”Jag älskar dej minst en månad”.

Vi stod inför ett nytt Millenium och en del nyheter hade redan satt myror i våra huvuden, som alla dessa kontrakt man måste teckna för att få ringa eller få elström till rätt pris, visst är konkurrens viktig, men men....!

Jag trodde att i den nya tid som nalkades kunde det skrivas avtal om det mesta, så även i kärlek och därefter i kommande äktenskap,
ty att lova varandra trohet intill döden framför prästen, verkar helt ohållbart, då cirka hälften av äktenskapen söndras på grund av för stark konkurrens, som är viktig och ibland riktig, men, men....!

Då trodde jag mera på att lova kärlek, hopp och tro i ett ”visstidskontrakt” framför en ”kontraktsprost” ett kontrakt som kunde förnyas årsvis, eller med de intervaller som de älskande önskade.

I början av 1950 talet var det inte så aktuellt med damfotboll som det är i dag. Då var det uteslutande män och yngre manliga deltagare. Det är osäkert vilken division detta lag tillhörde.

År 1952 låg ett lag i div III på delad första plats vid seriens början. Bilden visar pojklaget från 1952 med sina spelare samt ledare.

Stående från vänster: lagledare Einar Sundberg, Sven Ottosson, Ingvar Sjöstrand, Lennart (Nenne) Nilsson, Karl-Erik Ernstson, Bertil Göransson och Arne Eklöv. Knästående från vänster: Lennart Nilsson, Nils-Göte Andersson, Alf Svensson, Lars-Rune Swärdén och Tore Jacobsson.

VITTSJÖ. Årets sista information om gravstenar på kyrkogården samlade nära 20 deltagare. Bengt- Arne Jönsson informerade och tämligen många olika synpunkter framkom. Det är till stor nytta för att komplettera och göra förteckningen så fullkomlig som möjligt.

Några av deltagarna lyssnar på informationen från Bengt-Arne Jönsson.

Detta var 29:e året som dessa vandringar med information genomfördes. Detta är femte pågående gången som information om alla gravplatser lämnas. Sammantaget har omkring 75 vandringar företagits under dessa år.

Ps Ett stort tack till Ebbe Persson riktas i slutet av artikeln. Ds

VITTSJÖ, BJÄRNUM. På söndag publiceras det 500:e Spårat i Vittsjö på denna sida. Upphovet till detta kåseri var en journalistisk kurs i Kalmar 1981. Där uppmanades deltagarna i kursen att att skapa en egen vinjett, gärna i kåseriform. Jag tog fasta på detta, men ledningen på ”Värpatorparen” var tämligen ljumma till förslaget. Efter några välvalda formuleringar och fördelar var det en lägre höjdare som nappade på förslaget.
Den 24 oktober 1981 publicerades den allra första vinjetten med ”Spårat”. Det fanns då ingen given veckodag för kåseriet utan det kunde bli när tillfälle gavs.

Denna vinjett har följt kåseriet under alla åren med något undantag. Jag slutade på ”Värpatorparen” i mitten av 2007 men hade ”förmånen” att medverka i ”Spårat” till den 7 november 2007.
Då talade dåvarande ”ledningen” om att jag kunde sluta med Spårat för det var inte läsbart!

Midsommarafton 2007 träffade jag Claes Brauer. Då han fick vetskap att jag slutat på ”Värpatorparen” tyckte han jag kunde fortsätta på vittsjobjarnum.nu. Så blev det, och så har det blivit. Under ett par månader fanns ”Spårat” i både ”Värpatorparen” och vittsjobjarnum.nu med annorlunda innehåll. I de båda avisorna har ”Spårat” varit publicerat 1 650 gånger.

VITTSJÖ. De 956 på plats på Vittsjö Idrottspark fick på onsdagskvällen se en typisk ”Derby-match”. En tät o stundtals lite tuff kämpamatch där Vittsjö återigen visade fint försvarsspel. Kristianstad visade i andra halvlek prov på fint bollinnehav men svårigheter att komma till avslut. Matchen slutade 1-1.

