Ett julminne
Jag minns jultiden 1946 vår familj skulle utökas fram på vårkanten. Mamma var av naturliga skäl i behov av hjälp med vatten och vedhämtning.
Jag var äldst, skulle fylla tio om ett par månader men det fanns inga nej när mamma bad om något. Jag visste att världskriget var slut och familjen såg framåt, men myntbristen var stor hos oss, liksom den är hos vissa banker i nutid.
Min ”börs” innehöll 5 kronor, sparade i lönndom för att kunna köpa julklappar till två syskon och föräldrar. Det betydde att klapparna fick inte kosta mycket över 1 krona styck.
Enklast var till Pappa det fick bli ett tiopack cigaretter à åttio öre, till mina syskon fanns diverse att välja på för lite över en krona.