Fruktbarhet i Verums och Visseltofta prästgård på 1840-talet

VERUM.

Wilhelm Wahlquist (1796–1864).

I en text publicerad på denna portal i september 2021 uppmärksammade jag under rubriken ”Fruktbara pastorsadjunkter i Verum och Visseltofta” den unge vice pastorn Grevell som på 1870-talet fick barn med två av prästgårdens pigor från Verum. Texten hade denna lydelse: Under de dryga tre år som pastor Grewell bodde i prästgården i Visseltofta råkade två av vice pastorns pigor nedkomma med barn. Den ena var pigan Anna Svensdotter, som fick sonen Olander i december 1875. Den andra var Elsa Bengtsdotter, som födde dottern Emma i oktober 1877. Pigorna hade hunnit flytta från prästgården någon månad före sina nedkomster 1875 och 1877, som i bägge fallen ägde rum i Tågarps by i Verums socken.

Men redan på 1840-talet inträffade en händelse av liknande slag som diskret omtalas i ett brev från Svante Jönsson, som då bodde i Möllegården. Han skriver i oktober 1842 till sin fästmö Bengta: … som nyhet får berätta dig att den förmodan jag hade (och hvilken jag för dig omnämnde) om mamsell Appelgren i prästgården i Wisseltofta är tyvärr sann, hon hade i måndags måst för kyrkoherden tillstå det, och uppgaf då Löjtnanten som dertill vållande…Kyrkoherden omtalade det för mig i går, han var mycket förargat öfver händelsen.

Personen som vållade ”olyckan” var löjtnanten vid Norra Skånska infanteriregementet Carl Oscar Engeström (1817–1888), vilken hade inflyttat till Visseltofta från Kristianstad 1838. Mamsellen som hade blivit gravid var trotjänare kyrkoherde Wahlqvists familj och hon hade inflyttat till Visseltofta från Västra Vram 1840 tillsammans med kyrkoherdens åldriga mor. De kom då från Sätesholm vid nuvarande Tollarp.

Kyrkoherden hade tillträtt sin tjänst i pastoratet 1836 och med sin tredje hustru Ester Sophia Wilhelmina von Segebaden fick han åtta barn åren 1840–1847. Vid dopet i mars 1840 för dottern Aurora Anna Irenes fanns bland dopvittnena underlöjtnanten C. O. Engeström och dennes mor enkefru häradshövdingskan A. F. Engeström samt demoisellerna Marie och Emelie Engeström. (I början av april samma år nedkom klockaren Strömbergs hustru Hanna med ett döfött barn.) Kyrkoherde Wahlquist var alltså gift tre gånger. Tredje o sista gången med kusinen på fadern Achates sida - Ester von Segebaden. De gifte sig den 9 mars 1839. Hans andra hustru Brita Hallengren avled i Visseltofta vid 23 års ålder den 11 september 1836. De hade vigts i Kristianstad 1834. Hans först hustru Anna Maria Landergren avled 31 år gammal i Kristianstad 1832. Deras bekantskap hade inletts på 1820-talet då Wahlquist var inneboende komminister hos hennes far prosten Nils Landergren och hustrun Anna Margareta Engeström i Mjällby.

Mamsellen Appelgren (född i Karlskrona 1803-05-20 eller 1813-05-20 och död i Altuna 1889) nedkom den 12 februari 1843 med en utomäktenskaplig son som i dopet fick namnen Göthe Oskar. Dopnotisen lyder: Modren: Ogifta Hushållerskan Maria Appelgren i W.tofta. Susc (gudmor): Fru Brita Christina Wahlquist ibm (därstädes). Test (vittnen): Klockaren Strömberg och hans hustru Hanna Nilsdotter ibm. Fru Wahlquist (1777–1843) var kyrkoherdens mor. Hon avled den 27 december 1843.

Efter mamsell Appelgrens bortflyttning 1843 till Östergötland (till Sörby säteri i Örtomta socken och därefter till Åbylund i Strå socken där hon var fram till 1847) blev sonen fosterbarn hos klockaren Wilhelm Strömberg fram till 1847, då pojken flyttade till släkten Engeström i Sölvesborg. G. O. Engeström blev sedermera målare och persiennfabrikant i Stockholm. Vistades en tid på 1860-talet i Amerika. Vid sin tragiska död 1905 var han bosatt i Jämshögs socken.

Stockholms dagblad 1889-09-17

Den i Visseltofta födde sonen Göthe Oscar Engeström (1843–1905) uppträdde år 1888 i ett äktenskapsmål. Här citeras några rader ur ingressen:
År 1882 bestämde sig Oscar Engeström för att stämma sin hustru Amalia och begära skilsmässa. Så här står det i stämningsansökan från mars 1882:
”Sedan sig visat, det sådana stridigheter och osämja uppstått mellan mig och min hustru Amalia Emerentia Engeström, att vidare äktenskaplig sammanlefnad är omöjlig trots erhållna varningar, finner jag mig föranlåten anhålla om laga kallelse och stämning å bemälda min hustru under yrkande att varda från henne i äktenskapet skild till säng och säte på ett års tid, fri och öppen talan förbehålles. Stockholm den 22 mars 1882  Göthe Oscar Engeström”

Hustrun lämnade denna redogörelse i april 1882:
”År 1864 gifte vi oss med hvarandra. Wi lefde i små omständigheter, men genom förenade bemödanden och träget arbete drogo vi oss fram. År 1868 begåfvo vi oss till Amerika, men vände tillbaka derifrån år 1870, hvarefter jag öppnade en tobakshandel, som jag ensam skötte i tio år jemte vårt hushåll utan biträde.
År 1880 upphörde jag härmed. Under tiden hade våra ekonomiska omständigheter förbättrats.
Vi hafva två barn tillsammans, en dotter Judith Oscara, född i Stockholm 1865, och en son Göthe Birger, född i Amerika 1869.