Historia Vittsjö

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 45 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• kv Skansen ledde med god marginal turneringen i bordtennis mellan företag och föreningar.

• Bilden ovan Hilding Månsson blev ny ordförande i LRF.

• Hilding Månsson nyvaldes till ordförande i LRF (RLF).

• En äldre kvinna fick sitt dricksvatten förstört av ett närliggande saltupplag. Hon fick senare sitt dricksvatten från en av Vägverkets tankvagnar.

• Göingebygdens numismatiska samlarförening hade omfattande visning av mynt från Karl XI:s tid.

• Kurt Henriksson nyvaldes till ordförande inom OK.

• Kjell Nilsson nyvaldes till ordförande i Emmaljunga GIK.

• Inga Kleiman nyvaldes till ordförande inom Röda korset.

• Fiskevårdsområdet bildades och omfattar tio byar i området.

VITTSJÖ. Korpulenta och åldringar gör sig inte besvär. Om det gäller att ta sig in på kyrkans vind ovanför altaret i kyrkan. Flera meter stegtramp delvis på taket till sakristian innan det ovala fönstret med garderobshängslen nås. Fönstret hakas av och förs in på vindsutrymmet.

Bakom detta ovala fönster finns ingång till kyrkans vind!

Sen är det ålning in genom fönstergluggen där totalt mörker råder. Väl inkommen på vinden kan ficklampornas sken ge en hastig överblick halvvägs över långhuset bort mot orgelläktaren.

VITTSJÖ. Vid kyrkan finns för närvarande fyra kyrkogårdar: Gamla, Nya, Västra och Södra. Sannolikt har det funnits kyrkogård för avlidna redan då kyrkan uppfördes på 1200 talet men någon registrering av dessa finns inte. Någon uppgift om brandgrav i Havraljunga finns inte men där har upptäckts brandgravar. (Se Kyrkehåla 21/4 2020).

Den välskötta kyrkogården sedd från ovan.

Långt tillbaka skedde troligen inte någon markering med kors eller liknande på gravplats. Den äldsta gravstenen på Gamla kyrkogården är från 1852 och har följande inskription: Här förvaras stoftet efter Patron O Olsson född dem 15 febr 1790 Död. den 9 jan 1852. Olof Olsson med maka kom från Köpenhamn 1842 och var då ägare till Waldaus Vittjögården.

VITTSJÖ. Den 500 åriga ljuskronan med sina 16 ljus är tänd i kyrkan under gudstjänst från Julbönen till Trettonhelgen varje år sen 1987. Den gamla ljuskronan är sannolikt från 1500 talet med oregelbundet placerade ljus. Ljuskronan återfanns 1987 vid en inventering på kyrkans översta plan, ovanför altaret. Vid denna inventering hittades också munk/nunnetegel och sädesbingar.

Den 500 åriga ljuskronan.

Den 500 åriga ljuskronan var sannolikt den enda belysningen i kyrkan under flera hundra år från 1500 talet. Placeringen kan då ha varit vid altaret eller under Triumfbågen eller senare också där den stora ljuskronan nu är placerad. Där lyste den upp så gott det gick med sina talgljus. Även då var ljusarmarna klädda med grönt? pappersliknande material. Den stora ljuskronan i mässing kom på plats 1862 som ett minne 250 år efter det stora slaget år 1612. Då flyttades den gamla ljuskronan av ståltråd upp på kyrkans vindsutrymme. Där fanns den i 125 år i törnrosasömn innan den åter upptäcktes och flyttades ner till sin ursprungliga plats under Triumfbågen.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 50 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Istäcket var tjockt och bärkraftigt även på Pickelsjöns is. MHF arrangerade då körning på halt underlag på en kurvig rundbana. Intresset var stort.

• Sten Haraldsson nyvaldes till ordförande inom GIK:s styrelse och Gottfrid Kronvall nyvaldes till ordförande i pensionärsföreningen.

• Ida Nilsson (Knude Ida) får besök av tidigare boende på orten.

• En rörelsehindrad man innebrändes vid villabrand i Lilla Frösboholma.

• I tidigare artikel omtalas bankchefen som jagade en bedragare till Markaryd där brottslingen greps av polis.

• Bosatta i Emmaljunga skall få lantbrevbäring med utgång från Vittsjö. Därmed försvann också postanstalten i Emmaljunga.

• Numismatiska föreningen hade myntauktion i Medborgarhuset. Det var åtskilliga mynt av högre valörer som bytte ägare.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 55 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Vägföreningen beslutade att vissa gator i samhället skulle beläggas med asfalt eller oljegrus. En del gator blev endast till hälften belagda och slutade lite så där! Beroende på vem som hade sin bostad just där!

Gundrastorp skola i nyrenoverat skick.

• Bjärnum Vittsjö MHF avdelning köpte Gundrastorp skola.

• Byggnationen var ganska påfallande då 35 hyreslägenheter byggdes på kv Linden. Vidare uppfördes pensionärslägenheter i Emmaljunga och Vittsjö.

• Ernst Christensson nyvaldes till ordförande i pensionärsföreningen.

• Golfbanan började ta form för ”moderatbandy” i Ubbalt. Golfklubben hade 94 medlemmar varav 62 var aktiva.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 60 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Ingemar Nilsson var 14 år och därmed den yngste säljaren av skinn på skinnmarknaden i Hässleholm.

• Kommunalfullmäktige beslutade med reservation att framhålla att Vittsjö och Bjärnum bör vara högstadieområde.

Oskar Bergstrands platåodlingar kan ännu skönjas.

• Norra Skåne hade ett reportage om eremiten Oskar Bergstrand, Furutorp. Denne eremit levde på boklöv och andra ämnen direkt från naturen. Hans odlingar på platåer finns till en del bevarade.

• Allmänheten följde med stort intresse angående boken ”Hanbråka” i Vankiva.

• Kyrkorådet beslutade göra ny framställning angående utvidgning av kyrkogården. Med tiden blev det Västra kyrkogården med parkering invid Rökevägen.

VITTSJÖ. Hur kunde människor trivas med sin tillvaro för 150 år sen? Föreningar och sammanslutningar var minimalt och fåtal samlingar skedde. Ingen teve, inga bilar, varken telefon eller elektriskt ljus! Ändå klarade mänskorna sig ganska hyggligt fast viss fattigdom var rådande. Trots motgångar var kanske levernet gemytligare än i dag?

En eftermiddagsfika i slutet av 1930 talet kunde bli så trevlig.

