Etapp 10 onsdagen den 17/5. Resan till San Francisco. 

Kartbild över färdvägen.

Efter att vi ätit frukost på hotellet (ingick i priset), var det avfärd kl. 10:00 mot San Francisco. Dagen skulle vi börja med att titta några stora träd i ”Calaveras Big Trees State Park”. På väg dit passerade vi genom ”San Andreas” ett historiskt jordbävningsområde.
Det var lätt molnigt men varmt och vackert väder, vi åkte väg 49, sedan Highway 4 upp till träden som fanns på cirka 5000 feet. 11:15 var vi framme vid parkeringen (som var nästan full), inträde 10 dollar per bil och dag.

Huset där parkeringsavgiften skulle erläggas.

Flera foton på dessa stora träd.

Jag vid några stora träd. 

Jag som jobbat på sågverk i nästan hela mitt yrkesliv tyckte detta var mycket intressant. (Det gjorde vi nog alla.) I ett av träden (som föll till marken januari 2017) hade det varit en uthuggen tunnel igenom, denna höggs ut sent 1880-tal för att attrahera besökare.

Etapp 9 tisdagen den 16/5. Resan till Jackson.

Kartbild över resvägen Kartbild 3

På morgonen var det – is och snö på träden, barnbarnen tyckte detta var roligt

Så här såg det ut när vi vaknade -snö på träden

Att vi var på hög höjd blev jag varse när jag lekte med barnbarnen, fick inte tillräckligt med syre, blev mycket trött, orkade knappt inget. En annan effekt av den höga höjden var en chipspåse som svällt upp och var nära att brista.

Chipspåse som höll på att brista.

Efter att vi tillagat och ätit frukost, packat och ställt i ordning i stugan, lämnat tillbaks nyckeln åkte vi c:a. 10:30 mot vårt nästa resmål Jackson. Efter att vi stannat till i Mammoth Creek, handlat, tagit foto på de snöklädda bergen åkte vi vidare på väg 395. Vi färdades på vacker väg, några små samhällen, snöklädda berg på båda sidor, några små sjöar.

Det fanns 3 möjliga vägar att passera berget i ”Yosemity nationalpark”, 2 av dessa var stängda på grund av stora snömassor.

Etapp 8 måndagen den 15/5. Resan till Mammoth Lakes.

Karta över resvägen till ”Mammoth Lakes”

Cirka 10:30 påbörjade vi vår (350 miles) cirka 56 mil långa dagsresa till vårt nästa resmål, ”Edelweiss Lodge” i Mammoth Lakes Kalifornien. Vi körde genom stora ökenområden med uttorkade vattendrag, endast några små buskar (kaktusar?) växte på den torra marken.

Uttorkade vattendrag.

Vägskyltar varnade för boskap, men vi såg inte till några på dessa magra marker. Passerade genom Indian Springs som låg på 3200 feet (c:a. 4000m ) Ett fängelse fanns här ute i öknen. Färdades genom ett indianreservat, långa raksträckor genom detta karga landskap. Stannade i Amargosa Valley och åt lunch på ”Area 51 Alien Center”. I butiken fanns det en del UFO-saker, en mystisk flygincident 1947 inträffade i Roswell New Mexico, misstänker att det var detta de syftar på.

Etapp 7, lördagen den 13/5 och söndagen den 14/5.
Dagen efter bröllopet tog vi det lugnt, var ute och gick med barnbarnen, tog lite foton.

Vårt ”AirBnB” boende i Las Vegas

Trumps hotell i Las Vegas

Efter MHF Campingclubs riksträff 2014 i Robertsfors ställde vi kosan mot Vilhelmina och Vildmarksvägen för att sen komma ut på väg 45 i Strömsund. Längs Vildmarksvägen kan man nästan fjällvandra med bil för man kommer väldigt nära naturen, en verkligt fin naturupplevelse med bland annat trappstegsforsarnas mäktiga vattenfall där man kan hålla o fika på parkeringen alldeles intill älven.

Trappstegsforsen

Vid Fatmomakke övernattade vi där vi kunde titta över Kultsjön o se Fatmomakke Lappkyrka med ett 80-tal lappkåtor för övernattning de få gånger på året det var predikan i kyrkan. Där finns även ett 20 tal timmerhus och Lapplisas specialkåta med plats för c:a 100 personer. Denna byggdes av Frälsningsarmén 1947.

