterlyste receptet på Emmaljunga Grovbröd! Vet men säkerhet att det hamnade i Skånes Fagerhult och där startade man upp tillverkning av brödet, men det blev ingen succè tydligen. -skriver en person bosatt i Bjärnum.
Angående frågan om Emmaljungabrödet kommer även ett svar från Dalarna.
- Föreslår att ni kontaktar den sista bagaren innan nedläggningen i Emmaljunga.
Det var hans far Gösta Olsson som drev bageriet från början och hans fru kafét Gula Kondis i Almbacken.
Kontakta: Hans “Hasse” Olsson (86 år). Högholmavägen 10. Emmaljunga.
OSBY. Leksaksmuseet grundades 1984 då BRIO fyllde100 år och inrättades då i det gamla tullhuset. 2024 flyttade det däremot till betydligt större lokaler i det anrika ”BRIO-huset” på Briogatan 1. Där finns nu såväl museet som leksaksbutik och arkiv. Museet har sedan 2014 drivits av Stiftelsen Lekoseum.


Historien kring företaget BRIO började med en ung man som hette Ivar Bengtsson. Han investerade 77 kronor på att sälja 2000 spånkorgar i Danmark och detta gick med vinst. Han fortsatte senare med att sälja träkorgar som visade sig vara både prisvärda och hållbara och även denna verksamhet gick mycket bra. Företaget expanderade och 1907, då Ivar Bengtsson bosatt sig med sin familj i Osby, producerades företagets första leksak. Det var en häst i trä, den så kallade Osbyhästen.
VITTSJÖ. Daniela Galic förstärker VGIK inför hösten. Nyss fyllda 19 år, men redan med meriter från den Australiensiska damlandslaget, kommer "Dani" förstärka vår redan starka offensiv och spetsa till konkurrensen i laget. Kontraktet gäller för två år.
Redan vid lagets första träning efter sommaruppehållet under måndagen fanns Dani på plats.

Daniela gjorde sina första år som seniorspelare i Melbourne City. Inför förra säsongen lämnade hon hemlandet för spel i Nederländerna. Där blev hon mästare med Fc Twente säsongen 2024/ 2025.
Trots sin unga ålder har det redan blivit 5 landskamper för Australiens damlandslag. Dani har även gjort 25 landskamper för landets U23- och U20-lag.
VITTSJÖ. Varje söndag under juli månad genomför Wittsjö Hembygdsförening så kallat ”Öppet hus” i sin lokal, -den gamla småskolan, -på Verumsvägen, mellan klockan 14 och 17.

En jämn tillströmning av besökande visar att det visst finns intresse för historiken och just hembygden. Det såldes en hel del gamla vykort och flera var intresserade av alla böcker som fanns att ta del av.
Även bildarkiven och pärmarna med tidningsklipp visade dra till sig intresserade. Flera satt en god stund djupt försjunkna i dessa pärmar/ böcker.
Guiderna Karin Persson, Inge Johannesson och Kjell-Uno Ögren, var under eftermiddagen stundtals helt upptagna med att berätta historierna bakom flera av de mängder av intressanta föremål som finns på Wittsjö museet.
Från köket såg man hela tiden till att det fanns kaffe/ te/ saft och goda hembakta kakor. Att detta var uppskattat går inte att ta miste på. Kanske saknades möjligheten att köpa glass till barnen?
VERUM. Johan Lundberg (f 1978) författade våren 2010 ett examensarbete som hette: Skånska trähägnader, en studie i konstruktion och historisk utbredning. Uppsatsen är en kandidatuppsats i ämnet landskapsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Under ett praktikarbete hade författaren tagit del av artikeln Skånska gärdesgårdar, ett bidrag till kunskapen om dess former och utbredning från 1925 skriven av markhistorikern och kulturgeografen Mårten Sjöbeck. Artikeln, som var införd i tidskriften RIG utgiven av Föreningen för svensk kulturhistoria, lockade Johan Lundberg att fördjupa sig i ämnet. Han konstaterar i sitt examensarbete att man i norra Göinge fortfarande långt in på 1900-talet kunde påträffa de två ålderdomliga inhägnadstyperna: ”skegäre” och ”oppståndsgäre”. Lundberg skriver att dessa ska ha förekommit i Stoby, Norra Åkarp, Verum och Röke socknar.

Kulturhistorikern och författaren. Mårten Sjöbeck (1886–1976)
Forskaren Mårten Sjöbeck hade vid sina rundresor i Göinge påträffat rikligt med skegärden, vilka han kallade skedgärdesgårdar. Han hade funnit sådana främst i Visseltofta, Loshults, Verums och Farstorps socknar, men även i viss mån i Vittsjö, Örkened, Glimåkra, Hästveda, Hörja, Torup, Matteröd, Brönnestad, Norra Mellby, och Tjörnarp.
Sjöbeck har vid sitt besök i Verum och Visseltofta på 1920-talet även observerat man i dessa socknar hade kvar ett ålderdomligt uttal av gärdestypens namn. Han skriver: … skedgärde, »skegäre». Uttalas med hårt k i Visseltofta och Verums socknar.
Sida 90 av 1526