Vad kunde människorna då sysselsätta sig med? De tog dagen och tiden som den kom. Arbetsdagen kunde i vissa fall bli lång då det var lantbruket som var rådande. Årstiden bestämde ofta hur lång arbetsdagen skulle bli utan att se på eventuell klocka. Solen visade tiden och mestadels var det inget jäkt utom då ovädersmoln hotade skörden. Lantbrukaren bestämde arbetstiden och då kunde det bli en eller flera, korta eller långa pauser.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 65 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Vid 1955 års början fanns det 2 689 bosatta i församlingen.

• Folkskolestyrelsen beslutade att extra hemkörningstur för småskolbarnen skall ske en gång/vecka i Hultatorp skola.

• En ny rotfast julgran skall planteras vid Bäckabro. Det utlovades då den antika granen snart skall falla för sågen. Visst kom det ett träd med barr men föga likt en julgran. Men så var det också politiska kontakter som planterade. Den granen fick inte så många granår!

Den mobila julgranen blev snart ”toples”.

• Klappjakten på räv blev lyckat för jägarna, mindre lyckad för de tre röda micklarna.

• Kommunalfullmäktige i storkommunen klubbade raskt igenom att tomterna på Vången skulle kosta två kr/m².

• 416 hundägare betalade den beslutade hundskatten på tio kronor/hund.

• Georg Mårtensson efterträdde Nils Schubert som ordförande i Bondeförbundet.

• Kabaréföreställningen blev åter succé fast det delvis var repris från tidigare års fantastiska och publikdragande underhållning.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 75 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Folkmängden minskade med en person 1944. Den 1 januari 1945 fanns det 2 769 boende i församlingen.

• Norra Skåne utkom tre dar/vecka och kostade i prenumeration 14 kr/år.

Bildsköne Bengtsson tillsammans med Tatuerade Johansson.

• Den Vittsjö-födde Bildsköne Bengtsson greps och förhördes i Kristianstad. Friluftsmänniskan B B älskade friheten och trivdes inte inom fängelsernas murar. Han hade tillbringat julhelgen på Söderåsen.

• Kristidsnämnden delade ut ransoneringskort för tobak och kaffe i församlingens skolor.

• Ransoneringskalendern var ovanligt omfattande i årets åtta första månader. Strängt taget var allt ransonerat utom blodkorv. Fortfarande sökte sig avlägsna bekanta i tätorter till lantbrukare som hade höns och grisar! Under augusti månad blev det extra tilldelning av 250 gram kaffe

• Inför vårrean sålde Bror A Nilsson ut kostymer för 75 kronor.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 80 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Förra året, 1939 ökade befolkningen med 20 boende till 2 719 boende vid 1940 års början.

Fjärdingsman Thure Wester rustad för färd med cykel!

• Fjärdingsman Thure Wester fick tillfälligt förordnande att även upprätthålla tjänsten som fjärdingsman i Verum socken.

• Fortfarande kostade Norra Skåne nio kronor/år med utgivning tre dagar/vecka.

• Brottarklubben besegrade klubben Bernia från Helsingborg med 9-1.

• Kungl. Förordning beslutade att fyra öre i extra skatt skall erläggas för den bensin som fanns i lager från den 1 januari. Den som hade 800 liter eller mer var skyldig deklarera mängden bensin.

• Kyrklig kollekt upptogs till Lappska missionen att fördelas till utsatta lappar.

• Barnvagnsfabriken i Emmaljunga har installerat 150 automatiska brandlarm som utlöses vid + 45º värme.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 85 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Folkmängden den 1 januari 1935 2 565 personer enligt notis.

• JUF arrangerade tre dagars sångkurs där 70 sångare deltog. Initiativtagare var Magnus Björklund.

• Lilli Zickerman erhöll Svensk Damtidnings pris på 1 000 kronor för ”Framstående kvinnlig kulturgärning”.

• Tävling i brottning hölls då Vittsjö besegrade Tyringe med 5-2.

• Kyrkorådet beslutade att uppföra en byggnad med pannrum för eldning med ved samt likvagnsport. Kyrkostämman beslutade bordläggning ett år.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 90 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1930 fanns det 2 444 boende i församlingen. En minskning under förra året med 23 personer.

• Folkhögskolekursen som pågått en månad avslutades. 107 kurskort såldes samt 347 dagskort.

Tämligen stor areal togs i anspråk för ledningen.

• Sydsvenska Kraft AB planerade kraftledning bland annat i Brunshult. Markägarna krävde allt från 4 000 kronor till 15 öre m² samt 50 kronor för nerrivet stängsel!

• Hjalmar Persson öppnas café & konditori i Strandstugan.

• Tvist rådde angående arvode till advokat. Av misstag hade ett kvitto hamnat i spritboken och sen hade det försvunnit!

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 95 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1925 var befolkningens antal i församlingen 2 487 en ökning förra året + 36.

En avslöjande annons.

• Kraftiga stormvindar raserade både byggnader och skog. Vindfälld skog på rot såldes!

• Trotjänaren Petrus Persson erhöll Patriotiska sällskapets silvermedalj då han tjänat samma husbonde i 25 år.

• Åkare Olof Andersson önskade sälja en stor kraftig ko.

• Förra året hade tidningen Norra Skåne 269 årsprenumerationer som betalade nio kronor.

• Har det fattiga pastoratet verkligen råd med att uppföra en komministergård för 40 000 kronor? Det undrades i en insändare i avisan. Kyrkstämman beslutade vidare att inköpa möbler till expeditionen för 200 kronor.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 100 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1920 fanns det 1 919 boende i församlingen. En ökning med 33 personer under förra året.

• Kommunalfullmäktige återvalde C H Håkansson till ordförande. Vidare valdes ledamöter i hästuttagningsnämnden.

• Nyktra och friska personer välkomnades som medlemmar i Nykterhetsfolkets sjukkassa.

• Norra Skåne utkom tisdagar, torsdagar och lördagar och kostade i årsprenumeration 7 kronor.

• Skolrådet infodrade entreprenad för uppförande av bostadshus för lärare och lärarinna vid Snärshult skola. Dessutom begärdes anbud på förändring av den gamla skolans interiör. Invigningen skedde ½ år senare.

• Olof Olsson i Gundrastorp önskade sälja 7 hkr lokomobil samt självmatande cirkelsågverk och kapsåg med tillbehör.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 105 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Vid 1915 års början fanns det 2 209 boende i församlingen.

• Kommunalstämman beslutade inköpa två vagnslaster brödsäd. Både kris- och krigstid bådade om andra tider.

