Bofink (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjen finkar.
Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är de båda vingbanden framträdande

Då bofinken rör sig på marken nickar den rytmiskt på huvudet och den flyger i kraftfulla bågar. Bofinken är en ganska orädd fågel. Bofinkhonan lägger vanligtvis två kullar om året men under varma somrar förekommer det att de lägger än fler kullar.
Honan lägger 3–6 ljusbruna eller blåaktigt vita ägg per kull. Äggen kan vara rätt olikfärgade från bo till bo, de är dock alltid tecknade med röd- till mörkbruna fläckar och fina streck. Vid fara döljer sig honan i redet genom att huka sig så djupt som möjligt. Äggen ruvas i tretton till fjorton dagar av honan. Efter att äggen kläckts utfodras ungarna av båda föräldrarna. Efter ytterligare cirka fjorton dagar lämnar juvenilerna boet. Den första kullen läggs strax efter lövsprickningen, den andra vid midsommartid. Under häckningen accepterar paret inte gärna någon annan bofinksindivid i närheten av boet. Hanarna tävlar med varandra i sång, och kämpar även undantagsvis med både näbb och klor för att lösa revirtvister. Bofinken klarar sig ganska bra i fångenskap och värderas på många ställen högt för sin sång. Som alla andra inom EU naturligt förekommande fågelarter är den emellertid fridlyst, och det är därför olagligt att insamla eller hålla bofinkar i fångenskap. Detta gäller levande såväl som döda exemplar, samt ägg. Bofinken är fotograferad i Vittsjö. Fler bilder på min hemsida vigg5.se Bofinken Bofink (Fringilla coelebs) är en liten tätting som tillhör familjen finkar. Bofinken utmärker sig i flykten genom sina dubbla vita vingband och de yttre stjärtpennornas vita fält, som kontrasterar mot den i övrigt mörka stjärten. Även på icke flygande fåglar är de båda vingbanden framträdande. Då bofinken rör sig på marken nickar den rytmiskt på huvudet och den flyger i kraftfulla bågar. Bofinken är en ganska orädd fågel. Bofinkhonan lägger vanligtvis två kullar om året men under varma somrar förekommer det att de lägger än fler kullar. Honan lägger 3–6 ljusbruna eller blåaktigt vita ägg per kull. Äggen kan vara rätt olikfärgade från bo till bo, de är dock alltid tecknade med röd- till mörkbruna fläckar och fina streck. Vid fara döljer sig honan i redet genom att huka sig så djupt som möjligt. Äggen ruvas i tretton till fjorton dagar av honan. Efter att äggen kläckts utfodras ungarna av båda föräldrarna. Efter ytterligare cirka fjorton dagar lämnar juvenilerna boet. Den första kullen läggs strax efter lövsprickningen, den andra vid midsommartid. Under häckningen accepterar paret inte gärna någon annan bofinksindivid i närheten av boet.
EMMALJUNGA. På torsdagskvällen drog ett rejält snöoväder in över byn och allt blev vitt igen

Men många trotsade vädret och fyllde församlingshemmet till sista plats. Hälften utgjordes dock av Vittsjös kyrkokör under ledning av Mats Lunnergård.
Det känns förunderligt att denna stora skönsjungande kör kommer till lilla Emmaljunga och låter oss få njuta av deras stämmor.

Kyrkan sjunger Kören
Synd bara att inte fler bofasta här tar tillfället i akt! Många av åhörarna kom från Vittsjö! Alla vi som var där var glada för det. Kören underhöll med sånger från den norske kompositören Tore W. AAs varvat med svenska psalmer och från åhörarna önskepsalmer.
Snöklocka (Leucojum vernum), även kallad Klosterlilja, är en amaryllisväxt som beskrevs av Carl von Linne.

Snöklockan blir 15–20 hög och doftar gott. Den vita blomman har 6 kalkblad, alla lika långa. Blomningstiden är april–maj. Lökar sätts bäst på hösten, dock ej mycket sent. Den börjar nämligen skjuta nya rötter på sensommaren.
Den bäst kända växtlokalen i Sverige för snöklockan (Klosterliljan) är vid Vadstena kloster. Växten tros ha förts dit av munkar under medeltiden och har sedan förvildats från den gamla munkträdgården. Idag har den blivit något av en turistattraktion då den varje vår blommar i tusental likt ett stort vitt hav under fruktträden.
VITTSJÖ, BJÄRNUM. Skörden av så kallade bluffmail tycks aldrig sluta. Naturligtvis är anledningen att man lyckas lura tillräckligt många för att det fortsatt skall vara lönsamt.
Några av mailen är amatörmässigt utformade och ganska lätta att identifiera som bluffmail. Andra är skrivna på utmärkt svenska samt utformade så att det kan vara lätt att falla i fällan.
Om du får ett konstigt mail från någon du inte känner, -”ÄR DETTA REALISTISKT” ?
Får du ett ”tveksamt” mail från någon du känner, kontakta då person för att fråga om denne skickat ett mail. Din bekants mailadress kan mycket väl vara kapad av en bedragare.
SVARA ALDIG PÅ OKÄNDA MAIL!
FÖLJ ALDIG ANVISNINGAR I OKÄNT MAIL!
LOGGA ALDIG IN MED DITT BANKID PÅ UPPMANING AV FRÄMMANDE!
Nedan följer några så kallade ”Bluffmail”: (bilderna är foton av mail och helt ofarliga)


VITTSJÖ. Underbart söta rosa små blommor som kämpat sig fram mot solvarm vägg, men vintern ger sig inte.
Någon som vet vad buskarna heter?
Våren kommer att vinna.


Sida 137 av 1526