VITTSJÖ. Margaret Roskvist från Bjärnum hyllades extra vid MHF:s årsmöte då hon tilldelades MHF:s veteranmärke för 50 års medlemskap i organisationen. Årsmötet hölls i EFS-stugan i Vittsjö där regionens representant Ronny Johansson var ledare vid förhandlingarna.

Margaret Roskvist flankera av Erling Thelander och Ronny Johansson vid årsmötet.

Bjärnum Vittsjö MHF blev egen avdelning 1958 och 1965 blev föreningen ägare till egen lokal, gamla skolan i Gundrastorp. Denna fastighet såldes för ett par år sedan. MHF hyr nu sina möteslokaler i Bjärnum och Vittsjö.
Till ordförande omvaldes Erling Thelander, Bjärnum och ledamöterna i styrelsen Margaret Roskvist och Vera Thelander omvaldes. Kvarvarande i styrelsen är Tord Karlsson. I övrigt blev det nästan uteslutande omval på övriga funktionärer.

VERUM. Kommer det åter att spelas seriefotboll på planen i Verum, i så fall när? Detta är några frågor som styrelsen i Verums GoIF, en styrelse med ordförande Håkan Arvidsson, kassör Sebastian Larsson, sekreterare Emil Larsson och övriga styrelsemedlemmar har att bl:a. arbeta med under detta året.

Verums fotbollsplan

Denna styrelse fick förnyat förtroende när föreningen hade sitt årsmöte i helgen. Under tiden satsar man på korpfotboll, bordtennis, fredagskul och hövdingeloppet.

Sven Larsson som är klippan i föreningen.

Sven Larsson som är en klippa i föreningen, medlem i styrelsen, spelar och håller samman bordtennisen, sköter gräsplanen så den är redo för träning och spel, har hand om och tränar korpfotbollslaget, sköter även insamlingen av returburkar. Klubben tar emot utländska (även svenska) returburkar, petflaskor, och ser till att dessa går till återvinning och inte slängs i naturen. Ni som har sådana burkar ni vill bli av med hör av er till Sven Larsson 070-8891259. Sven är även en duktig radio och TV reparatör.

EMMALJUNGA/ GÖTEBORG. Som sextonåring och med fjortonårig bror köpte vi boxhandskar från Hobbyförlaget, vi fixade med en fyrkantig ring som det konstigt nog heter. Det blev bara en rond, efter att min bror Åke fått näsblod tyckte både vi och vår mor att det fick räcka.
Men mina blodiga handskar följde mig till Göteborg 1954.
Där fick jag jobb på SJ och med en förman som hette Caldeborn, han hade en son som var sex år äldre än mej.
Han var kompis med Ingemar Johansson och sparrade mot honom lite då och då och ibland fick jag hänga med. Han lever förresten ännu och sjunger bland på krogar i Göteborg med omkrets, han kallades då Göteborgs Frank Sinatra.
Nån boxare blev jag aldrig men jag träffade både Ingemar, hans bror Rolf och även hans far.
Under delar av sextiotalet körde jag lastbil i Göteborg och fick ofta transporter från Rekordmagasinet. Där var Ingemars promotor Edvin Ahlqvist chef och där träffade jag boxarna, även Rolf var ju duktig i sin viktklass. Att hälsa på Ingemar kändes precis som att man förlorat sin hand för gott.

VITTSJÖ. Under mina regelbundna cykelturer kring Vittsjö på söndagsförmiddagarna, tillsammans med min närboende kompis och tillika fd närpolis, har jag vid tre tillfällen haft förmånen att se vår största fågelart. Jag pratar om havsörnen, nordeuropas och en av världens största rovfåglar.

På Wikipedia kan man läsa följande:
Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på närmare 2,5 meter, en längd på omkring en meter, och en ungefärlig vikt på 4–7 kg. Honan är, som hos de flesta rovfåglar, större än hanen. En vuxen havsörn kännetecknas av en jämnt brun grundfärg, huvudet och stjärten övergår sedan till en guldbrun respektive vit stjärt. Näbben är gul och mycket kraftig, även i jämförelse med kungsörnen.  Vingarna har rak fram- och bakkant och vingspetsen är tvärt avskuren, med spretiga vingpennor. Stjärten är spetsig. I flykten skiljer den sig från kungsörnen genom sina breda vingar, sin korta stjärt och sitt utskjutande långa huvudparti som sticker ut nästan lika långt som stjärten.

Alexander Neuman är en av flera ungdomar som genom Lions Club Vittsjö Bjärnum fått förmånen att resa på ungdomsläger i andra länder.