En sådan bordslampa för fotogen kan ge mysigt sken även idag.

• Detta år kom elströmmen till Vittsjö. Se tidigare artikel 14 januari 2020.

• Elektricitetsverket annonserade att dess medlemmar sålde ut häng- och bordslampor för fotogen.

• Lantbrukare kunde få sin säd trierad från triör som drevs med elektrisk motor!

• D J Danielsson sålde svarta kostymer och kappor inför konfirmationen. Dessutom sålde han tyger till aktuella plagg.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 110 år sen. Fortsättning följer om händelser vart femte år.

• Den 1 januari fanns det 2 188 boende i församlingen.

• Lönsholma ungdomsförenings fest år 1905.

• Kometen på himlavalvet var väl synlig under årets första månader.

• Politiskt möte hölls för att bilda en frisinnad valmansförening. En styrelse på tio personer valdes.

• Länsstyrelsen godkände släktnamnet Zaunders.

VITTSJÖ. Den 14 januari 1915 var en stor ljusets dag i Vittsjö. Då kom elektriska strömmen till samhället med den allmänna uppfattningen att ljuset ”flöt” fram i de ihåliga trådarna!. Då var det inte några årslånga utredningar med kommittéer. I början av år 1914 kom frågan om elström till Vittsjö. Vid den tiden fanns denna ström i Bjärnum men att utnyttja denna ström föll inte i god smak.


En notis förkunnade 1915 att det fanns elström i Vittsjö.

EMMALJUNGA - KOREA. Anna Gunilla Nilsson nu 96 år berättade och skrev för cirka 40 år sen sin levnadshistoria. I Emmaljunga folkskola lästes om gulhyade människor med hårpiska på ryggen. Att Anna Gunilla en gång skulle få se dessa människor i verkligheten var rena fantasin. Denna fantasi blev verklig då Anna Gunilla och några kamrater år 1953 reste till fältsjukhus i Korea.

Anna Gunilla från Bröna som åkte till Korea.

Anna Gunilla utbildade sig till sjuksköterska i Stockholm men redan då fanns tanken att se sig omkring i stora världen. Kriget i Korea utbröt 1950 och i april månad 1953 stod Anna Gunilla på Bromma flygplats tillsamman med tio kamrater, iklädda Röda korsets uniform och väntade på att stiga på flygplanet till Tokyo. Tankarna virvlade runt: Vad har jag gett mig in på? Den Skånska hembygden försvann under flygplanet för att ersättas med Nordafrikas öken och bortre Indiens omväxlande natur efter 54 timmars flygresa Stockholm - Tokyo. Det var omtumlande att stå ansikte mot ansikte med Österlandet.

VITTSJÖ. Bonde Persson, Snärshult blev veteran då han varit medlem i MHF under 25 år.

• Emmaljunga GoIF var värd och arrangör för skol DM på skidor. Deltagarna kom främst från norra Skåne.

• Tommy Johansson, Hårsjö segrade i två tävlingar samma dag. Först blev han etta i skidskytte DM och sen segrade han i Hästhult AIK skidlopp. Vid detta lopp blev 65 årige Gustav Svensson så imponerad att han lånade ett par skidor, hängde kavajen på gärdsgården och gav sig i väg 7,5 km.

Egon Johansson några år efter Vasaloppet.

Egon Johansson blev bäste skåning vid årets Vasalopp. Han kom totalt på 280 plats. (24 sekunder snabbare än Mora Nisses snabbaste åk på sin tid)

• Snöstorm och igensnöade vägar var orsaken till en helikopterresa till Kristianstad med gravid kvinna.

• I början av april månad var det sådan snömängd att premiären för årets golfvecka flyttades fram en månad!

• Ett tragiskt dödsfall inträffade då en metande sexårig grabb föll i vattnet och drunknade.

VITTSJÖ. Vid 1974 års början fanns det 2 580 boende i församlingen, en ökning med + 56 förra året.

• Den 8 januari infördes ransonering på drivmedel. Denna ransonering var planerad i första hand till den 28 februari med ransoneringskort. Varsel hade skett och dan innan förbudet skvättes bensin i alla de sorters dunkar och flaskor. Ännu intensivare var påfyllnaden då ransoneringen upphörde den 30 januari samtidigt som priset höjdes 23 öre/lit.

• Vid senare tillfälle var tilldelningen mer gynnsam.

• LES i Korsahåla åkte till Italien för att delta i detta lands ”Vasalopp”.

• Den gröna vintern gav inte mer än någon centimeter snö och det bekymrade anmälda till Vasaloppet. Med kvastar och skovlar samlades ett antal åkare på golfbanan. Ett bärkraftigt? snölager anlades för en kortare bana. När tiden var inne åkte LES Vasaloppet i Dalarna och hade bästa tiden bland skåningarna.

• Efter några års vilande startade åter schackklubben.

• Skansenhemmet fick svidande kritik då boende fick använda en trappa för upp- eller nergång. Dessutom saknades brandlarm på andra våningen. Numera är detta äldreboende helt förstklassigt.

• Den 1 januari 1969 tillträdde musikdirektör Carl- Erik Sjödin sin tjänst som kantor i församlingen. Han efterträdde Margit Nilsson.

• Mona Eliasson var fem år då hon deltog i skidlopp under sportlovet.

• Industribyggnadsstyrelsen köpte det i likvidation drabbade Svaluko för 370 000 kronor.

• Bröderna Evert och Artur Nilsson var ute på fiskfångst med nät. Efter en stund återfann de yttersta delen av nätet. Då de lyckades få upp fångsten i båten visade det sig att en mal på 20 kilo hade trasslat in sig i nätet.

•Den fula och rovgiriga fisken finns nu i Medborgarhuset.

• Hantverksföreningen beslutade att årets firande av Valborgsmäss skall förläggas till campingplatsen.

• Dage Rydberg blev ny president inom Lions.

• En ny orden bildades med stark anknytning till ”Trobecks och flygande gåsen” Sen flög troligen gåsen!

• Kretsmästerskap i orientering ordnades med inbjudan till närliggande orter. 400 sökande kom till start.

• Åror bröts av och åror tappades vid kommunrodd på Gåsadammen. Det var åtta delkommuner som kämpade med små ostyrbara båtar i det grönskimrande vattnet. Laget från Vinslöv segrade.

• Oscar Tollström avgick som ordförande inom pensionärsföreningen. Ny ordförande blev Oskar Svensson, Lehult.

