Historia Vittsjö

VITTSJÖ.
1972
Den 1 började de nya registreringsskyltarna sändas och de gamla skyltarna med länsbokstav blev olagliga.

Så här såg registreringsskyltarna ut fram till 1972.

Sten Elver Vemmenby utsågs till rektor i skolan.

Thures Fisk annonserade att stor och fin Varbergssill fanns för insaltning.

Fornstugan öppnades för visning efter tidigare brand,

Stort reportage om stegfabriken som tillverkade Vittsjöstegen.

35 damer i varierande ålder från Sydsverige kom till golfbanan för att dela i Damträffen.

Det måste till 35 funktionärer för att serva 190 deltagare i MHF:s Familjerally.

Hemvärnsområdet erhöll vandringspris och lyckades spåra upp det som varit glömt i 50 år!

VITTSJÖ. Åke Ernstsson (1905-1989) var känd både som brandchef och Gåsadammens räddare. Åke var född i Lehult där hans fader hade häståkeri. Tidigt började han som kusk i åkeriet. Redan som 14-åring ingick han i brandkårens styrka och som brandchef hade han detta uppdrag under 28 år och vid hans avgång erhöll han Brandkårens förtjänsttecken i guld.

Åke Ernstsson med högtidshjälm och brandyxa.

Då Åke var 14 år ingick han i brandkårens styrka som vattenkörare. Då tyfonen monterad 1932, ljöd vid brand skyndade Åke med hästar till Bäckabro där vattentunnorna var nerkörda i Vittsjön. Tunnorna kördes med hästarna till brandplatsen där brandmännen fanns på plats med handdriven brandspruta från1912 samt med lastbil ombyggd till brandbil 1932. Ny ”riktig” brandbil inköptes1937 med plats för nio brandmän.

I Åkes blickfång från bostaden fanns Gåadammens träsk, Åke tyckte att detta träsk borde förskönas och bildade ”Gåsadammens vänner”. Åke försökte få kommunen intresserad men fick inget bifall. Dock lovade kommunens styresmän att tillskjuta lika mycket som en insamling kunde ge. Rundvandringen hos intresserade gav en liten slant och det blev 7 000 kronor.

VITTSJÖ.

1922
Uggletorpsstugan restaurerades av amanuenser och folklivsforskare. 1700-tals stugan skänktes till Vittsjö 1925.

Uggletorpsstugan.

Sommaridrotten samlade många deltagare.

Smyrnakyrkan ordnade tältmöte på Vången.

Byggnadsnämnden beviljade flera byggnadslov.

Vittsjö låg på delad andra plats i fotboll inom Div III Västra reservlagsserien.

Trimorienteringen avslutades med 63 deltagare varav 53 fann samtliga 60 kontroller.

Den gamla julgranen vid Bäckabro tändes första gången 1922. Efter 50 år föll den ståtliga granen för motorsågens klinga.

Julgranen vid Bäckabro i tidigt skede.

Kommunstyrelsen hade studiebesök på Thermoscan villapannor. Vid efterföljande sammanträde bordlades framställan från GIK om 100 000 kronor för anläggande av idrottsplats.

Några hästmyror gjorde intrång in sig i en sommarstuga.

VITTSJÖ. Egon (mitt i byn) Nilsson fortsätter i denna artikel med minnen ifrån kris- och krigstid. Egon berättar om förlista ubåten Ulven. Först 20 dagar efter larmet om förlisningen upptäcktes ubåten med 33 man i besättningen och det dröjde ytterligare en tid innan Ulven bärgades.

Egon berättar vad som hände för 80 år sedan.

I Egons samling finns även valsedlar från Nationalsocialistiska Arbetarpartiet, Lindholms frihetsrörelse 1936. På listan fanns även boende i Vittsjö. Hela sortimentet av ransoneringskort från Andra världskriget finns i samlingen, bland annat förmalningskort för 47 kilo spannmål till tobakskort. Där finns restaurangkort samt talong för köp av ett wienerbröd! och speciellt ransoneringskort för lantbrukarnas inköp av hösalt! Trots landsbygden och handel med ”svart” vara annonserade caféerna att de höll stängt varannan söndag på grund av varubrist!