Hej Claes,
Jag vill tacka Lions Club Vittsjö-Bjärnum igen för möjligheten ni gav mig att representera er i Turkiet 2010. Den resan öppnade upp en helt ny värld för mig och utan den skulle jag inte varit där jag är idag. Jag blev introducerad till en mängd olika människor och har sedan dess varit fascinerad utav kulturer. Varje etnisk härkomst har sina egna unika filosofier och betydande livsstilar. Musiken, tekniken och det engelska språket skapar vägar mellan oss människor och gör det möjligt för oss att kommunicera och lära av varandra.
Dessa 18 månaderna, som jag varit i Australien, har varit den roligaste och mest effektiva tiden i mitt liv. Australiens multikulturella, vänliga och sociala samhälle har gett mig möjlighet att växa både professionellt och som person.
Om du har några frågor med anledning av mitt brev eller min tid i Australien så besvarar jag de gärna.
Med vänlig hälsning,
Alexander Neumann

-Varje år genomför Lions internationella program ungdomsläger och ungdomsutbyte. Syftet är att ge unga människor en möjlighet att lära om livet i andra kulturer samt knyta kontakter. Deltagarna får en ökad och fördjupad förståelse för omvärlden genom ett internationellt utbyte förmedlat av Lions.

BJÄRNUM. Den nya SMART ungdomsstyrelsen bjöd in mig till informationsmöte. Jag mötte 11 entusiastiska högstadieelever i Bjärnums skola där de presenterade visionen ”Rökfritt Sverige år 2025”. Två av dem, Victor och Alma, jobbar även på riksplanet. Rebecka har blivit vald som ambassadör för kampanjen ”Snuskfritt” som sprids över hela landet.

Den uppsluppna och optimistiska styrelsen består fr.v. baktill av: Filip Jönsson, Hanna Lindskog, Alfons Grip, Victor Cehlin, Alma Nilsson, Rebecka Widell och Tindra Dahlberg. Främre raden: Amanda Johannesson, Max Forsback, Ebba Fransson och Aya Ahmad. Saknas på bilden gör My Johansson.

VERUM. Verums Fritidsgrupp har börjat planeringen inför årets populära cykeltrim ”Känn din Bygd”.

Sten Nilsson, Ingvar Larsson, Eva Tuvesson, Carl Persson, Anna-Greta Ivansson, Gösta Nilsson, Elisabeth Nilsson, Linda Holmberg, infälld bild fotografen Bengt Troedsson

Hur, var och varför man gjorde den så kallade ”Ryssoljan” förr i tiden är en av de saker som går att få svar på genom att deltaga i detta jubileumsårets cykeltrim. I övrigt försöker gruppen hitta intressanta, historiska och sevärda platser i bygden som kan vara av intresse att skriva om.

Det blir 10:e året som det arrangeras och glädjande är att huvudsponsorn för detta trim, Snapphanebygdens Sparbank, har lovat att sponsra 2 st. cyklar detta år. En cykel lottas ut bland de damer som fullföljt och lämnat in ifyllt startkort, likaledes lottas en cykel ut bland deltagande herrar.

Så här i fågelräkningstid (23– 26 jan) skriver Håkan Sten i tidningen Land om tornseglaren, den lär vi inte få se vid våra fågelbord i januari. Den är en flyttfågel och har sina vinterkvarter i Afrika.

I min ungdom, alltså för ganska längesen hette den tornsvala, enl wikipedia ändrades namnet till tornsseglare 1980 av SOF:s (Sveriges Ornitologiska Förening) namnkommitté, eftersom arten inte är en svala utan ingår i familjen seglare. Torn i namnet hänger samman med att de med förkärlek bygger sina bon i kyrktorn.
Tornseglare är extremt anpassade till ett liv i luften och efter att de kläckts befinner sig många individer i luften från det att de lämnar boet tills de häckar första gången vilket sker efter två till tre
år. På högsommaren är de sociala fåglarna mycket påfallande i luftrummet över städerna med sina gälla skrik och kan i sina störtdykningar uppnå hastigheter på över 200 km/h.
Arten minskar kraftigt i Sverige och är i Artdatabanken rödlistad i kategorin ”nära hotad”.

Glöm nu inte fågelräkningen, du kan rapportera på nätet via www.birdlife.se

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Pengarna från Lions julgransinsamling i Bjärnum och Vittsjö var tänkta att utgöra en rejäl grundplåt till ett ungdomsstipendium för BGI och VGIK där handbollen o innebandyn står på tur.

Tyvärr inbringade inte insamlingen mer än ett par tusen kronor. Klubben kommer nu att skjuta till av sin aktivitetskassa så att stipendiet ändå blir på respektive 10.000 kr att delas ut vid lämpligt tillfälle i vår.
Vi hoppas givetvis på ett betydligt bättre insamlingsresultat till nästa år. Tanken är att pengarna från denna aktivitet oavkortat skall gå till våra föreningars ungdomsverksamheter.