• Berta Nilsson avled 97 år gammal. Hon var under många år känd som ”tant Berta”. Hon var både lärarinna och söndagsskollärare.

• Kommunalfullmäktige beviljade åt Bostadsstiftelsen uppföra hus med 32 lägenheter.

Detta är resterna av ”Vittsjö sockens kommunbibliotek”

• Tillbyggnaden av folkskolan blev färdig med rektorsexpedition, lärarrum, slöjdsalar samt utrymmen för barnbespisning. Folkskolan uppfördes 1939.

• Det kom under året 8 617 besökare till biblioteket för att låna hem något läsvärt. Bokbeståndet utgjorde 8 688 band.

HÖJALEN 2. Uppgifterna från Försvarsstaben angående det störtade bombplanet vid Höjalen, Vittsjö är både knapphändiga och bristfälliga. Klarlagt är att det Brittiska bombplanet från RAF besköts av tyskt jaktplan redan vid Västkusten. Luftvärnet vid Öresund och södra Halland var i aktion. Enligt en av besättningen vid en pjäs för luftvärnet användes s k träpluggar i stället för skarp ammunition. Andra hands uppgift från försvarsstaben gör gällande att varningseld gällde. Verkningseld var det sparsamt med!

Engelska symbolen för att hedra omkomna är vallmo.

Sverige kände till Tyskland och Hitlers katastrofala angrepp och kanske de flesta ansåg bombplanen som ett nödvändigt ont. Trots allt var det nog inte särdeles skarp ammunition som avlossades.
Det tyska jaktplanet utförde sin beskjutning inom Svenskt territorium trots Sverige var förklarat neutralt i kriget. Att ett främmande lands jaktplan öppnade eld över Svenskt territorium var en krigshandling. Efter tidigare kontroverser med Tyska krigsmakten var det kanske inte tillrådligt att öppna eld? Svenska regeringen hade tidigare godtagit krav från Tyska krigsmakten trots Sverige var neutralt! I samband med överflygningarna släpptes tonvis med staniolremsor för att vilseleda luftvärnets strålkastare och radar. Dessa staniolremsor var från någon centimeter breda till upp emot tio centimeter. Längden kan inte uppskattas då luftströmmarna kan ha slitit sönder. I skogarna och byarna kunde mängder av dessa vilseledande remsor ses och samlas in och sparas som souvenirer.

HÖJALEN. Fast Andra världskrigets fasor höll sig utanför landets gränser fanns rädslan och oron även i Sverige. Den mest dramatiska dagen i trakten var kvällen den 29 augusti 1944 då ett Brittiskt bombplan störtade vid Höjalen, Vittsjö. Denna kväll var det 900 bombplan som lyfte i England med Tyskland som mål.

Admin tillägg. Du skall absolut hedra dessa unga engelska 18-19 åriga unga hjältar som i hög grad påverkade vårt Europa av idag genom att delta i minnesceremonin den 29 augusti vid olycksplatsen utmed Värsjövägen klockan 18 nu på torsdag.

- Deras enorma hjältemod och deras unga bråda död blev/är  vårt Europa idag!

- Minnet är tyvärr bland kort, glöm dock inte dessa stora hjältar som skapat så mycket för just dig! 

Lätt att hitta: kör vägen mot Skånes Värsjö, ett par km efter Höjalen är du framme.

Admin slut. CB

Ortspressen refererade den omfattande katastrofen.

De flesta av den stora engelska armadan passerade södra Sverige. Danmark var ockuperat av Tyska krigsmakten varför armadan hade sin rutt norr om Danmark. Eskader efter eskader passerade södra Sverige då det var mulet väder. Motorbullret var bedövande då de fyrmotoriga bombplanen passerade under drygt en timme. Några timmar senare återvände eskader efter eskader sen de tömt sin last av förödande bomber i Tyskland.

Innan röjningen av olycksplatsen fullbordats syns fragment från bombplanet. (bild skadad)

Alla bombplanen kom aldrig så långt som till Tyskland. Denna natt var det åtta bombplan som störtade eller nödlandade på svenskt territorium. Vid den tiden under Andra världskriget var det stundtals anbefalld total mörkläggning. Inget ljus fick sippra ut från något fönster. Speciella mörkläggningsgardiner fanns att köpa. Mörka filtar kunde även användas. Avskärmad belysning fanns på bilar och cyklar. Beträffande bilar skulle nedre hälften av strålkastaren tillåtas 10 mm hög och 50 mm bred belysning med orangefärgat sken. Belysningen baktill fick ha en öppning på 4 x 4 mm. Visserligen fanns det inte så många fordon på vägarna under krigstiden men naturlig hastighetsbegränsning blev följden. De flesta bilarna vid den tiden var militära fordon som drevs med gengas

Mossen. Bränntorv eller torvströ? Efter årtusende år av lagring och påfyllnad var torvmossarna en viktig källa för bränsleförsörjningen. Dagens torvmossar började bildas redan före senaste istidens intåg. Klimatet började förändras, liksom i dag och marken blev fattig på syre. Efter hand bröts mossan ner, förmultnade och torv bildades. Beräkningar har utförts som visar att en torvmosse växer cirka en mm i höjd/år.

 

Detta är den första torvmaskinen i Emmaljunga och kanske i Sverige?

Utan att gå in på tidsåldrar får uppgifterna tas med viss reservation! Vid senaste istidens slut för drygt 10 000 år sen började vattensamlingar, sjöar att sina och mossar bildades på sjöbotten. Sen har dessa mossar växt till från sjöbotten till dagens mossar som fortsätter växa så sakteliga. Mossarnas torv har använts till olika ändamål de senare tusen åren.

• Biografen visade ”Åsa-Nisse i kronans kläder”. Detta var innan TV hade övertagit tittarna.

• Lönsholma hönsgård sålde dagsgamla kycklingar för 3 kr/st.

• Harry B Jönsson kunde räkna bättre än länsstyrelsen. Han överklagade valet till Regeringsrätten angående kommunalfullmäktige. Sedan Regeringsrätten räknat om valsedlarna kom Harry B in som ledamot medan mejeristen fick stanna hemma!

• Harry B Jönsson var flitig att dela ut valsedlar före valet.

• Margits Bod sålde moderna skor till bottenpris medan Firma Textil sålde klänningar från 14:75.

• Skånska banken ändrade öppettiden till kl 10-12 vardagar.

• Den första veteranen inom MHF nybildade avdelning var Eric Wahlkvist med 25 år som medlem.

