VERUM. Under fredagskvällen bjöds åter publiken på traditionen med konserten ”I Juletid”. I år var gästartisten kända sångerskan Sonja Aldén.
Utanför kyrkan låg snön och kylan var bitande med minusgrader ner mot tolv grader. Inne i den helt fullsatta kyrkan spred sig värmen inte bara från den stora publiken utan också från den underbara konsert som gavs. Ett tydligt tema och en röd tråd för året var ”vänlighet”. Även publiken hade tagit fasta på temat, några hade tyvärr insjuknat men skickat med sin biljett som gratis nu togs över av någon i kön.

Kvällen inleddes med kort presentation av artisterna Sonja Aldén, Marco Ubeda, Magnus Johansson och Vittsjö Verum kyrkokör.

Konserten inleddes med att ensemblen framförde flera kända julmelodier som ”Gläns över sjö o strand” och ”Jag drömmer om en jul hemma” samt ”Jul, jul strålande jul.
Sonja Aldén som aldrig tidigare varit i Verum beundrade den vackra kyrkan och var helt överväldigad av den stora publiken. Hon inledde med sången ”Det blir jul igen” och sedan kända ”Du är allt”, nu i tappning om framtiden.
HÄSSLEHOLM. SPF Trivsam i Bjärnum gjorde studiebesök på kontaktcenter på Hässleholms stadshus. 13 intresserade medlemmar samlades för att höra vad man gör på ett kontaktcenter.

Pernilla Bengtsson kommunvägledare gav oss en timmes intressant information om sina och kollegernas arbete. Det som vi förr kallade växel och där en växeltelefonist svarade, heter nu kontaktcenter och de som svarar kallas för kommunvägledare. Deras arbetsuppgifter har markant ändrats sedan två år tillbaka.
När du ringer, mejlar eller chattar, så är det alltid någon från kontaktcenter som svarar. De ger personlig service i enklare ärenden, och guidar dig vidare om du vill, behöver prata med en handläggare. Handläggarna har inte telefontid varje dag, då kan du få ett direkt nummer till vederbörande. Det kan också hända att det ställs frågor, så att du kommer till rätt person med dina frågor.
VERUM. Hos folket i Verums socken fanns en lång tradition med hemsnickeri som en betydelsefull binäring. Det berättas att bönderna regelbundet for till "slätten" för att avyttra soffor, kistor, stolar och andra slöjdalster. Före öppnandet av järnvägslinjen mellan Vittsjö och Hässleholm var det Verum och Norra Åkarp som tävlade om att vara den främsta "möbelsnickerisocknen" i Göinge. Den av produkterna var Göingesoffor.

Vid ingången till Enock Nilssons möbelfabrik i Stavshult. Fr. v. Viking Persson, Stig Persson, Enoch Nilsson, Björn Persson och Vilbert Persson. (Enock Nilsson var född i Brogården 1883 av snickaren Nils Sonesson f. 1856 och hustrun Hanna Månsdotter f. 1845. Nils Sonesson drev där en snickeriverkstad som han övertagit efter faderns Nils Olssons död 1880.)
Den 1 februari 1868 publicerades i Kristianstadsbladet en serie artiklar om orsakerna till de tilltagande utflyttningarna till Amerika. En annan tidning påpekar att Kristianstadsbladet ansåg att: ... denna fråga till sin största del står i det närmaste sammanhang med den ständigt tilltagande fattigdomen i wårt land. Det undersöker hwad som under sådana förhållanden wore att göra för att motwerka säwäl utflyttningarne som fattigdomen!
En av slutsatserna som tidningen drar av sitt resonemang är att ”husslöjderna” bör uppmuntras. Därefter följer en uppräkning av hur man på några ställen, bland annat i Vittsjö och Verums socknar, har specialiserat sig på vissa hantverk: Uppmuntrom husslöjderna! Wårt folk har de mest utmärkta anlag för slöjder, och redan utan all uppmuntran se wi hela socknar hafwa gripit sig an med några dylika försök. Så till exempel arbetas i Glimåkra församling laggkärl och bastrep; i Örkeneds socken brännes tjära och göres spånkorgar; i Ousby förfärdigas kardor, smides liar och tälgknifwar; i Loushult göres kammar, siljor och knappar af messing, derjemte låsar och annat mindre smide, i Hallaröd göres fällknifwar m. m.; i Markaryd wäfskedar; i Matteryd och Torup trädskor och stolar; i Wittsjö och Werum soffor och kistor; i Lindome möbler och så widare. Men huru många socknar gifwes icke, der ingen dylik binäring för den fattige ännu kommit i fråga, ehuru ingen ort är så wanlottad hwarken på materiella eller intellektuella tillgångar, att ej något i den wägen kunde frambringas, och den fattiges wilkor derigenom förbättras.
VITTSJÖ. Ett boktips från Thomas Gyllander
SYN OM NATTEN
och andra
tidiga
noveller
av
VILHELM MOBERG
Den här boken innehåller femton noveller som aldrig tidigare publicerats i bokform och som – med ett undantag – heller aldrig har varit tänkta för det formatet. (Moberg skrev dem i rätt unga år och lät publicera dem i olika tidskrifter för att dryga ut en tydligen rätt knaper journalistlön.)

Det rör sig om berättelser vars handling utspelar sig i ganska förfluten tid och nästan uteslutande bland (fiktiva) bönder och (fiktivt) småfolk på landsbygden - möjligen i författarens egna hemtrakter.
En (sorg)lustig historia, som dock inte utspelar sig allra längst ut på vischan, utan i den idylliska småstaden Österköping, är den om en stadsfiskal, vars handel och vandel är sådan, att väldigt få av ortens 1403 invånare önskar honom åter, när de en vacker dag får höra att han helt och hållet har förkommit.
VERUM. Oktober månadsmöte hos SPF i Verum blev mycket trevlig. Ordförande Jan hälsade 44 medlemmar välkomna, och höll en kort information om kommande julbord. En tyst minut hölls för 2 avlidna medlemmar därefter spelade Curt stilla på piano Amazing grace.

Lars-Eve Färm.
Sen välkomnades Lars-Eve Färm, han berättade att tillsammans med bröderna Arne, Börje och Lars-Arne bildade de förr gammeldansorkestern Bröderna Färm. 1973 ställde de upp i en danstävling, i radioprogrammet “Våra favoriter” med Gnesta Kalle, i finalen skulle de spela Viggen + en valfri melodi, motståndare var då Ludgo-Pelles en annan gammeldansorkester. Bröderna Färm vann och kan fortfarande kalla sig “Svenska gammeldansmästare” för det har inte varit någon tävling sen dess. Och givetvis spelade han Viggen för oss. En önskemelodi spelades också för en dam på mötet.
Sida 35 av 1526