VITTSJÖ. Skriv medan du kan och har minnet kvar. Varför frågade vi inte medan tid var? Dessa visa ord sade Egon Nilsson, Egon mitt i byn flera gånger. Han levde själv upp till denna maning då han skrev ner det som han tyckte var intressant för kommande generationer. Egon var synnerligen noggrann med det han skrev ner. För att efterkommande skulle känna till aktuellt på den aktuella platsen mejslade hann in historien på en sten. Även i Emmaljunga och Hagsjö har Egon med vinkelslip ristat in historisk fakta där vind och väder inte förmår utplåna den historiska platsen.

På bilden har Egon dokumenterat med varaktig skrift.

Det är över 70 dokument på A4 som Egon har dokumenterat i flera fyllda pärmar. Flera av dessa dokument har publicerats på hemsidan vittsjobjarnum.nu. Det hände att Egon skrev fel bokstav och då började han om på helt och hållet på nytt A4! Det skall vara korrekt för kommande studier, sade Egon. Så skedde ända tills kåsören gav honom en flaska TippEx följt av vitt karbonpapper som suddade ut det felaktiga och Egon kunde fortsätta skrivandet på sin Halda skrivmaskin.

VITTSJÖ. Sten Hallonsten är född och uppvuxen i Vittsjö och var för några veckor sedan på besök i Stockholm och där tilldelades han, av kung Carl XVI Gustaf, Kunglig medalj i blått band. Denna välförtjänta utmärkelse fick Sten för många års verksamhet med konfirmandläger för fysiskt drabbad ungdom. Dessa friluftsläger startade i Hårsjö, Vittsjö för många år sedan och fortsatte sedan i Åhus.

Sten Hallonsten i full ornat i Vittsjö kyrka.

Sten och hans fem bröder var uppväxta i prästgården i Vittsjö där brödernas fader Sture var kyrkoherde. Sten var tillbaka i Vittsjö och berättade då humoristiskt om sin uppväxt i prästgården: ”Det hände då och då att vi bröder kämpade och knabbade på köksgolvet: då tog mor Elisabet fram mattbankaren och alltid träffade hon någon av oss”!

Kanske var Stens medalj lik denna?

Lägerverksamheten för psykiskt drabbad ungdom började i Hårsjö1966. Efter några år flyttades lägerverksamheten till Åhus och dåvarande EFS-gården, numera Åhusgården. Där fortsätter denna trevliga och allmännyttiga verksamheten för drabbad ungdom. Efter Elisabet Hallonsten som lägerchef tog Sten hand om detta ansvarsfulla uppdrag som han nu har lämnat. Nu är det en av Stens tidigare konfirmander, Theresa Callewaert tagit över verksamheten som chef för lägret.

 

VITTSJÖ. Den 23 juli 1992 var de åter dags för jubileum i Vittsjö. Då var det 100 år sedan järnvägslinjen Vittsjö- Markaryd invigdes. Firandet blev något förskjutet då festdagen inföll först den 15 augusti beroende på brist av ånglok och myndigheters omfattande och segdragna förberedelser. Den 15 augusti kom ångloket med tidsenliga vagnar och en skara intresserade bevittnad händelsen och ett fåtal resenärer äntrade de gamla vagnarna.

Bilden visar annat ånglok än det som kom till Vittsjö men troligen av samma modell.

Två år tidigare, 1990 var det stor högtid då det på dagen firade 100 år då järnvägen kom till Vittsjö. Ångloket kom med gamla vagnar för passagerare. Då högtidstalade landshövding Einar Larsson inför en stor skara intresserade.

 

Stinsen Christer Holmgren framför nya modernare pågatåg.