• Den stora massgraven in till Gustav Adolfsstenen upptäcktes. Graven där drygt 300 Svenska och Danska soldater finns är fortfarande kvar. En minnessten finns vid Gustav Adolfsstenen.

• Detta år, 1954 kostade en prenumeration på Norra Skåne 35 kronor för ett år.

• Fritz Björklund annonserade om lösöreauktion i Hårsjö då lantbruket skulle avvecklas.

• Fritz Björklund avvecklade lantbruket.

• Både H B Hammar och Sture Hallonsten provpredikade inför kyrkoherdetjänst i pastoratet. Den extra inkallade provpredikande prästen Sigfrid Hasselquist erhöll två tredjedelar av de 2 200 avlämnade rösterna.

• Kraftig rubrik förkunnade att Vittsjö slog ut Jonstorp ur bandy DM. Sen slog Örkelljunga ut Vittsjö ur DM kampen.

• 30 man ur fotbollslaget åkte på turné till Tyskland där de fick fira midsommar.

• Elektriska strålkastare flödade ut sitt ljus över Viken. Upp emot 60 skridskoåkare gladde sig över en helt snöfri Vikenis. Kraftig blåst hade sopar rent!

• Emmaljunga Byggnadsförening u.p.a beslutade att om- och tillbyggnad av Folket hus skall ske för 83 000 kronor.

• Befolkningens antal den 1 januari 1949 var 2 775. En av de högsta boendesiffrorna.

• S J Biltrafik annonserade om nya linjer mellan Vittsjö – Tyringe. Linjerna startade och slutade i Harastorp. Som regel var det två linjer dagligen. Även under sön-& helgdagar.

• Ehards buss klar för avgång vid järnvägsstationen.

• Evert Larsson, Snärshult/Vittsjö var ordförande i ortens JUF avdelning.

• Bandylaget i Vittsjö slog ut P 2 med 7-2.

• Kurt Allan Sjöstrand, 7 år räddade en jämnårig flicka som, trots förbud gav sig ut på isen i en branddamm vid småskolan. Hon föll igenom då isen brast men räddades av Kurt Allan. Delaktig i räddningen var även Bengt Rosenberg.

VITTSJÖ. Detta år var det kri(g)shändelsernas tid men jag håller mig till intressanta insatser i Vittsjö:
Detta år utkom avisan Norra Skåne fyra gånger/vecka och kostade 14 kronor per helår. Ransoneringskalendern upptog sitt utrymme.

Vägvisning till den första torvgraven i Emmaljunga.

Barnvagnsfabriken i Emmaljunga byggdes ut. Materialet från utgrävningarna användes för att fylla ut torvgravarna vid Skolmossevägen.

Bastun i Idrottsgården höll öppet för herrar lördagar klockan 15-20 och för damer fredag klokan18-21.

Thebrödsbageriet höll stängt en vecka på grund av varubrist.

Upprörda känslor svallade då en ny stadsplan planerades. Fortfarande fanns planer för anläggande av idrottsplats på Vången. Vedkapning erbjöds med ambulerade motorsåg. En vecka senare erbjöd en annan företagare kapning med elektrisk såg. Ytterligare en vecka senare var det två företagare som erbjöd vedkapning.

Elva sökande förklarade sitt intresse för tjänsten som småskollärarinna i Emmaljunga.

386 intresserade anmälde sig till Emmaljunga GIK;s orientering.

Luftskyddsföreningen Emmaljunga-Vittsjö kallade till information inom försvaret. Hemvärnet skall genomgå särskild utbildning.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 9.

VITTSJÖ. Artiklar har tidigare publicerats angående beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Troligen är detta den sista av de tidigare åtta artiklar som publicerats på denna sida. Om nya och kompletterade uppgifter kommer fram blir det kanske en fortsättning?


Varje kupong gällde för 32 gram mjukt eller 20 gram hårt bröd, eller 40 gram pepparkakor.

VITTSJÖ. Det var på den tiden 1939, innan krigslarmet ljöd. Då samlades NTO:are i JUF stugan för gemensam fest. Dit kom medlemmar från Perstorp, Västra Torup, Emmaljunga, Tyringe och Bjärnum. Den gamla skyttepaviljongen var fullt befolkad.

Den gamla skyttepaviljongen var under många år den enda stora samlingsplatsen.

Delägare som tecknat sig för elektrisk belysning i Snärshult, Furutorp och Lönsholma kallades till sammanträde i Snärshult skola. Sammankallande vid Olof Nilsson, Lundsgården.

Thure Schalin sålde särskilt billiga herrkostymer 25- 50 kronor. Några veckor senare sålde han nya vårkostymer med väst för 33 kronor. Brottarklubben inbjöd till dans á Kädarps Gästgivaegård. Dansen föregicks av klubbmatch Tyringe- Vittsjö.

Generalpoststyrelsen beslutade att utdelning av post skall ske på vardagar Vittsjö- Boalt samt Vittsjö- Stora Frösboholma. P Forsell öppnade elektrisk affär i Danielssons affär. Biltjänst med Bertil Renberg sålde Monark velocipeder samt reparerade tvåhjulingar.

Hotell & gästgivaregården serverade söndagslunch samt hade vin- och ölrättigheter. Ny ägare var Thure R Svensson. LRF:s medlemmar kunde, i mån av tillgång och mot fri kost erhålla manliga och kvinnliga elever ur ”Beredskapstjänst”.

Vedkapning. I dagens samhälle är det nästan bortglömt vad kapning av ved innebär. Mycket få, kanske räknat ‰ i tätorterna. På landsbygden är det främst skogsägare som eldat med det som naturen ger!

De var tämligen kluriga i äldre tider. Flygande kapare kan det nämnas?

Förr var det fällsåg, bågsåg (buasåg) samt yxa som gällde. Sen kom motorsåg och hydraulisk vedklyv. Sen kom det inte mer förrän brännolja, elvärme och solceller kom in i systemet Bilden visar hur mekaniskt vedkapning kunde ske på 1930- 1940 talet.

Då började både flygande smeder, flygande hovslagare och flygande vedkapare komma in i det då moderna samhället. En lastbilshytt (?) monterades på ett chassi eller kan det varit ett lastfordon som kapats av? Kanske är det en vild gissning då fordonets framhjul består helt av metall medan bakhjulen av praktiska skäl försetts med någon form av gummiring.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 8.

VITTSJÖ. Mängder av flygplan korsade luftrummet under Andra världskriget. Det var inte enbart plan i luften utan även på backen, intill allmän väg. Dessa flygplan hade en lätthet då ett par starka mannar kunde bära de skalenliga planen.