VITTSJÖ. SPF Snapphanen inledde det nya årets möten i Blå Salen, Vittsjö. Man gästades av Arne Hallenborg en välkänd Vittsjöbo. Tjugofemtalet medlemmar hade hörsammat inbjudan till årets premiärmöte. Ordföranden redovisade sedvanliga föreningsangelägenheter varefter Arne fick ordet för att dela med sig av sitt fordonsintresse.

Efter att i många år renoverat äldre bilar, så är kunskapen hos Arne gedigen. Han började med att fråga om vi alla mindes vår första bil. Svaret var ett allmänt ja. Därefter hävdade han  att vi även kom ihåg den bilens registreringsnummer. Även det stämde. Arnes första bil var en Lloyd. En inte så vanlig bil, vilken presenterades på bild.

VITTSJÖ. Nettobehållningen från förra årets soppluncher i församlingshemmet blev 8 700 kronor och denna summa har sänts vidare till ”Läkare utan gränser”.

Vid årets första sopplunch var det Gunnel och Bo Nilsson som redogjorde för en resa till Lettland. Det var även premiär för nyupptäckta sångar- och musikerparet Bo Malmberg och Gunbritt Widén.

Bo Nilsson som berättade om resan till fadderbarnet i Lettland.

VITTSJÖ. Smyrnaförsamlingen i Vittsjö har hållit årsmöte. Till föreståndare valdes Christer Ruderstam med Claes Ruderstam som vice föreståndare. I styrelsen ingår BrittMarie Troedsson, som omvaldes till ordförande med Claes Ruderstam som vice, Monica Reinhart, Gunborg Ivarsson, Juhani Nilsson, Christina Malmberg. Till styrelseersättare valdes Mikael Nilsson.
Under det gångna året har församlingen hållit gudstjänster och bönesamlingar, söndagscaféer och frukostmöten med tema Vårda din själ. Smyrna har också haft ett givande ekumeniskt samarbete med övriga kyrkor i Vittsjö med gemensam bön varje månad och mötesserier. 
Under de 6 Söndagscaféer som hållits under året har genom lotterier och kaffepengar insamlats 8284:- som gått till Ge för livet och projektet Gatubarn i Ukraina, samt 3043:- som gått till ett barnhem i Medellin, Colombia. Smyrnaförsamlingen tackar alla trogna cafébesökare.

Svenskt Kött AB bildades 2010 och vd Maria Forshuvud fick uppdraget att göra svenskt kött tydligare och med målsättning att komma närmare konsumenterna. Svenskt kött är en ursprungsmärkning, en dekal som är gul o blå och bara får användas av den som uppfyller organisationens högt ställda krav. Det är en frivillig märkning som bygger på en överenskommelse mellan Svenskt Kött och Axfood, Bergendals, ICA, COOP, Lidl och LRF. Svenskt kött ägs av LRF, HK Scan, KLS Ugglarps, Sveriges nötköttsproducenter, Sveriges gris-företagare och Svenska Fåravelsförbundet.

VITTSJÖ. Han åkte till Kanada för släktbesök men blev så betagen av naturen att han återvände som storviltjägare 1973. Det handlar om Lennart Lundstedt, Boalt i västra delen av Vittsjö församling. Sedan dess har det blivit resor varje år med ett par undantag. Lennart är helt nyligen hemkommen från den senaste resan. Resan innevarande år är inplanerad liksom firandet av sin 100 -årsdag på Hemfjället i Brittisk Columbia!

Lennart Lundstedt vilar tillbakalutad och berättar om sina upplevelser.

Det är nära 40 årliga resor som Lennart Lundstedt utfört till Amerikas urskogar. Det är inte enbart Amerika som lockat naturmänniskan Lennart. Afrikas djungler har fått besök några gånger och det är en behjärtansvärd insats med detta. Urskogsbefolkningens enda inkomstkälla är som guider till jägare och naturmänniskor.
Första resan till sitt jaktområde som omfattar 700 000 hektar var nog en annorlunda upplevelse. Det fanns inga vägar till tänkta platsen och till närmaste bofasta indianby var det tolv mil och till större ort var det 30 mil. Intill Lennarts camp fanns en sjö och sjöflygplan transporterade Lennart och han utrustning med bland annat gevär och motorsåg. Första åtgärden var att bygga sig en stuga i den björnrika trakten. Träd fälldes och med hjälp av motorsåg blev det så småningom ett härbärge till skydd mot både väder och vilddjur.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Gudrun skrivs o talas det mycket om i våra media i dagarna, det är ju tio år sen stormen Gudrun rasade. Varför den blev döpt till Gudrun vet jag inte. Jag har ett par Gudrun i vänkretsen, som kan vara stormande men på ett positivt sätt och de far absolut inte fram som orkaner och om de känner gudarnas hemlighet, som namnet lär betyda, vet jag inte.

