VITTSJÖ. Trygg i Vittsjö genomförde under tisdagskvällen årsmöte. Hela styrelsen omvaldes. Brandvärnets framtid oroade.
Nästan 40 personer fanns på Furuliden då Trygg i Vittsjö genomförde årsmöte. Sivard Strand inledde med att välkomna ett antal nya chaufförer från Emmaljunga och Verum. 
I föreningens årsberättelse fanns att läsa att Trygg i Vittsjö övergripande uppgift var/ är att ”-bevaka Vittsjö med omläggande byar samt rapportera till myndigheter, fastighetsägare när något onormalt sker.” Föreningens cirka 50 chaufförer har under det gångna året väl levt upp till denna uppgift. Verksamheten kan drivas tack vare ett generöst stöd från såväl företag som privatpersoner i området.
Vittsjö/Bjärnum. Olika temadagar är ett ökande fenomen, under 2018 finns det tydligen hela (minst) 674 stycken! Den första torsdagen i mars är det 'Smålands nationaldag' - "Fössta tossdan i mass" och den firas givetvis med "tåta"....
I morgon, den första mars, är det även den internationella Krama en bibliotekarie-dagen! Känner du för att komma in och visa din uppskattning genom en kram är du varmt välkommen!
Thomas Gyllander bibliotekarie vid Vittsjö Bibliotek
VITTSJÖ. Många underjordiska jordskalv har varit kännbara i Vittsjö under flera århundraden. Numera jäser det mest Hässleholm tätort där ansvariga bedöms sitta i lekhagen med spade och grus. En gång för många år yttrade ett kommunalråd: ”Boende i Vittsjö är kända för sin upproriskhet”. Dessa uppror kan inte jämföras med jordskalv men det har skakat om. Det är förvisso sant för på den tiden kunde folk lita på kommunalråden.

Bilden visar mindre jordbävning eller större jordskalv!
Åter till jordskalv som är kända i kulturorten. Varje dag inträffar mindre jordskalv i Sverige. Det första registrerade jordskalvet inträffade den 6 (ev den 5) februari 1691. ”Det märktes en förskräcklig och här i orten en ovanlig jordbävning”. Sannolikt anges jordskalvet (jordbävningen) som ganska kraftigt. Med all säkerhet har jordskalv inträffat under tidigare år men rapporteringen och registreringen var då bristfällig.
Stjärtmesen är en tätting i familjen stjärtmesar. Den utmärks särskilt av sin långa stjärt. Stjärtmesen har vitt huvud, svart rygg och rödgråa skuldror. De undre kroppsdelarna är vitaktiga.

Kroppslängden är omkring 14 centimeter. Mer än halva längden utgörs av stjärten.
Stjärtmesen är insektsätare året runt. Den lever främst av leddjur och föredrar ägg och larver av malar och fjärilar. På hösten kan den även äta växtmaterial.
Utanför häckningssäsongen, vilken tar slut i juni-juli, formar stjärtmesen kompakta flockar på 3 till 30 fåglar, som består av familjemedlemmar (föräldrar och ungar från föregående häckningssäsong) tillsammans med de extra adulta individerna som hjälpt till att föda upp kullen. Dessa flockar är revirhävdande och försvarar reviret gentemot andra flockar.
VITTSJÖ.
Ja nu är det dags igen att starta upp för vårens vävtermin i Volles vävstuga som är placerad i gamla pelarkondiset. Vi samlas där för en gemensam planering om vad vi kan tänka oss att vi vill väva. Förslagen är många och att komma fram till något som passar alla i färg och form det är inte lätt alla gånger, men hittills har det funkat bra. Sagt och gjort, vi bestämmer oss för att vi vill väva badhanddukar i våffel mönstrat med varp av oblekt bomull med inslag av oblekt lingarn.
Sida 1009 av 1532