I dag för 130 år sedan den 29 juli 1892, var det stor omändring vid järnvägsstationen då Vittsjö var ändstation för bansträckningen Vittsjö- Hessleholm. Den gamla vändplattan för ångloket hade ingen uppgift att fylla. Den användes då Vittsjö var slutstation. Det fanns även ett stickspår då ensamma loket tog sig till vändplatan och sedan kopplas till de stillastående vagnarna för färd mot Hessleholm. Inte nog med detta. Den rymliga vattentanken på loket med cirka 20 kbm vatten behövde kanske påfyllning. Det var ”uppförbacke” till Vittsjö och då krävdes mer ånga till ångmaskinen på loket. Enligt uppgift vägde loket 46,6 ton med en maxhastighet på 105 km/tim.

VITTSJÖ. Syskonen Einar (1902-1963), Mimmi (1903-1978) och Karin Nilsson (1905-1984) i Mörkhult levde ogifta och brukade sitt lantbruk i västra delen av Vittsjö socken. Syskonen var starkt engagerade inom kristna verksamheten, främst inom EFS. Hemmet var öppet för all kristen verksamhet. De tre syskonen var dessutom söndagsskolledare under många år där kåsören var en av eleverna i söndagsskolan i Hultatorp.

Einar Nilsson. Mimmi Nilsson. Karin Nilsson

Syskonen övertog lantbruket efter sina föräldrar. Fadern Nils Jönsson (1862-1910) är begravd norr om sakristian där en liten kulle markerar platsen. Kåsörens tankar: Det kan vara så att det fanns ingen ledig gravplats då Nya kyrkogården invigdes först de 11 januari 1912 därför blev det en ”tillfällig” plats här? Familjen drabbades hårt även 1917 då Jöns Aron avled, 19 år gammal. På den tiden var det tabu att berätta att en ungdom hade avlidit. Vid efterforskning har även släktingar till den avlidne förnekat dödsfallet. Detta är inte enda fallet!

Syskonens moder Botilda Jönsson (1862-1947) vårdades av sina barn i hemmet. Hon deltog aktivt så länge krafterna medgav. Hon sydde, virkade och stickade alster som sedan såldes på missionsauktion i Hultatorp skola.

VITTSJÖ.
1972
Kommunalfullmäktige beslutade att till Vittsjö hemvärnsområde försälja Björstorp skola för 5 000 kronor. Vidare försåldes gamla Mejerilokalen till NJ Grafo för 80 000 kronor.

Björstorp skola på den tiden det begav sig.

MHF arrangerade familjerally med 219 tävlande som hade vissa praktiska uppgifter att lösa.

Länsstyrelsen avslog kommunens framställan om bättre vägnät, främst väg 117. Redan då fanns planer att väg117 skall anslutas till planerade väg 15 i Markaryd.

Skolklass 6 åkte till Friluftsfrämjandets gård i Åsljunga för en veckas lägervistelse med flera naturstudier i terrängen.

Lekskolan åkte på dagsutfärd till Miniland vid Halmstad.

Kyrkliga söndagsskola gjorde sommarresa till Hästveda och Broby.

Kommunrodden i Gåsadammen gav seger till laget från Hässleholm med kvinnlig styrman mot tidigare tungviktaren politikern Åke Brink.

Även denna månad var det avtackning på poststationen. Det var lantbrevbärare Carl Paulsson, Emmaljunga som då lämnade sin sista post.

Kalabalik rådde på Marknadsplatsen då en kastvind blåste omkull alla marknadsstånden.

VITTSJÖ. Per Persson i Hästhult hade flera uppdrag under sitt arbetsliv. Per Persson var ett ganska vanligt namn och för att identifiera personen blev det Sten Per, Snö Per och Sop Per! Trots sina grova och kraftiga händer tillverkade han miniatyrer av sina arbetsredskap.

