VERUM. Det finns säkert fler än jag som suttit undrande över gamla flygbilder med utgivningsort ”Dals Långed”. Ibland vill man gärna veta vilket år den flygande fotografen passerat våra trakter. Detta är fullt möjligt genom att förlaget hade skyldighet att få bilderna ”frigivna” av Försvarsstaben. På varje bild finns därför dels en siffra, dels en ”årsbokstav”. På denna bild över bebyggelsen längs Vieån står ett R vilket kan tolkas som 1955. Många vykortssamlare vet hur man avläser vilket år flygbilden är tagen. (Se förklaring längst ner!)
Bilden är tagen under ett sommarlov som många i min generation minns. Det var den varmaste sommaren i mannaminne och luften stod stilla och dallrade om dagarna. Några minns den som utställningssommaren H55 uppkallad efter den internationella bostads- och konstindustriutställning som arrangerades i Helsingborg 10 juni–28 augusti 1955.
Strömstare (Cinclus cinclus) är en fågel i familjen strömstarar.
Den är den enda tättingen i Europa som både kan simma och dyka. Det är Norges nationalfågel.
Strömstaren blir cirka 15–18 centimeter lång, med ett vingspann på 26–30 centimeter. Näbben är rak och starkt hoptryckt i sidled. Vingarna är korta och kupiga, stjärten kort, i spetsen tvär. Vuxna fåglar ser tjocka och kortbenta ut på grund av den voluminösa fjäderdräkten. Flykten är snabb och rak utan bågar eller glid och med mycket snabba vingslag.
VITTSJÖ. Lantbrukets folk samlades i Folkets hus. Inbjudare var LRF-avdelningen i Vittsjö som inbjöd medlemmar och andra lantbruksintresserade till filmkväll i Emmaljunga. Sammankomsten var uppdelad i fyra akter! LRF:s ordförande Jerry Olsson informerade om kvällens tidsschema.
Första akten gällde inmundigandet av smörgåstårtor i riklig mängd vid långborden.
Det blev inget bildsvep från Bondetåget till Halmstad. Därför publiceras denna bild från 1995.
Drygt 30 besökare blev underhållna med filmer från olika sekvenser i lantbrukets skötsel från tidigt 1900-tal till nutiden. Den gamla Munktelltraktorn med järnhjul moderniserades med gengasaggregat. Skörden av vall och sädesåker visade höstnad med lie och fram till dagens skördetröskor. Hästdragna sådana tröskor visades på film liksom traktordragna och slutligen självgående verk.
VITTSJÖ. Under andra världskriget blomstrade torvfabrikerna. Importstopp på kol och gas ledde till brist på bränsle och då blev torven aktuell som billigt och lättillgängligt bränsle. Kriget tog slut och då kunde man åter uppta importen av kl och gas. Därmed övergavs många torvfabriker i Sverige.
En av dessa torvfabriker skulle dock få en lite annorlunda renässans. Mitt i skogen, utanför Vittsjö, mellan Skåne och Småland låg en av dessa. När professor Emil Jerlov letade plats för att utöva sin hobby, astronomi fann han här lämpliga lokaler. Byggnaden låg isolerad, den dyrbara utrustningen skulle därmed vara skyddad. Ännu viktigare var att platsen låg långt från stadens ljus som störde observationerna av natthimlen. Dessutom är platsen omgiven av kristallklar luft.
Professor Emil Jerlov, ingift släkting till Fritiof Nilsson Piraten, lät på torvfabrikens tak bygga en svängbar kupol. I denna installerades ett 10 tums newtonreflektor- teleskop och övrig utrustning för stjärnskådande. Sedan var det bara att börja njuta av himlavalvets oändlighet.
VITTSJÖ. Jag kommer att sova i kanske fem eller sex månader! 
Under tiden med mindre tillgång till föda sover Igelkotten i fem till sex månader från oktober eller november fram till april. Platsen är ofta i ett skyddat ”klotformigt" bo eller i högar av kvistar och löv.
Under denna ”sovperiod” minskas Igelkottens ämnesomsättning. Dessutom sjunker kroppstemperaturen från cirka 36 till 8 °C! Andningsfrekvensen ligger vid en till två gånger per minut och hjärtat slår ungefär fem gånger per minut. Under vinterdvalan förlorar igelkotten mellan 17 och 26 procent av sin vikt. För att överleva vintern måste djuret väga minst 500 gram innan vinterdvalan börjar. När lufttemperaturen börjar bli 15 °C, kommer igelkotten att vakna igen.
Sida 1232 av 1533