Etapp 6 fredagen den 12/5. Bröllopet.

Detta var dagen som var upphovet till resan till USA, dagen då de båda skall gifta sig. Bröllopet var bokat till klockan 15 på ”Chapel of the Flowers” i Las Vegas. Eftersom hela arrangemanget var förbokat med vigsel, foto och film fick jag inte ta några egna foton vid detta tillfälle.

En ”Limousine” som hämtar ett tidigare brudpar utanför capellet.

Efter den något försenade vigselakten och massor av foton, åkte vi tillbaks till vårt boende. Hämtade den packade hotellväskan som de nygifta skulle ha med sig till den bokade bröllopssviten på hotell ”Venetian”.

”Monorailen” Ett tågsätt som går på en tvåspårig banräls byggd på pelare. 

Därefter åkte vi alla ”Monorailen” till hotellet, (jag missade att sätta en klisterdekal med orden ”just married” på sonens rygg, vilket var tanken att han skulle gått med genom stan).

Etapp 5 torsdagen den 11/5. Resan till Las Vegas.

Vi lämnade vårt ”AirBnB” i Los Angeles vid 8-tiden för färd till Las Vegas. Det var tät trafik in mot staden, lite mindre där vi körde ut. Efter att vi passerat ett bergspass kom vi ut till ett ökenområde där det endast växte små låga buskar. Så var det större delen till Las Vegas, med berg i bakgrunden.

Karta över resvägen på denna etapp

Cirka halvvägs stannade vi vid ett planerat matställe, ”Peggy Sues”.

Matstället ” Peggy Sues”

Detta var en plats där hela stället var i 50-tals anda. Servitriserna var klädda som de var då, väggarna var fulla av fotografier från 50 och 60 - talet, en ”jukebox”, staty av ”Elvis”. Jag var helt nostalgisk, gick runt, tog flera foton och bara njöt.

Etapp 4, onsdagen den 10 maj, Hollywood.

Detta var vår sista dag i Los Angeles, en stad som vi skulle återkomma till i slutet av vår resa i USA. Denna dag tillbringade vi i Hollywood. Att USA är ett bilburet land det märkte vi i Los Angeles, det var ofta trafiken stod nästan stilla i de 5 o 6 – filiga vägarna. I de flesta bilarna fanns endast en person, därför har de på några av vägarna gjort en fil som endast de med 2 eller flera personer i bilen kunde färdas i, vilket vi kunde utnyttja.

Egen fil för bilar med 2 eller flera personer i.

Eftersom det är tillåtet att köra om både till höger och vänster, gäller det att vara extra uppmärksam i trafiken. Det är också tillåtet att göra högersväng vid rött ljus, om trafiken så medger. En annan sak som jag tyckte var bra:”Vid stark trafik fanns det trafikljus vid påfart till annan flerfilig väg, som bara visade grönt för en fil och en bil i taget ”.

USA - resan 3. Tisdagen den 9/5. Träffa Paul och Hanne.

Det var barnbarnen som vaknade tidigt denna dag, de hade somnat på vägen hem dagen innan, så det hade blivit lite dåligt med mat innan sömnen. Efter att vi varit och shoppat lite på f.m. åkte vi till ”Griffith Observatory”, där den äldsta av barnbarnen med sin mamma gick och tittade på en show om stjärnor o planeter.

Griffith Observatory

Etapp 1. Flygresan. Söndagen den 7/5. Vi skulle åka redan kl 06:00 från stationen i Lund till Kastrup, för flyg till Stockholm, där byte av plan, sedan direktflyg till Los Angeles.

Därför hade jag och frun åkt tåg från Osby till Lund dagen innan, samt tagit en övernattning på ett hotell i Lund. Gick upp kl. 04:00 på morgonen. Efter att vi blivit bjudna på en lätt frukost på hotellet (bredda mackor o dricka) kom taxin och tog oss till stationen. Vi var alla i tid och resan påbörjades kl. 06:00.

 Jag (en nervös farfar), Aron (ett förväntansfullt barnbarn), på Kastrup.

