En knektson från Brogården blev nationsvaktmästare i Uppsala

VERUM. (Kortversion av artikel i Gydhingen 2018, nr 2)
Han var den förste i den akademiska världen som var född i Verums socken. Nils Ljunggren, som föddes i Brogårdens dragontorp 1812, blev på 1840-talet betrodd slottsbetjänt hos kammarherren T. W. Ankarcrona på Runsa i Eds socken. Han fick därefter tjänsten som Stockholms ”Nations-Waktmästare” vid Uppsala universitet. Detta var på sin tid ett mycket respekterat yrke inom universitetsvärlden.

Efter Nils Ljunggrens död den 1 december 1857 infördes denna notis i tidningen Upsala. Han hade med makan Charlotta Catharina Tillander fått dottern Bertha Maria och sonen Sven.

Nils Ljunggren hade tre syskon: Jöns Petter, som var född 1807, då fadern var bosatt i Kristianstad, och de två verumsfödda barnen John (1810) och Maria (1816). Brodern Jöns Petter blev torpare på Ledstorp vid Hanaskog och John blev torpare i Gundrastorp. Maria blev först åbohustru i Färlöv men for till Amerika 1870 med maken Pehr Månsson och 11-årige sonen Sven. De bodde i Swea City i Iowa och var medlemmar av Zion Lutheran Church åren 1876- 1881. Maria dog där den 15 maj 1898. Makarna var det enda par som hade betyget A i kristendomskunskap, vilket framgår av detta klipp ur kyrkboken för Swea City.

Läs mer …

Hässleholm blir stad

HÄSSLEHOLM. Den 1 januari 2019 är det 105 år sedan Hässleholm blev stad.
Citatet nedan är från Norra Skåne nr 303 B 31 dec 1963 ”Så var det” samt ”Bli stad är inte billigt”!

”Vad kostar det Hässleholm att ta steget in i städernas rad den 1 januari 1914?   - Ja, billigt blir det inte. Ty att bli stad är inte bara en fråga om värdighet utan också om pengar.
För Hässleholms del är det vägpengarna som spökar. Ett hårt bud får man som svar på sin anhållan, ett så hårt bud att man i mars 1913 på allvar funderar på att fortsätta vara Köping.

Läs mer …

Den 200:de skriften om Vittsjö utkommen

VITTSJÖ. Bokfloran har utökats till 200 i kulturorten Vittsjö. Senaste tillskottet är Anders Thall med ”Vi hänger med”. En kortfattad kavalkad från Kalle Olssons och Göran Gunnarssons träning med flickorna i slutet av 1960 talet och fram till Thomas Mårtenssons träning och ledning av Vittsjö GIK:s Allsvenska lag i allra högsta serien för damer. Tanken på en bok om Allsvenska damerna i Vittsjö tändes för drygt ett år sen.

Anders Thall med sin nyligen utkomna bok om Allsvenskan i Vittsjö.

Författaren till ”Vi hänger med”, Anders Thall har ett förflutet som journalist på småtidningar från Luleå till Malmö. Han var allmänreporter men det idrottsliga intressen i bakhuvudet. Det gällde att finna en bostad för framtida boende och det var enbart ett val: Vittsjö. Främst var det hustrun Miroslawa som fastnade för den trevliga och välartade byn Vittsjö, en blomstrande by mitt i skogen! Hit kom paret 2010 och planerar fortsatt boende på platsen.

Läs mer …

Grönfinken

I Sverige förekommer grönfinken från Skåne till Sundsvalls- trakten och vidare uppför Norrlandskusten. De nordligaste populationerna flyttar söderut men arten är härdig och grönfink förekommer året om även i norra Sverige i mindre antal.

I södra Sverige övervintrar den som strykfåglar. Utanför häckningstiden kan grönfinken bilda stora flockar, ibland med andra finkar och sparvar.

Läs mer …

Julkuppen i Malmö 1955 mot stjärnurmakaren från Verum

VERUM. Natten till julafton 1955 stals mer än 300 värdefulla armbands- och fickur från Bengtssons Uraffär vid Gustaf Adolfs torg i Malmö. Hela stöldgodset togs i beslag av Köpenhamnstullen redan på kvällen dagen därpå, men förövarna lyckades smita. Firmans grundare Peter Bengtsson var född på ”Tillys” i Tågarp.

Urmakaremästare Peter (Per) Bengtsson (1875-1966)

I september 1966 hade Svenska Dagbladet en dödsruna över urmakaremästaren Peter Bengtsson i Malmö med dessa inledande rader: Han var född 1875 i Verum. I yrket började han som 16-åring. I fyra år utbildade han sig hos en urmakare i Vittsjö, kom sedan till Eslöv för att 1909 flytta till Malmö, där han startade egen rörelse, som han 1948 överlämnade till sonen. […] Han har deltagit i ett total utställningar, bl. a. Baltiska utställningen 1914. Till 90-årsdagen var han sysselsatt med att tillverka golvståndur på helt hantverksmässiga grunder, praktverk av noggrannhet.

Läs mer …