FUL ROVFISK FASTNADE I GÄDDNÄT

VITTSJÖ. Malen drogs upp ur Vittsjön 1969. De senaste 45 åren har den visat sig och sitt gapande tryne på andra våningen i medborgarhuset. Rovfisken Malen är förekommande på enstaka platser i Sydsverige och är både rödlistad och fridlyst sen 1990. Det var bröderna Evert Nilsson i Emmaljunga och Arthur Nilsson, Vittsjö som fick den ovanliga fångsten i sitt gäddnät.

Den 155 centimeter långa malen finns på medborgarhuset.

Bröderna var ute för att vittja sitt nät för gäddor men nätet fanns inte på plats! Efter en stunds sökande hittades flötet. Nätet blev allt tyngre ju mer som hamnade i båten. Slutligen kom fångsten, en enda fisk, intill båten med ett bett, fult och gapande tryne. Med viss möda fick de upp fångsten i båten. Men vad var det för fångst?
Sedan Malen kommit upp på torra land kämpade den förtvivlat för sitt liv. Den var helt insnodd i gäddnätet som fick klippas sönder för att få loss den fula fisken. Det var ingen vanlig liten firre som fastnat i nätet. Vikten var 20 kilo och längden var 155 centimeter. Det var en mal. En sådan hade enligt berättelsen inte fångats sedan början av 1930 talet.
Hur kunde då denna stora fisk hamna i nätet som var avsett för gäddfångst? Troligen var det så att den glupska malen hade upptäckt en gädda i nätet.

Det har funnits sådana vattendjur med stort gap i Vittsjö.

Denna verkade vara lättfångad för malen och samtidigt som gäddan försvann i malens stora och gapande käft snodde malen in sig i fisknätet. Sen var de liksom kört. Trots ivriga försök att ta sig ur nätet blev rovfisken ännu mer insnärjd. Sedan fisken kommit upp på land blev den befriad från det fängslande nätet. Men då var det så dags!

Läs mer …

PRO Månadsmöte med mannekänguppvisning

VITTSJÖ. Fem kvinnor och tre män från PRO, blev utsedda att mannekänga på PRO s månadsmötet i Församlingshemmet i Vittsjö. De åkte i förväg in till Hässleholm för att prova ut kläder hos Jansons klädbutik i Gallerian.

Så var de dags, fredagen den 18 september, att efter sedvanliga mötes förhandlingar, visa upp oss för ett femtiotal nyfikna PRO medlemmar som hade slutit upp.
Uppvisningen bestod i tre uppsättningar kläder till var mannekäng som skulle beskådas.
Först ut var Jan och Kickan att visa sina utvalda kläder.

Läs mer …

Så fick även Karl-Gustav sin cykel

VERUM. Här kommer bild på Karl-Gustav Nilsson från Bjärred, vinnaren av herrcykeln vid Verums cykeltrim " Känn din Bygd”.

Karl-Gustav hade inte möjligheten att närvara vid den stora prisutdelningen men har varit och hämtat cykeln nu.

Läs mer …

Med Kristina på Öland i september 2015

EMMALJUNGA/ ÖLAND. Fantastiska dagar på “Mitt-Öland”, med rådjur och harar på tomten varje kväll. Med promenad-eller cykelavstånd till Kårehamn på östsidan. En plats med en hamn, en fiskaffär och en restaurang, ställen som vi njöt av flera gånger.

En söndag åkte vi lite norrut till Hallnäs udde. Hallnäs udde är en av många karaktäristiska inslag längs Ölands östra kust från Södra Greda och norrut till Munketorp. Denna udde, bland många uddar, som sticker ut i Östersjön har antagligen bildats under den senaste istiden. På vägen ut mot udden reser sig ett sju meter högt sjömärke; i folkmun kallad “Hallnäskärringen”.
Den är byggd av kalksten år 1868 och har en avsmalnande överdel.

Läs mer …

Huggorm

Huggormen förekommer över stora delar av Europa. Det finns även en rödbrun form som i regel är honor och dessa kallas ibland för äspingar. Även huggormsungar kallas ibland äspingar.

Svarta snokar och helsvarta huggormar är mycket lika varandra men går i fält att skilja genom att studera huvudet. Snokar har oftast en gul fläck på varje sida av huvudet vilket huggormen saknar. Färgen på snokens fläckar kan variera från gul till vitt och vissa svarta snokar saknar nackfläckar. Huvudplåtarna skiljer sig också åt på de båda arterna. Huggormen har tre större huvudplåtar, medan snoken har fyra par och en oparig plåt. Huggormens huvud är även matt, till skillnad från snokens glansiga.

Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Ormars gift är en blandning av enyer och har två funktioner; att döda bytet, men också underlätta spjälkningen av maten, som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur.

Ormgiftet verkar även på nervsystemet, och bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller på grund av att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. På människan får bettet liknande effekter, men verkan är mycket mer lokal än hos e åkersork där giftet snabbt sprider sig i hela systemet. Familjen huggormar har ett cellförstörande gift (cytotoxin) som i första hand verkar på blodet och blodkärlen och som förstör blodkropparna och kapillärerna, så att blodet rinner ut i vävnaderna.

Läs mer …