Ett skalenligt flygplan redo att lyfta till järnvägsstationen.

Flygplansfabriken var belägen vid Lehultsvägen i Vittsjö. Flygplanen transporterades per järnväg till en öppen plats i närheten av stationärt flygfält.
Försvarsmakten hade fått tycke för Ekstrands snickerifabrik vid Lehultsvägen. Efter avtal blev snickerifabriken en tid en flygplansfabrik. Försvaret behövde helt skalenliga flygplan, tillverkade av plywood. Dessa flygplan, (made in Vittsjö), skulle placeras i närheten av militära flygfält, väl synliga från spionerande luftfarkoster. Flygplanen målades med kamouflerande färg med symboliska tre kronorna på flygkroppen. De demonterade flygplanen transporterades till järnvägen för transport till mottagaren någonstans i södra Sverige. Det är oklart hur många attrapper som tillverkades men ett mindre antal lär det vara. Tillverkningen upphörde sedan en person med intresse för tillverkningen tog hand om framställningen på annan plats. Däremot var den verkliga krigsplanen synnerligen väl kamouflerade om de över huvud tagen var synliga från luftburna farkoster. Förutsättningen var att det fanns längre fält intill, lämpligt för start av planen. En tät granskog kunde bli förträfflig hangar för planen.

VITTSJÖ. Namnet ”Esters Sven” är föga känt i dag. Esters Sven var inget direkt tillnamn utan snarare identitetsnamn innan folkbokföringsnummer hade lanserats. Egentligen var det Sven Nilsson men det fanns många med detta ädla namn. Esters Sven eller i dagligt uttal Estre Sven bodde på torp 49 bakom Stig Nilssons fastighet i Lehult. Torpet var beläget intill urgamla vägen Lehult- Skinnkjortlaliden-Västanskogen.

 

Estre Svens brännvins- kagge.

Kaggen uppskattas rymma två Kappe, cirka nio liter! Esters Sven var född 1839 och avled 1924 på fattiggården Kristenstorp. Han både levde och dog som ungkarl.
Sven bodde tillsammans med två andra ungkarlar i torpet som inte hade den modernaste utrustningen. Mitt i huset fanns öppen fyr samt bakugn. De tre boende i torpet Ola Kronberg och sotare Åberg hade gemensamt skafferi och kök. De båda Sven bodde i ett rum medan Ola bodde ensam i annat rum som kallades storstugan. I ena delen av torpbyggnaden fanns ”huggeboden” där veden förvarades innan den fick tjänstgöra som värmekälla.

VITTSJÖ. Ransonering av elströmmen kan snart bli aktuellt. Desto fler som köper eldrivet fordon ju mer ström förbrukas. Butiker och husägare m fl vill ha en lysande tillvaro. Redan på 1920 talet fanns det ett mindre vinddrivet kraftverk i Ekholmen. Här var det inte aktuellt att producera ström utan pumpa upp vatten från Kallsjön.

Vindmöllan med vattentank vid Ekholmen.

Konstruktören och ägare till anläggningen var Bror Nilsson. Fastigheten var belägen på en hög och ganska torr kulle. Bror Nilsson var intresserad av trädgårdsodling. Dels hade han trädgårdsodling men även ett antal drivbänkar. Allt detta behövde vatten men att bära upp vatten från Kallsjön var jobbigt.
Då byggde Bror Nilsson en egen vindmölla på höjden. Några år tidigare hade han varit bosatt i Amerika och kanske hade han idén med sig från det stora landet. Det är obekant hur han fick upp vattnet från sjön till behållaren intill vindmöllan. Där fanns ingen elektricitet på platsen utan vattnet fick sugas/pumpas upp från sjön. Någon hjälp av Vädur fanns inte i det stillastående vattnet. Vindmöllan drev alltså pumpen och vattnet kom upp i gjutna behållaren på cirka 150 x 150 cm i fyrkant. Höjden på behållaren uppskattas till drygt en meter. Från behållaren var vattenledningsrör utlagda för bevattning av trädgården. Dessa rör var nergrävda och vattnet sipprade ut från mindre hål i rören. Det blev alltså automatisk bevattning med självtryck från behållaren direkt till rotsystemet

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 7.

VITTSJÖ. Under orostiden då Andra världskriget rasade utanför våra gränser var det även verksamhet i Sverige. Alla i Sverige bosatta omfattades av total försvarsplikt eller tjänsteplikt. Denna tjänsteplikt kunde omfatta ”nästan allt”. En sågverksarbetare ålades tjänsteplikt genom avverkning av vissa m³ ved till gengasmaterial. Mannen med tjänstplikt gick ut i sågverksägarens skog inpå knuten! Så var det klart.

Den 5 sept meddelades om Förstärkt försvarsberedskap

Medtag grova obegagnade strumpor!...

De i Sverige boende som ännu inte utfört sin värnplikt samt de ”överåriga” upp till 70 år omfattades av tjänsteplikten. Plikten kunde i bästa fall bli att vara kvar på sin arbetsplats, frivillig tjänstgöring eller utföra arbete som anvisats av myndighet. Dock gäller att tjänsteplikt infaller först vid höjd beredskap.
I tidigare artikel har berörts skyttegropar utmed Vittsjöns norra strand. Orsak till detta var att broarna vid Bäckabro och vid Gundrastorp var förberedda för sprängning. Då fanns ingen annan transport än via järnvägen eller över sjön. Under vintertid med is på sjön var det en tänkbar transportled. Då sjön inte var isbelagd kunde sjövägen användas. Det var i sådant fall som skyttarna utmed stranden hade sin uppgift! Här som andra platser har det troligen inte vid något tillfälle varit bemannat.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 6

VITTSJÖ. Då krigslarmet blossade upp 1939 vaknade även Sverige upp ur sin trygghetsdvala. År 1939 var det inte så aktuellt med försvar i neutrala Sverige. Vid ockupationen i grannländerna vaknade Sverige upp. Det neutrala landet måste värna om riket då något större förtroende inte fanns mot det anfallande Tyskland. Då kallades tusentals värnpliktiga in till sina regementen. Hemvärnet och civilförsvaret blomstrade upp.

En färist kan inte ersätta fordonshinder!

