Bokrecension - Seglats i september.

Seglats i september. Av Johan Bargum

Romanen, som kom ut 2011, skildrar Olofs och den dödssjuke Haralds sensommarseglats i den finska skärgården – men är i grunden ett triangeldrama med flera bottnar. Så här är det:

Olofs fru, Elin, som rätt nyligen omkom i en trafikolycka, var, innan hon blev Olofs fru, gift med Harald – och de två männen har också, längre tillbaka i tiden, haft med varandra att göra i ekonomiska spörsmål. Olof och Harald är alltså bekanta med varandra – men kan inte sägas vara särskilt goda vänner – när det nu bär iväg ut på böljan den blå. Vad som sedan sker – och varför seglatsen slutar som den gör – är höljt i dunkel. Olofs tonfall är närmast raljant, när han i det polisförhör som följer lämnar sin version av vad som föregick segelturen – och av vad som hände under segelturen – men är den versionen sann?

Läs mer …

Från "söderkis" till skåning

VITTSJÖ. En resa från storstaden till en liten ort som Vittsjö.

Denna gång så har stafettpinnen hamnat hos en person som kanske många i föreningslivet runt omkring i Vittsjö känner till.

Hans namn är Gösta Kållberg, han berättar att han är född och uppväxt på Södermalm i Stockholm. Skolgången hans avslutades med handelsskola som de hette på den tiden. Arbetade under många år inom näringslivet gällande transport/ lastbil och hade under ett antal år bra arbete och eget åkeri i Stockholm. Han berättar vidare att i slutet av -50 talet började arbetet inom åkerinäringen gå bakåt, många slutade då vinsten uteblev. Och det inkluderade även hans firma. Så efter några magra år kom han och hans fru fram till att nu skall de flytta och börja om från början med nåt helt annat område.

Läs mer …

AKTIVA VERUM BY PÅ LANDSBYGDEN

VERUM. Det är inte enbart helgen för gravsmyckning i Verum. Det är också hemvändardag då utflyttade återvänder till barndoms bygd för att återuppleva bekantskaper. Besökarna vid kaffestunden i församlingshemmet uppgick till över en femtedel av ortens bofasta befolkning. Personalen räknade in nära 120 fikagäster. Redan i torsdags var det flera återvändare som kom för att smycka och se till sina anhörigas gravplatser. Ett par av dem var Bengt Arne Jönsson med maka Barbro. Bengt Arne är född i Mölleröd. Sen blev det många år i Stockholm för att återvända till södra landskapet. Makarna åkte från Ystad till Verum för att ansa fäderna Jönssons gravplats.

Bengt Arne och Barbro Jönsson smyckar gravplatsen på Verum kyrkogård.

Den stora gravsmyckardagen var egentligen på fredagen men blött nerfall från regntunga moln var orsaken att snabbast möjligt komma under tak. Inne i församlingshemmet hade kvinnliga medlemmar i kyrkliga verksamheten dukat fram. Välkomnande skedde med handhälsning till alla besökarna. Där fanns inga ”köbekagor” utan allt var hembakat i den lilla lantliga byn.

Läs mer …

GRAVVÅRD MED FIKA OCH UNDERHÅLLNING

VITTSJÖ. Gravvårdarna vid kyrkogårdarna i Vittsjö bjöds på fika under två eftermiddagar. Det var de stora gravsmyckardagarna inför Alla Helgons dag som många samlades för att smycka anhörigas gravplatser. Ett tält var rest där regndropparna samlades för nerfall på marken. Alla Helgons dag har varit helgdag sen 1953 och högtidlighålls i anslutning till den 1 november. Då med Alla Helgons dag i almanackan.
Alla Helgons dag har katolskt ursprung och har i olika former firats i Sverige sedan medeltiden.

Britta och Bo Arvidsson med lämplig klädsel ansar anhörigs gravplats.

Under torsdagen var det glest besök vid gravplatserna. Dock kom det en del besökare som pyntade och ansade sina anhörigas gravplatser på kyrkogårdarna. Troligen hade några väntat till fredagen men då började regnet att droppa fram. Det fanns dock besökare klädda i lämplig klädedräkt som trotsade regnet. Efter hand ställdes stegen mot kaffetältet intill gravkapellet.

Läs mer …

LJUSHÖGTID I KYRKAN

VITTSJÖ. Minnet av de bortgångna sedan förra Alla Helgons dag samlade stor skara i kyrkan. Kyrkokören under Mats Lunnergårds ledning medverkade med flera sånger. Från orgelläktaren medverkade Evert Sturesson med trumpet. Efter högtiden i kyrkan var det samling utanför helgedomen.

Kyrkokören medverkade med flera sånger under högtiden i kyrkan.

Framför altaret i kyrkan hade monterats flera tända ljus som bildade symbolen av ett kors.

Efter kyrkokörens sång var det minnesstund med tända ljus. Intill dopfunten tändes ett ljus för varje avliden församlingsbo. Uppräkning av namnen på de 38 bortgångna skedde varpå ljus tändes.

Läs mer …