Efter att vi checkat in på Kastrup och alla ätit frukost fortsatte resan. Kl. 08:00 startade flyget, ett SAS plan till Arlanda, c:a. 1 timmes flygresa sedan blev det en lång promenad genom hela terminalen på flygplatsen i Stockholm innan vi kom fram till gaten för flyget till USA.

Etapp 2 måndagen den 8/5. Besöket hos Judy.

Detta var den enda dagen på vår resa som vi hade lite strul. Vi gick upp tidigt, åt frukost och förberedde oss för att åka till flygplatsen för att se om den saknade väskan fanns kvar. Strax innan vi skulle åka, gick dörren till den ena toaletten i baklås, så Troed fick ringa till värden, be han fixa detta medan vi var borta.

Efter att vi (Troed) kört i tät trafik på den 5-filiga motorvägen, parkerat i ett garage, pratat med flera på flygplatsen fått beskedet att det var inget att göra förrän SAS-personalen kom cirka kl 10 samt hoppas på att väskan var kvar.

Åter fick sonen använda sin mobil, ringa vår släkting Judy och förklara, samt att vi kommer lite senare. Hon förstod (de hade själva råkat ut för trubbel när de rest), det var cirka 1 timme som vi fick vänta innan hjälp kom.

Judy med vårt yngsta barnbarn Samuel.

Redan på flygplatsen blev jag varse att personerna här i USA var mycket trevliga och gärna pratvilliga, ett ex. En mörkhyad man kom och frågade om han fick ta ett foto av de båda barnen som satt efter varandra i barnvagnen, ”Det ser så trevligt ut, den äldste sitter och tittar runt, och den lille (Professorn) sitter och tittar på en dator”, (platta). Mycket trevlig man.

Start av en serie om en resa till USA

När det kom en förfrågan från vår son, om vi (jag och hustrun) ville åka med till USA, sa jag direkt nej. Orsak: jag tycker inte om att flyga, har ett par obehagliga turer inom vårt land i mitt tidigare arbete,(mindre plan). Att hustrun tidigt sa ja förvånade mig. Jag fortsatte att tacka nej tills den dag när sonens sambo sa: ”Vill du inte vara med när din son gifter sig?” Då fick jag veta att han hade friat i ”Grand Canyon” när de var i USA för 6 år sedan. Han fick ja och de bestämde att bröllopet skulle bli i ”Las Vegas” när tiden var mogen, vilken den var nu.

Limousine

Årets resa gick till Italien o Gardasjön.
Första stoppet blev som vanligt Faröbron vid Storströmmen i södra Danmark där vi brukar övernatta på en gratis ställplats (även för husvagnar) men klockan var bara 4 på em. så vi körde vidare till ett rastställe ett par mil söder Hamburg där vi och några husbilar till stod vid restaurangen. Nästa dag fortsatte vi transportsträckan söderut till 2 mil söder om Kempten där vi höll öppet i början på rastplatsen. (det är viktigt att hålla öppet och ej gömma sig i en mörk hörna)

När vi på 3:e dagen var komna till Österrike körde vi inte Brännerpasset utan en liten o mycket fin väg genom skidorten Sölden och vidare upp på 2.500 meters höjd där vi körde in i Italien. Vid gränsen stod en skylt bussar max 8.5 m vi är 7.8 m. Vid gränsen var det lite trångt men sen blev det bredare med en bedårande utsikt över Italien och rejäla stup vid sidan om serpentinvägen. Färden fortsatte söderut och längs östra sidan av den bedårande vackra Gardasjön med alla dessa hotell och turister.

Campingen i Lacise

VITTSJÖ. Ingegerd och Rolf Nilsson delar här med sig sina upplevelser vid en resa till Brasilien i Mars 2015. Del 2

Onsdag. Idag har vi följt med på en resa med guide till en liten stad, som heter Petropolis. Den ligger 7 mil från Rio, och har c:a 200 000 innevånare. Guiden pratade omväxlande på portugisiska, franska och engelska. Vi började med ett besök i en chokladbutik. Där bröt jag mitt nyårslöfte! Vi besökte Kejserliga museet. Kanske inte så intressant för oss, men vi kunde konstatera att mycket hade kommit över havet, från Portugal. Många tavlor och andra guldförgyllda saker. Brasilien var ju under många år en koloni under Portugal.

