VITTSJÖ, BJÄRNUM. Varje år andra helgen i september arrangeras evenemanget ”Kulturarvsdagen”, i år sker detta mellan den 8-10 september. Då äger hundratals aktiviteter rum över hela Sverige där såväl kulturmiljöer som kulturhistoriskt intressanta byggnader och anläggningar kommer att stå i fokus. Kulturarvsdagen är självklart ett tillfälle, inte minst för den yngre generationen, eller för nyinflyttade, beskriva ortens bakgrund. Naturligtvis är detta mycket lämplig att sammankoppla med en vandring i bygden.
Syftet med Kulturarvsdagen är att skapa förståelse, intresse och engagemang för just kulturarv och kulturmiljöer. I Sverige är det ytterst Riksantikvarieämbetet som står för samordningen.
Temat för 2017 är ”Natur och kulturarv – miljöer med möjligheter”. Natur och kulturarv är ofta sammanflätade och erbjuder spännande miljöer att upptäcka och utforska. Det är också en möjlig resurs för utveckling och tillväxt. Säkert även i vår bygd. Tänk så mycket kulturarv som finns i våra båda orter! Bjärnum -”Sveriges ledande möbelort”, -Vittsjö en stor” kurort”, mm. Allt detta för inte så länge sedan!
VITTSJÖ. Lördagen 9/9 är det åter dags för spelmansträffen på medborgarhuset i Vittsjö. Vi börjar kl. 13.00 med buskspel och samlas 13.30 i teaterlokalen för ett gemensamt allspel där vi bland annat spelar Gånglåt från Skärsjödal, Noas snoa och Hambo på logen.
Bild från Wittsjöskog 2012
Historik: Spelmansträffen startades i slutet av 90-talet på Wittsjöskog. Det var Boel Bengtsson och Gunnar Olofsson med spelkamrater som drog igång det och sedan har jag (Malin) och Marie blivit engagerade i evenemanget.
BJÄRNUM. Kantor Thekla Jönsson var kantor i Bjärnum Vittsjö pastorat 1917-1958. Under denna tid bildade hon kyrkokörer i Bjärnum och Vittsjö. Den 8 oktober 2017 firar kören sitt 100 års jubileum.
Ur församlingsbladet nr 3 Bjärnums pastorat:
På Tacksägelsedagen den 8 oktober klockan 16 i år firar Norra Åkarps kyrkokör sitt 100 års jubileum.

Thekla Jönsson som bildade kyrkokören i Bjärnum år 1917.
Det finns exempel på körverksamhet i församlingen före 1917, men 1917 brukar räknas som startår för Norra Åkarps kyrkokör. Då började nämligen Thekla Jönsson som kantor. Hon kallade samman sångare för att starta kyrkokörer både i Bjärnum och Vittsjö. Vittsjö-Bjärnum utgjorde då ett gemensamt pastorat. Nydaningsarbetet inom kyrkomusiken hade just börjat och Thekla Jönssons initiativ föll i god jord.
Thekla Jönsson tjänstgjorde inte mindre än 41 år på sin kantorstjänst och gick i pension 1958. Norra Åkarps och Vittsjö församlingar skildes år 1962. Några år senare lades Norra Åkarps och Vankiva församlingar till ett gemensamt pastorat.
VERUM. Konferensdeltagare från Verum möttes på Hanaholm.
Under min tid som anställd inom universitetsväsendet hade jag någon gång i början av 1980-talet förmånen att delta i en nordisk konferens på Hanaholmen vid Helsingfors. Kursgården hade lämnats som gengåva mot att Sverige 1967 hade efterskänkt krigsskulder till Finland.
Bland konferensdeltagarna fanns universitets- och högskoleanställda från olika lärosäten i Finland och Sverige. Redan andra dagen styrde en person som talade ungefär min göingska dialekt stegen rakt mot mig och utbrast: Ryseled va här ä många som ä komna frau Verumasöjn pau denne konferensen!
Mannen, som hade konstaterat att cirka 8 % av de 25 kursdeltagarna hade rötter från Verum, var lektorn Curt Åberg (1927-1998) från Gävle. Han var son till möbelsnickaren Arthur Åberg och hustrun Judith i Stavshult.
Lektor Curt Åberg för här klubban som preses i ”Akademin för de friska källorna” Bild ur Gert Knutsson: ”Akademin för de friska källorna under 25 år - 1995-2003”. Foto Anders Damberg
Curt var född 1927 och efter avlagd filosofie licentiatexamen i geografi var han extra universitetslektor vid Lunds universitet åren 1961-1964. Han omvittnas som en mycket omtyckt lärare.
VITTSJÖ. Efter artiklar i vittsjobjarnum.nu var det en kvinna från Klippan som tog kontakt. Hon var intresserad att se den plats som hennes farfars far, KrösnaSmen hade verkat på.
Ett par timmar senare blev det stopp där KrösnaSmen, Nils Nilsson hade bott. KrösnaSmen, Nils Nilsson var född 1848 och avled 1916.
KrösnaSmen Nils Nilssons ättlingar besökte anfaderns boplats.
Det var Karin Olsson och hennes make som längs slingrande byväg kom till platsen. 
Karin Olsson tillsamman med maken Bengt-Åke vid Karins farfars fars bakugn.
Av den gamla boplatsen finns inte mycket kvar som påminner om boendet där för 100 år sen. Bakugnen som troligen även användes i smidesarbete har nästan rasat samman. Dock kan översta delen ses till den av kilsten murade ugnen. Det var en tillgång för orten att ha närhet till en en allkunnig person som dessutom kunde tillverka de föremål som var önskvärda.
Sida 1056 av 1532