Per Persson som blev allas StenPer! Per var född i Hässleholm och efter drängplatser blev han anställd på Hovdala även där som dräng. Där träffade han pigan Signe som sedermera blev han fru. Efter några år flyttade paret till Dalalycke i Skånes Fagerhult dåvarande kommun. Nästa flytt gick till Hästhult där paret inhandlade en villa. Per observerade ganska snart de många stenbumlingarna på lantbrukarnas små åkertegar. Dessa ställde till problem vid brukande av åkern. Han såg böndernas strävan då de med spett och hävert försökte få upp stenarna. Per ansåg att det borde finnas enklare och mindre arbetskrävande sätt. Då inköpte han och en kompis en motorcykel med sidovagn samtidigt som han köpte en bensindriven stenborr som transporterades i sidovagnen. Han borrade lagom hål i stenarna, satt in dynamitpatron i det borrade hålet samt tände stubinen. Stenen sprack och bönderna fick lättare arbete att transportera bort flisorna. Tekniken gjorde sitt intåg och Per byggde sin första kran på ett lastbilschassi.

VITTSJÖ.

1972

Den 1 april hyllades lantbrevbärare Alrik Johansson, Granetorp. Han började sin ”postrunda” 1936. Det var stor festlighet och många tack på postkontoret denna dag då postrundan troligen blev en del försenad.

Alrik som blev tackad av både personal och kunder.

Husmodersföreningen hade modevisning á Turistgården.

Vittsjö spelade 0 - 0 mot gästande Skinnskatteberg, Västmanland.

Malte Nilssons bilverkstad anställde omgående en kompetent bilreparatör van vid lastvagnar.

Vita Hästen, värdshus och hotell i Ekholmen ordnade ponnyridning för barn varje eftermiddag under söndagar.

Göinge Brunn kom åter i dagen då det ordnades utfärder till den hälsobringande källan i Ekholmen.

Göingebygdens samlarförening hade träff i Medborgarhuset.

Kommunalkontoret sökte en kontorist med god färdighet.

Pressbyrån blev ett mindre varuhus med tillgång av de vanligaste varorna.

Vilma Andruses gymnastikflickor hade uppvisning i Medborgarhuset.

Frälsningsarmén kom till Hultatorp för att fira Valborgsmässoafton med sång, åror och majbål.

VITTSJÖ. Lars Svensson i Lehult var inte den som visade upp sig utan skötte sina åliggande i det tysta. I de föreningar där han hade intresse var han medlem, lågmäld åtog de uppdrag han hade intresse för. Lars Troed Svensson var född 1928 och avled 2009. Under hela sin livstid bodde han och brukade sin föräldragård.

Lars Svensson i Lehult var saktmodig och hade stort intresse.

Familjen drabbades hårt 1935 då Lars moder och hans nioåriga syster avled med sju dagars mellanrum, Lars var verkligt läraktig i skolan. Enligt uppgift hade han aldrig något fel då det gällde att stava skriftligen. Lars var verkligen vetgirig och det följde honom hela livet.

Under flera år var han sekreterare i hembygdsföreningen och hans protokoll var både stilrena och sakliga. Han deltog i föreningens alla arrangemang och i samband med tjärbränning 1979 utförde han åtskilliga dagsarbeten. Bland annat var han delaktig att hugga isär cirka 25 000 bitar från furustubbar till tjärbränna. Inom LRF (RLF) tilldelades han förbundets silvernål efter 23 år som sekreterare. Samma hedersuppdrag hade han inom Centeravdelningen.

VITTSJÖ.

Mars 1922

Edith Nilssons damskrädderi annonserade att nytt lager av vårens tyger hade inkommit. Förstklassig tillskärning rekommenderades.

Folkskoll. O Kulldorff uppvaktades flitigt på sin sextioårsdag. På kvällen gav han supé för 70 gäster i sin villa.


Sven Zickerman omvaldes till ordförande i skytteföreningen.

Vägen Emmaljunga- Björstorp var avstängd under tre veckor på grund av backutgrävning på bygdevägen.

Ytterligare ett avsnitt angående krigsminnen från Vittsjö. Tidigare avsnitt var publicerade den 11/1, 12/1, 13/1 och Krisminnen 26/1 2022.