VITTSJÖ. Ingegerd och Rolf Nilsson delar här med sig sina upplevelser vid en resa till Brasilien i Mars 2015. Del 1

Torsdag morgon den 5 Mars kl.0.30 från Skinnaretorp.
Tur att vi hade den marginalen, för vi hittade inte rätt väg till Hyllie! Fruktansvärt kallt! Kl. 6.oo med flyget till Amsterdam, och sedan vidare mot Rio de Janeiro. Vi fick bra platser. God mat och dryck serverades under hela resan, så resan gick bra. Landade i Rio kl. 18.30 lokal tid, en tidsförskjutning med 4 tim - således 11 tim flygtid. Taxi från flygplatsen kostade 130 real (1 real är c:a 3 sek) till vårt hotell. Och det gick undan!! S:a Clara är ett enkelt men trevligt hotell. Trevlig personal, de flesta talar bra engelska.

ISLAND. Den fjärde september åkte jag och 26 andra Islandsfrälsta svenskar, till landet som mest av alla länder förankrat sitt sagoberättande runt sin fantastiska natur. Och den störste berättaren av dem alla, Snorre!

Vi besökte Reykholt gården där han bodde och mördades 1241 av en medtävlare på posten som lagsagoman. Där fanns en varm källa från den tiden, nu moderniserad.

Många har väl sett på TV om Böda camping och hur indelat det är på det stället. Där skulle det inte vara roligt att komma och be om hjälp med att få vagnen på plats eller att få hjälp med att resa förtältet där. Och vad jag sett på Snapphanens camping och hört om andra naturistcampingar så är det en helt annan sammanhållning mellan camparna, alla försöker hjälpa varandra så mycket det går. Nu till min historia från årets camping.
Som ensam förstaårscampare så är det inte lätt att klara sig på camping allrahelst inte om man har ett handikapp om aldrig så litet. Mitt är att jag har nedsatt styrka och rörelseförmåga i min vänstra sida dessutom är jag låghalt.
Jag besökte en camping som ligger utanför Vilshult, Blekinge nu i somras mellan den 9-27/7. Och aldrig har jag väl blivit så väl bemött någonstans, som jag blev på Snapphanens camping.

Tidigt en morgon vid Möllesjön.

ATT  FLYTTA  HUS - TILLBAKS  FÖR FJORTON DAGARS  ARBETE

Att besöka Ethiopien är trevligt och plötsligt börjar det bli rutin. Men primärt handlar det om ett husflytt  som kanske är möjligt? Det får bli en ny resa med TURKISH AIRLINES och det handlar om prisskillnader. 5200 kr var billigast. Möjligen var Egyptens flygbolag någon hundring billigare, men det var mellanlandning i Kairo och där har det ju varit rörigt den senaste tiden så det kändes tryggare med turkarna. Ataturkflygplatsen i Istanbul börjar även bli ganska välbekant. Om än stor  med långa promenadsträckor så är det  mycket som känns igen. Skyltar ,vandrande perronger  och rulltrappor har sin egen väg antingen till Addis Abeba eller till ”Copenhagen in Denmark”  som mål.

ASELLA

Återfärden mot Addis blev nästan en repetition av färden mot Harar. Men ordf.  för EELC Qes Dawit Tufa skall till Asella och erbjuder skjuts med bil. I Adama (även Nasaret på kartan) möts vi, men då det är middagstid så går vi på lunch innan färden går vidare. Ett toalettbesök känns nödvändigt och en offentlig toa finns. Några dörrar att stänga finns inte och så verkar toan att vara för både damer och herrar för före mig är en dam. Tror att jag gått fel, men en herre bakom i kön försäkrar att allt är O K. Något toa-papper finns inte men på utvägen så finns det tvättfat med rinnande vatten.

GAMLA STAN

Det är ju inte helt ovanligt med en gammal kärna i många städer. Och så även i denna stad Harar. Stadens formella existens är från 1523.

En Muhamed gjorde staden till sin huvudstad i en mindre region runt om och startade även ett Jihad (heligt krig) mot de kristna i övriga Etiopien. De kristna bad Portugal om hjälp mot islam och faktiskt trots avståndet så tar sig portugisiska soldater in i landet och besegrar muhammedanerna. Detta  hände 1543.