VITTSJÖ. Snödroppen (Galanthus nivalis) är en av de bäst kända arterna i snödroppssläktet i familjen amaryllisväxter. Den är tillsammans med vintergäck en av de första blommorna som visar sig på våren.

Snödroppen blir 10–15 cm hög och blommar under perioden februari till april i den norra tempererade zonen. Den är härdig inom alla Sveriges odlingszoner.
Blomman är vit med 6 kronblad. De tre yttre kronbladen är större än de tre inre. De inre har vardera en grön fläck. Snödroppen är en lökväxt, och lökarna liksom växten i övrigt är giftig.
VITTSJÖ. Grönsakssoppa, gott bröd och hembakade kakor. Sven Röstin hälsade församlingen välkomna. Vi hälsade Sven välkommen tillbaka efter hans frånvaro.
Dagens inbjudna gäst Angelika Svarfvar som tillsammans med Urban Lång driver Retro Living sedan 2021 i Vittsjö berättade om deras verksamhet.

Företaget köper in begagnade varor från auktioner, dödsbon och privatpersoner. Många lämnar in föremål för värdering eller försäljning i deras butik. Det blir lite av en skattjakt menar Angelika.
Allt som finns i ett hem hittar vi här. Textilier, leksaker, glas, porslin, möbler och böcker.
BJÄRNUM. Vad känner vi egentligen till om kvinnans roll under Svensk Danska kriget på Snapphanens tid? Fanns det verkligen Spionhäxor här i Skåne på den tiden?

Dessa frågor och kanske många flera kommer Joanna Vadenbring att ge sig i kast med på Bjärnums Museum Söndagen den 2 Februari. kl. 14-17.
Joanna är en historiker som gjort sin doktorsavhandling om det Skånska kriget Europeiska Universitetsinstitutet (EUI) i Florens 2009.
Sedan dess har hon fortsatt att forska om både enskilda livsöden och krigsföring i 1600-talets Skåne.
Hon föreläser regelbundet om skånska kriget både på museer och i skolor. Och nu är det våran tur att äras med en föreläsning.
Så välkommen på denna spännande resa och föreläsning klockan 14.00 Söndagen den 2 Februari.
Inträde 100 kr (inkl. Kaffe och kaka)
FARSTORP/VISSELTOFTA. Hans Majestät Konungen har läst journalisten och författaren Susanne Gäres nya bok, som heter ”På gränsen” och bland annat handlar om alla de små lantbruk som på 1940-talet fanns längs vägen mellan Visseltofta och Hallaryd.

Gäres bok är ett starkt inlägg i den svenska livsmedelsdebatten. Hon hävdar, att alla vi här i landet bör tänka betydligt mer på livsmedelsproduktion än vad vi gör i dag.
Kungens handsekreterare har skrivit ett personligt tackbrev till Susanne Gäre. Han berättar i detta, att statschefen med stort intresse har satt sig in i författarens fakta, intressen och förslag på hur Sverige ska bli ett säkrare land med tanke på mer inhemsk egenproduktion, ökad odling och uppfödning samt ett bättre rustat lantbruk i allmänhet.
Talgoxe (Parus major) är en fågel inom ordningen tättingar och familjen mesar.

Talgoxen finns i hela Sverige och är i mellersta och södra Sverige en av de vanligaste mesarna. Med 709 884 individer ringmärkta åren 1911–2008 utgör talgoxen en av de vanligast ringmärkta fågelarterna i Sverige.
Ungarna utfodras av båda föräldrar och får vanligen 6–7 g föda om dagen. Båda föräldrarna ger ungarna mat och håller rent i boet genom att plocka bort avföring. Båda könen gör lika stora insatser. Ungarna stannar i boet i 16 till 22 dagar och blir oberoende av föräldrarna åtta dagar efter att ha blivit flygga. Utfodringen kan fortsätta även efter att ungen blivit oberoende, upp till 25 dagar för ungar från den första kullen, men så länge som 50 dagar för den andra kullen. Boungar från andrakullar har svagare immunförsvar och kroppskondition än de från förstakullar, och därför en lägre överlevnadsgrad. Talgoxen blir könsmogen vid ett års ålder.
Sida 172 av 1544