VITTSJÖ. I en skogsbacke mellan Vittsjö och Emmaljunga var det en samling av skyddsvärn av skilda slag. Värnen var placerade i stort sett mellan Mariero och tidigare Ingvar Andréasson gård väster om väg117.

Schematisk bild hur ett stort och rymligt värn har sett ut.

Två av de stora värnen var så rymliga att kanon kunde transporteras in. Dessutom fanns utrymmen för haubits artilleripjäs. Avsikten med haubits bakom skyddande kulle var att denna pjäs skulle skjuta granater mot både väg och järnväg. I dessa krigstider hade Tyskland med Svenska regeringens tillstånd att transportera tyska soldater till och från Norge. Vid skarpt läge kunde olika fordon transporteras med järnväg och då kunde haubits komma att användas. Sverige var neutralt men hade Svenska regeringen vägrat tillstånd hade även Sverige blivit ockuperat.

En ensam och avslappnad soldat bevakar krut- och vapenhuset.

I Emmaljunga uppfördes två baracker med en storlek på cirka 18 x 10 meter cirka 200 meter väster om dåvarande Eljaverken. Båda barackerna var ammunitionsförråd, den ena för ammunition och det andra som vapenförråd. Vapenförrådet var friliggande medan ammunitionsförrådet var ingrävt i en grusbacke. Utgrävningen av moränbacken skedde med handkraft av beväringarna. Givetvis hade beväringarna lediga stunder och en styrka, kommenderas eller åkte frivilligt till Hyngarp för att delta i skördearbete. Sannolikt undfägnades de av något annat än ärtor och fläsk.

VITTSJÖ. Under flera år sysslade kåsören med mjölktransporer till mejeriet i Vittsjö. Det hela började hos Sjögårds Hasse där jag var ”kannplockare”. Jag stod på lastbilen flak och hivade in mjölkkannorna från mjölkbordet till lastbilen. Det var ingen större tur som kördes men då och då fick jag prova på att köra mjölkbilen.

Hasse Johansson som blev och kallades Sjögårds Hasse.

På min 18 års dag sa Hasse att du kan själv köra resten av rundan fast jag hade inget körkort för bil! Svaret blev: Vad ska jag göra om polis Vester ser mig? Säg till honom att han kör till mig så ska han få en gök! Utan problem kördes rundan Brunshult - Hästhult- Boalt –Mörkhult - Björkholm- Höjalen och åter till Hårsjö.

Sjögårds Hasse köpte en mindre lastbil. Bedford med lastkapacitet på cirka 3-4 ton. Han delade upp mjölkrundan med två bilar för att spara in tid. Han åtog sig en transport med bohag från Verum till Stockholm. Då kåsören kom till Hårsjö med Volvo Viking efter andra rundan var Bedforden försedd med sidolämmar och vi åkte till Verum för att lasta bohaget och färden ställdes mot Stockholm med lägenhetsinnehavaren som passagerare. Vid cirka 20 tiden var vi framme och bar upp bohaget till andra våningen. Efter cirka en timme påbörjade återresan mot Hårsjö med ett par måltidsuppehåll. Vid framkomst till Hårsjö var det precis lagom att sätta oss bekom ratten för att påbörja dagliga mjölkrunderna. Reglerad arbetstid förekom inte!

VITTSJÖ

1922.
Föreläsningsföreningen hade engagerat Lennart Forsström att berätta om luftballonger och flygmaskiner. Vid årsmöte omvaldes O Kulldorff till ordförande.

Det kostade bort emot 200 kronor att reparera gränsmärket mellan Skåne och Småland. En person erkände skadan.

Gränsmärket som i folkmun kallas ”Tattratavlan”.

Gottfrid Persson annonserade och efterlyste sin cykel av märke Argus med svart ram och röda fälgar.

Arrendeauktion för sju år hölls för ½ mantal Vittsjö 1.

Ensamjungfru kunnig i matlagning erhöll plats hos mindre familj. Villan hade både elektriskt ljus samt vattenledning.

Vittsjö sockens sjukkassa beslutade vid årsmöte att godkänna sjukintyg utfärdat av sjuksköterska Hulda Johansson, Boalt.

