Med Kristina på Öland i september 2015

EMMALJUNGA/ ÖLAND. Fantastiska dagar på “Mitt-Öland”, med rådjur och harar på tomten varje kväll. Med promenad-eller cykelavstånd till Kårehamn på östsidan. En plats med en hamn, en fiskaffär och en restaurang, ställen som vi njöt av flera gånger.

En söndag åkte vi lite norrut till Hallnäs udde. Hallnäs udde är en av många karaktäristiska inslag längs Ölands östra kust från Södra Greda och norrut till Munketorp. Denna udde, bland många uddar, som sticker ut i Östersjön har antagligen bildats under den senaste istiden. På vägen ut mot udden reser sig ett sju meter högt sjömärke; i folkmun kallad “Hallnäskärringen”.
Den är byggd av kalksten år 1868 och har en avsmalnande överdel.

Läs mer …

Huggorm

Huggormen förekommer över stora delar av Europa. Det finns även en rödbrun form som i regel är honor och dessa kallas ibland för äspingar. Även huggormsungar kallas ibland äspingar.

Svarta snokar och helsvarta huggormar är mycket lika varandra men går i fält att skilja genom att studera huvudet. Snokar har oftast en gul fläck på varje sida av huvudet vilket huggormen saknar. Färgen på snokens fläckar kan variera från gul till vitt och vissa svarta snokar saknar nackfläckar. Huvudplåtarna skiljer sig också åt på de båda arterna. Huggormen har tre större huvudplåtar, medan snoken har fyra par och en oparig plåt. Huggormens huvud är även matt, till skillnad från snokens glansiga.

Huggormen är den enda giftorm som förekommer vilt i Skandinavien. Ormars gift är en blandning av enyer och har två funktioner; att döda bytet, men också underlätta spjälkningen av maten, som påbörjas redan innan bytet sväljs. Bytet består av små däggdjur, ödlor eller andra smådjur.

Ormgiftet verkar även på nervsystemet, och bytesdjuret dör oftast antingen på grund av inre blödningar eller på grund av att hjärtverksamheten eller andningen sätts ur spel. På människan får bettet liknande effekter, men verkan är mycket mer lokal än hos e åkersork där giftet snabbt sprider sig i hela systemet. Familjen huggormar har ett cellförstörande gift (cytotoxin) som i första hand verkar på blodet och blodkärlen och som förstör blodkropparna och kapillärerna, så att blodet rinner ut i vävnaderna.

Läs mer …

Han hade glöden, var en god forskarvän och värnade om Verums historiska minnen – Tord Jöran Hallberg

VERUM. I mars 2015, just när vintern började släppa sitt grepp, plingade det till i min mailbox. Det var ett av de glada meddelande som ofta under vinterhalvåret kom från Tord Jörans skrivarstuga i Linköping. Han skrev då till alla sina vänner och supporters för att rapportera om vårvinterns senaste ”drapa” ur verkstaden. Brevet inleddes med: Hej! Fick ett ryck och totade ihop Malseröds historia, som har ett visst nyhetsvärde. (Försöker undvika saker som jag berättat förut t.ex. i Familjen Grip och Lars Wivallius i nytt ljus.) Av fortsättningen i brevet framgick att han var i full gång med att utarbeta sin bok Glimtar från Osby-traktens historia. Även om huvudinnehållet ägnades åt Osby var Tord Jöran obotligt intresserad av utforska Verums sockens intressanta historia och hans planer var att i sin nya bok ta med socknens fyra herresäten, vilka han med sin kritiskt realistiska historiesyn förklarade ”var obetydligt flottare än bondgårdar”. Hans utkast med rubriken ”Herrgården Malseröd” hade denna inledning: Det har funnits fyra herrgårdar i Verums socken: Björkeberga, Skeinge, Hovgården och Malseröd. Det är en nyhet som nog gläder verumsborna – det är ju mer glans kring en herrgård än en bondgård. Annars skulle inte så många teveserier och filmer utspelas i herrgårdsmiljö.

Läs mer …

BRASILIEN VAR ÄMNET VID SOPPLUNCH

VITTSJÖ. Höstens första sopplunch i församlingshemmet samlade drygt halva hundratalet besökare. Ingemo Norrman berättade denna gång om vistelsen i norra Brasilien under tio år.

Ingemo Norrman som berättade om Brasilien.

Vid nästa sopplunch den 15 oktober kommer hon att fortsätta sin beskrivning från södra delarna av det vidsträckta landet i väster.

Ingemo Norrman hade tidigare tillbringat timmar i köket för att tillaga dagen rätt. Dagens soppa bestod av inhemska grönsaker och köttfärs men kryddat med starka?, förmodligen amerikanska örter.

I anförandet berättade hon bland annat om färder på hisnande höjder. Detta i kontrast med sprakande fyrverkeri på stranden för firandet av nytt år. Landet har stora naturresursen men det finns även stora miljöproblem som även ökar med tiden. Vid ett fängelse hade kunder möjlighet att köpa terapiarbeten från fängelsets verkstad.

Läs mer …

Blåmesen

Blåmesen är en fågelart inom ordningen tättingar i familjen mesfåglar. Den lilla fågeln är med sin blågula fjäderdräkt rätt enkel att känna igen och mycket vanlig i stora delar av Europa.

Blåmesens habitat är löv- och blandskog med hög andel ekar men den återfinns också ofta i parker och trädgårdar. Utöver Europa förekommer den i några angränsande delar av Asien. Populationen i Nordafrika och på Kanarieöarna har tidigare kategoriserats som en underart tillarten blåmes men anses idag som den egna arten koboltmes.

Blåmesen, heter på latin Parus caeruleus eller Cyanistes caeruleus. Den föredrar animalisk föda, framför allt insekter och spindlar. Utanför häckningsperioden ökar betydelsen av frön och annan vegetabilisk föda.

Blåmesen är påfallande skicklig i sitt sökande efter föda. Den kan klamra sig fast vid de yttersta grenarna på träd och även hänga upp och ner när den söker föda. Blåmesar häckar oftast i trädhål, men även fågelholkar används ofta. Huvudkonkurrent om häckningshål och vid födosök är den betydligt större talgoxen.

Läs mer …