Hannah Wilkingson gjorde Vittsjömålet

Vittsjö startade matchen bra och fick redan i den första minuten till en hörna. Några minuter senare kom även utdelningen genom Hannah Wilkingson som på passning från Ebba Hed säkert satte bollen i mål bakom Brett Maron i Kristianstadsmålet. Varningarna duggade tätt i mitten på den första halvleken. Såväl Ogonna Chukwudi i Kristianstad som Rachel Mercik och Lisa Klinga i Vittsjö fick gult kort inom loppet av fem minuter. Kristianstad tog mer o mer över bollinnehavet och hade genom Rita Chikwelu ett skott i målställningen. Lagen gick till pausvia med en ledning för hemmalaget med 1-0.

EMMALJUNGA. Helgmålsbönen i hembygdsstugan har blivit tradition. Den första helgmålsbönen i den gamla byrestugan hölls 1994 då i kyrklig regi med hembygdsföreningen som värd.

Tre medverkande med instrument vid helgmålsbönen i byrestugan. Från vänster Karin Persson, Nilla Persson samt Eva Nilsson.

Samlingarna har de senare åren haft lokal medverkan av Eva Nilsson med rötter i Kraxeboda och Karin Persson, Hamneda med anknytning till Emmaljunga. Omkring 20 personer deltog i årets samling.

Helgmålsbönen leddes av Eva Nilsson som läste psalmen Det ringer till vila. Denna psalm fick fungera som ringning då den tidigare använda plingklockan inte fanns tillgänglig! Hon läste vidare några psalmverser och besökarna fick möjlighet att delta med sång. Efter några allvarsord från Trefaldighetstiden blev det union psalmsång: Välsigna årets gröda. 

VITTSJÖ. Våra amerikanska släktingar Hanne, Paul och John (Pauls bror) var och besökte andra släktingar i Danmark och Norge. Paul kontaktade Troed och frågade om vi kunde göra samma tripp med dem som vi gjorde när han själv var och hälsade på oss förra året. Detta var något vi självklart ville göra. Vi kom överens om att träffas vid kyrkan i Brönnestad, eftersom detta är trakten som våra äldre gemensamma släktingar kommer från.

Paul, Troed, John och Hanne i Brönnestads kyrka.

Jag hade köpt en blomma som vi satte vid Sissela Jeppsons gravsten, vi gick runt och tittade på andra stenar med namn som kan finnas i vårt släktträd, (fortsatt släktforskning får utvisa detta). Sedan in i den fina kyrkan och alla skrev i gästboken.

 

Besök vid tidigare släktgård.

Efter detta besök fortsatte färden till Påbro gård där Johannes o Jöns kom från, innan Johannes flyttade till Emmaljunga och Jöns till Danmark. Vi hann även med att köra en sväng bortom Hovdala, men där var en stor ryttartävling så vi kom inte in till slottet.

ÄNGELHOLM. För den teknikintresserade finns två riktigt trevliga platser att besöka. Järnvägsmuseet och Flygmuseet i Ängelholm.

 

Järnvägsmuséet ligger centralt i staden. Med jämna mellanrum anordnar föreningen som driver museet speciella arrangemang. Gå in på föreningens hemsida för att ta del av dessa tillfällen. Då brukar det även finnas möjlighet att äta ”kol-bullar”. Lite annorlunda maträtt som faktiskt är riktigt god.

Kolbulle är ett slags tjock pannkaka med tärnat, rimmat eller rökt fläsk i. Kolbullar är en gammal nordisk maträtt som lagades på enklast möjliga sätt direkt i stekpannan......

Även vid numera nerlagda flygflottiljen F10 finns ett fint museum. Det är lätt att hitta till platsen som dock ligger en liten bit utanför Ängelholm.  Här kan man under ledning prova att både starta, flyga och landa med en del olika flygplan. Bland annat finns J35 Draken att prova.