Att vara piga
Ingrid Olofsson berättar om sin första anställning som piga.
I början av 1952 och drygt 15 år ung började jag ett arbete som piga på en bondgård i Halland.
Alla på en bondgård förekommande göromål kunde ingå i arbetet. I en ladugård var det förmannens sak att ta hand om gårdens djur. En dräng fanns också på gården. Familjen bestod av en gammal farfar, man, hustru och två pojkar, fem och tre år gamla. En tredje pojke föddes under den tid jag vistades där. Att delta i allt inomhusarbete under en duktig bondmoras ledning blev mycket lärorikt.
vilken tar slut i juni-juli, formar stjärtmesen kompakta flockar på 3 till 30 fåglar, som består av familjemedlemmar (föräldrar och ungar från föregående häckningssäsong) tillsammans med de extra vuxna individerna som hjälpt till att föda upp kullen (se nedan). Dessa flockar är revirhävdande och försvarar reviret gentemot andra flockar. Under kalla vinternätter trycker flockmedlemmarna ihop sig för att hålla värmen. Under februari–mars delar flocken upp sig och bildar par för att försöka häcka. Ofta stannar hanarna kvar i vinterreviret medan honorna vandrar till omkringliggande revir.