Utmed kusten, från Halland till Blekinge byggdes närmare tusentalet bunkrar med skjutriktning ut mot havet. Arbetskraften var fulltalig då de inkallade värnpliktiga måste beredas sysselsättning efter grundutbildning på sina förläggningsorter. Värnpliktiga rekvirerades även från Mellansverige för att bli bunkerbyggare. Läget var nog aldrig så ”hett” att värnen sannolikt varit bemannade av soldater?

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 5.

VITTSJÖ. En av de mest anonyma och osynliga uppdragen under Andra världskriget måste vara luftbevakning. I ett trätorn, 18 meter över markytan fanns lottor (Tornsvalor) som skulle bevaka trafiken i luften. Tornet uppförde under november månad 1940. Vid rapporter till staben i Röke fanns en skraltig ledning med rostfri tråd. Tornsvalornas största uppgift blev då Engelska bombplanet störtade vid Höjalen. Under beredskapstiden blev även en bostad ockuperad av försvaret.

Ännu i dag finns tre av hörnstolparna kvar efter nära 80 år. Tala om impregnering! (foto Berne Svensson)

159 meter över havet finns en bergknalle i Brunshult och ytterligare 18 meter högre upp fanns plattformen för Tornsvalorna. Det var flyglottor som bemannade dessa torn. Troligen var det mer än 2 timmars pass innan ny besättning klättrade upp. Varje etapp på de rangliga stegarna var cirka tre meter. Sen var det en plattform innan nästa etapp påbörjades.

Enligt uppgift var observationsplatsen omkring 2,5 meter i fyrkant. På denna plats fanns ”instrument” för angivande av flygplans riktning samt höjd! Tornsvalorna hade vissa riktmärken. Kyrkorna i Röke, Norra Åkarp och Skånes Fagerhult var synliga. Kyrkan i Vittsjö var inte synlig men ett kors på instrumentet bekräftade dess plats.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 4.

VITTSJÖ. Ytterligare en artikel om beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Att beredskapen var god i landet får statsministern svara för. Han yttrade att beredskapen var god i landet. Främmande makter visste nog hur illa det var med denna beredskap? Vid övning före krigsutbrottet hade hemvärnsmännen inget gevär i hemmet. Vid övning fanns en käpp som riktades mot anfallaren med orden Pang!

En hemvärnsgrupp från 1940 som skulle försvara samhället. F v främre raden: Karl Sandberg, Börje Lundstedt, John Edfors, Stig Andersson, Göte Nilsson, Einar Fluur. Bakre raden f v: Allan Hallström, Sven Troedsson, Nils Kroon, Sten Andersson, Folke Nordén och Harald Cervin.

Denna styrka var stundtals i tjänst även vid bevakningstornet i Brunshult.
Vid krigsutbrottet 1939 blev det verklig fart på försvaret i Sverige. Landet hade många mil kust och där byggdes hundratals bunkrar utmed Öresund och Östersjön. Inne på landbacken grävdes och anlades ett större antal skyttevärn och skyttegropar. Tidigare har omtalats att Försvarsstaben har ingen förteckning på antalet anläggningar eller var de var placerade. Det var sannolikt de lokala regementena som beslutade.

• Barnvagnsfabriken i Emmaljunga började tillverka fotbollsspelet ”Arsenal”. Företaget ämnar söka patent på sällskapsspelet.

• Johan Gustavsson, Tånneryd köpte hemman i Lilla Frösboholma av Viktor Klint för 11 000 kronor.

• En kvinna från Boalt blev bakifrån påkörd av en cyklist på backen vid Boalt. Sjuksköterska (doktor Hulda) tillkallades och gav första vården. Den skadade blev införd till lasarettet i Kristianstad.

Amélie Hansson annonserade om sin verksamhet

• Amélie Hansson gav behandling i Fysikaliska Institutet för värk-, nerv- och hudsjukdomar. Dessutom fanns karbad med olika medicinskt ljus.

• Fastighetsägare bland annat i Brunshult erhöll stämning för expropriation för framdragning av högspänningsledning. Med tiden erhöll de mindre ersättning för markintrång.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 3

VITTSJÖ. Det är 75 år sen Andra världskriget upphörde. Det hände tämligen många saker för att Sverige skulle va berett att möte fientligt anfall. Beväringar kallades in då krigslarmet började ljuda utanför våra gränser. Skyddsrum var inte aktuella med så kort varsel. Däremot gjordes många förberedelser för att möta ett fientligt anfall land- och sjövägen. Utmed Skånes kust byggdes flera hundra bunkrar för att mota anfall sjövägen.

Ganska snart infördes förbud att köra bil på söndagar.

Om den lede Fi trots detta tog sig in fanns olika hinder för att försvåra en framryckning. Första Per Albin-linjen hade Höör som centrum med grenar mot kusterna. Andra Per Albin-linjen passerade Vittsjö som var väl gynnat med stort och brett sjösystem. Det fanns då inte så stort utbud av vägtransporter som var mer koncentrerade.

Att den lede Fi skulle komma från söder eller väster var helt klart enligt försvarsmakten som var illa förberedd. Örlogsfartyg saknades liksom flygplan och ammunition. Under drygt en månad inhandlade Sverige krigsmaterial från Italien. Då var Tyskland i krig, Danmark hade ockuperats. Det är synnerligt märkligt att krigsmaterial kunde fraktas från Italien till Sverige. Det var stora mängder. Totalt var det 700? järnvägsvagnar med 216 flygplan, 200 minor, 36 torpeder och 38 motorer till flygplan samt reservdelar och ammunition.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 2.

VITTSJÖ. Det var kri(g)sartat även i Vittsjö under andra världskriget. Sverige var neutralt men det gav ingen säkerhet. Sverige var hotat mer än en gång. Genom regeringens skumma men nödvändiga handlande lyckades de hålla fienden utanför landets gränser. Främmande trupper passerade Sverige som ett genomfartsland! Främmande makts sympatisörer även i Vittsjö utförde sin uppvaktning då tågen passerade orten.


Detta fordonshinder finns vid Gundrastorp.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 1

VITTSJÖ. Under Andra världskriget var det inkallelser och mobilisering vid kritiska lägen, Hemvärnsmän och värnpliktiga skulle finnas till med högsta beredskap. Långt före mobilernas tid var det fast telefonen som gällde, Då fanns det inte telefon i varje hus utan i bästa fall ett par telefoner i varje by. Det blev telefonbud med besked om inställelse till tjänstgöring. Annorlunda var det när Första världskriget börja oroa. Då gällde kyrkklockan!

Lillklockan kallade till mobilisering.