Orkanen ställde till med en massa elände för många människor. Minst sju personer omkom under själva stormen och tio omkom i röjningsarbetet. 50.000 skogsägare drabbades, många av dessa i vårt närområde, när 75 miljoner kubikmeter skog, mest gran, fälldes på några timmar. Värst var det för alla de, ca 40% av skogsägarna, som inte hade stormskadeförsäkring.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Sitter på min plats vid köksbordet och betraktar aktiviteterna vid fågelrestaurangen på stolpen 4-5 m andra sidan fönstret. När kylan biter i riktigt är fåglarna mycket aktiva, främst talgoxar o blåmesar men också den majestätiska domherren nedlåter sig till ett o annat besök. Bofinkparet plockar mest på marken liksom rödhaken. Koltrasten intar också sitt äpple på marken, resterna av äpplet äter rådjuren upp på natten. Nötväckan kommer som en kamikatze-pilot in i häcken för att därifrån sen snabbt nappa åt sig en nöt eller ett solrosfrö, som han far iväg o gömmer i en holk eller en grenklyka bland granarna.

BJÄRNUM. Under -60 talet var Bingo ett av de stora folknöjena i landet. Cirka 1800 bingotillställningar arrangerades varje vecka runt om i Sverige. För att locka publik benämnde man dessa bingon lite olika. Det förekom söndagsbingo, stjärnbingo, familjebingo, ”ståbingo” och lyckobingo för att nämna några av troligen många fler.

Bjärnum var en av alla dessa ”Bingo- orter” och där var det Idrottsföreningen BGI som var arrangör. Platsen var Folkparken i Bjärnum och den som höll i dessa bingo var en av ortens stora eldsjälar, nämligen Ronald Johnsson. Bjärnum tidigare känd som stor möbelort var som sagt mycket populärt även för sina Bingon under -60 talet. Det var många långväga gäster som varje vecka tog sig till dessa Bjärnums-bingon. För några var det säkert det alltid stora och fina prisbordet som lockade. För andra var det kanske den trevliga stämningen som gjorde att man tog sig till ”Parken” i Bjärnum.

VITTSJÖ. Han var född i Brönnestad 1785 och var soldat där han deltog i strider både i Norge och Leipzig.

Pär Härd flyttade till Vejshult i Vittsjö församling och ingick där äktenskap 1816. Familjen med sex barn hade det fattigaste av fattiga.

Detta järnkors markerar var Pär Härd har sitt vilorum.

Hans bekymmer tog över allt mer och 1837 förkortade han sitt liv. En “självspilling” fick på den tiden inte begravas på kyrkogården. Pär Härd är begravd intill sockengränsen Vittsjö- Röke.

Pär Härd tog sig till en gård i Hästhult 1837 där han fick köpa en kaka bröd och vandrade hemåt till den fattiga och hungrande familjen. Det var stora bekymmer för Per Härd och hans stora familj. Han fann ingen lösning på problemen utan berövade sig själv livet på väg mot det torftiga hemmet med den köpta brödkakan.

Jag har tidigare skrivit om kompisarna ”Bullen” och ”Verkmästaren” Georg Kindgren bägge aktiva stödjande medlemmar i Idrottsföreningen Verdandis brottningssektion och där de var väldigt enögda för klubbens brottare och deras resultat i de tävlingar som ofta ordnades i stadens enda, på den tiden (50-60tal) arena för brottning, nämligen ”Idrottsbyggnaden” kallad ”Bygget”.
I ”Bygget” anordnades även boxning och när cirkusar kom till stan så höll även dessa till här med sina attraktioner med tigrar, lejon, hästar, sjölejon, elefanter och allehanda jonglörer och inte minst akrobater men även kunde svärdslukare då och då visas upp i denna för staden så kulturella institution.
”Bygget” var i trä och hade många år på nacken och den var inte brandsäker på något vis och vid evenemang av vilket slag det en var så hade man alltid minst 2 stycken brandmän fullt utrustade för att inget skulle hända med denna kulturbyggnad.

VITTSJÖ. Härom dagen genomfördes den årliga utdelningen av certifikatet till ”Årets Vittsjöbo”.
Det var 26:e året som denna utmärkelse/ certifikat delades ut till en person/ personer som genom sitt agerade har lyft fram Vittsjö på ett eller annat sätt.
I kommittén för utseende av mottagare av certifikatet ingår Ewa Wendt, Leif Thånell och Ebbe Persson. Kommittén granskar och diskuterar vem som skall utses av de föreslagna.