I god tid fanns meddelande till beväringarna anslaget i kyrka samt uppläst vid gudstjänst. Enligt § 2 mom 7 inkallelse för beväringen enligt den generalorder den 1 september 1906, No 961.

"Ringning med kyrkklockorna omväxlande med klämtning under 3 timmar i följd på så sätt, att efter 10 minuters ringning omedelbart följer10 minuters klämtning omedelbart därefter 10 minuters ringning o. s. v. skall användas för att tillkännagifva att kungörelsen angående inkallelse för mobilisering utfärdats och blifvit offentligen anslagen”.

Så snart kallelse blifvit anslagen, skynda ringarna, medtagande hvardera en hjälpare, upp i tornet för att fullgöra ringning och klämtning under 3 timmar.
Kyrkorådet.

Då fanns varken hörselskydd eller arbetslag. Vid ringning kunde detta ske genom dragning i rep några meter under lillklockan (storklockan tillkom 1922). Klämtningen fick ske intill klockan då kläppen slogs mot klockan med handgrepp. Uppgifter finns att larm till mobilisering skedde i Vittsjö då Första världskriget utbröt. Uppgift finns att sådant larm inte utfördes i Vittsjö vid Andra världskrigets utbrott. Däremot utlöstes sådana larm i Malmö vid Andra världskrigets utbrott.

• Något överhängande behov synes inte föreligga! Så svarade vägkonsulenten efter framställan om vägförbättringar sträckan Emmaljunga- Boalt. Det aktuella ärende gällde i Bröna där en vägomläggning skulle ge 500 meter kortare väglängd!

• Snöstormen orsakade trafikproblem. Tågtrafiken i orten drabbades främst beroende på trafikstörning i södra delen av landskapet.

• Fortsättningsskolan ordnade slädparti via Bjärnum- Kulleröd- Björkefalla och åter. Lärare och elever samlades sen till kaffe och lek i folkskolan. Även i Hårsjö skola ordnades slädparti via Snickaretorp- Höjalen- Rommentorp- Boalt och Hästhult. Turen avslutades i skolan under angenämt samkväm. 

”Kapten” på slädskutan var folkskollärare Olof Kulldorff.

• Anmärkningsvärt ansågs det att två lantbrukare fyllde 70 år samma dag. Det märkliga var att de båda var verksamma i lilla byn Perstorp. Dessutom fanns det enbart dessa två lantbrukare i byn!

• Två anhöriga till en avliden kvinna stämde Vittsjö kommun. Kvinnan hade testamenterat sin kvarlåtenskap till kommunen (fattigvårdsstyrelsen). Anhöriga ansåg kvinnan inte varit vid sina sinnes full bruk. Ett vittne berättade att kvinnan sagt att ingen släkting skulle ha något efter henne!

• Flera artiklar berörde den stora donationen som Vittsjö fick del av, Stephens fond. Elever fick del av denna fond innan Jönsaholm kommun avskaffade fonden. Turligt nog fortsätter utdelningen genom ideell verksamhet.

Bild Theoder Stephens donerade sin förmögenhet till Vittsjö.

• Även vid denna tid gällde att slaktning av djur skulle ske då månen var i ”ny”. Skedde slakten i ”nedan” blev köttet otjänligt och odrygt.

• Rättegången fortsatte i målet om stöld av ved i kronans skog på Näset. En virkeshandlande hade fortsatt avverkningen även sedan stipulerade tiden ut gått. Han misstänktes även för avverkning av icke stämplade träd? Skogvaktaren dömdes till 6 månaders straffarbete samt avsättning från kronojägartjänsten medan virkeshandlaren dömdes till fyra månaders straffarbete.

• Handlaren Ivar Bengtsson köpte både gödsvin och prima matpotatis.

• Åter var kommunalfullmäktige helt eniga att sjukhus borde uppföras i Hässleholm. Kvarnar malde långsamt redan på den tiden innan sjukhuset invigdes 1938.

• Första världskriget ar slut men fortfarande var det ransonering på bröd. Därför delade Lifsmedelsnämnden ut brödkort i församlingens skolor i januari månad.


Även under andra världskriget var det ransonering på bröd.

• Parkettgolv utökade sitt aktiekapital från 50 000 till 100 000 kronor.

• En notis 1919 berättar om den fruktansvärda vintern 1849. Snödrivorna var stora och så hårda att röjarna fick gräva sig fram. De upptäckte då människor som satt ihjälfrusna i sina slädar. Samma förhållande gällde hästar som stod förspända och ihjälfrusna framför slädar.

Vid 1914 års början var folkmängden i församlingen 2 203 boende, en ökning med + 11 förra året.

• Elström skulle komma till Bjärnum och ledningarna skulle passera Vittsjö. Elektricitetsverket beslutat höra sig för om Vitsjö möjligen skulle få koppla in sig på ledningen!

• Hundskatt á 2 kronor per hund skall erläggas senast under januari månad.

• Änkan var på missionsmöte och då passade tjuvarna på i det tomma avsides belägna huset. De tog bland annat 25 kronor i sedlar som änkan erhållit som julgåva från Amerika.

Detta standar fanns i flera storlekar.

• Vid 1909 års början var folkmängden i församlingen 2 171, en minskning med tio förra året.

• Boende i Lönsholma överklagade kyrkostämmans beslut att flytta skolan i Lönsholma till Snärshult. Senare hade hade 38 åboar begärt att skolan i Lönsholma skal flyttas till Snärshult vid vägskälet mot Kristenstorp. De 30 åboarna lovade att bistå med 1 150 kronor för inköp av lämplig tomt.


Fortfarande finns stigvisningen kvar till skolan i Snärshult.

• Den 26 februari utkom Norra Skåne med extrablad, 24½. Anledningen var att Anton Nilsson från Hästveda hade blivit benådad från dödsstraff.

• Den 1 januari 1904 fanns det 2 171 boende i församlingen. En ökning med 25 personer under förra året.

• Nykterhetsföreningen Gustav Adolfs räddning höll sin 17 årsfest där Vittsjö sångkör medverkade.

• Majoren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, major Holmgren köpte ett hemman i Boalt för 7 500 kronor. Avsikten var att anlägga dammar för fiskodling.

• Allmänt slädparti ordnades med vändplats i Bjärnum. Utfärden avslutades med animerad fest på hotellet.


Detta är resterna från ångsågen i Björstorp som uppfördes samtida med ångsågen i Bröna.

• Den sjunde ångsågen i socknen uppfördes i Bröna. Många såganläggningar uppfördes som följd av julstormen 1902.