VITTSJÖ. Amner på Räset. Vem var Amner Charles Frans Christiansson på Räset? I Vittsjö socken fanns två platser benämnt Räset. Det ena Räset fanns vid Mörkhult och det andra i Boalt. Dagens kåseri handlar om Räset vid Boalt/ Hästhult och Amner Christiansson som var född 1879. Hans bodde själv i ett ruckel fast han var byggnadssnickare.

 

Amner var alltid prydligt och korrekt klädd.

 

 

Amner var i unga år byggnadssnickare hos byggmästare och var delaktig i uppförande av flera villor i Vittsjö. Under hela sin levnad var Amner helnykterist och var först medlem nykterhetsförening i Vittsjö och senare i Skånes Fagerhult då det var kortare vägsträcka till Fagerhult.

Amners fallfärdiga ruckel där han bodde.

Amner var vetgirig då han var prenumerant på både Stockholmstidningen och Kristianstadsbladet och kanske även på Norra Skåne. Det fanns ingen elektricitet i stugan varför det blev stearinljus och karbidlampa som upplysning i mörkret. Han hade flera uppslagsverk som han verkligen läste igenom med stor noggrannhet där han hämtade sitt allkunnande.

VITTSJÖ. Ytterligare minnen från Andra världskrigets dagar dyker upp. Kåsören finner det angeläget att berätta om olika händelser som upplevts. Kåsören erinrar sig ”Egon i byn” då han flera gånger påtalade: Skriv medan du kan, fråga de som vet och skriv ner. Många borde tänka på dessa visdomsord.
Egon litade inte på hörsägner utan skrev ner det som han kunde kontrollera sanningshalten i. Egon själv skrev ner flera pärmar om det han visste att berätta.

”Egon mitt i byn” skrev även bestående historia på stenar!

Kåsörens egna upplevelser följer: Det var stort bestyr i mitt föräldrahem i Hästhult då total mörkläggning blev anbefalld. Min moder plockade fram mörka filtar som hängdes upp i fönster där vi vistades. Arvid Christianssons lanthandel i Skånes Värsjö kom med beställda varor varje torsdag. Vid tiden för mörkläggning hade Lennart C med sig försvarlig bunt med svarta rullgardiner och det var marknad för denna vara.

Ransonering hade trätt i kraft och talong på ransoneringskort klipptes av. Strängt taget allt var ransonerat. Även för lantbrukare var bland annat ägg, kött och mjöl ransonerat.

I detta läge återuppstod bekantskapen med släktingar och vänner som bodde i tätorterna. Flera gånger körde min fader med häst och vagn till järnvägsstationen i Skånes Värsjö för att hämta kusiner från Landskrona och Helsingborg. Då de återvände till sin hemort hade de korgen full med ömtåligt skal innehållande gula och vita som kunde bli pannkaka vid hemkomsten. Vid sådana tillfällen var det inte tal om ransoneringskupong. (Humorn döpte det till svarta ägg).

Sista delen av Ebbe Perssons minnen från tiden i Vittsjö under andra Världskriget. Det fanns en hel del försvarsförberedelser vidtagna i bygden.

LÖNSHOLMA. Utmed vägen Björkholm- Lönsholma har det funnits flera baracker och vid dessa var det tidvis bevakning genom patrullering. En speciell vaktkur fanns vid vägen som gick till dåvarande Ester Perssons fastighet där soldater fanns med skarpladdade vapen.

FURUTORP. Från Rommentorp- Lönsholma fanns två skyttevärn SO om vägen och 100 meter norr vägen mot Furutorp fanns ett skyttevärn. Vid vägen mot Furutorp fanns ett förråd 100 meter före Selma Nilssons fastighet.

Selma Nilsson bjöd soldaterna på fika

Utmed vägen från Selma Nilssons och vägen mot Lönsholma fanns fyra förråd båda sidor av vägen. Ofta hände det att patrullerande soldater under sin patrullrunda undfägnades med kaffe och kakor hos Selma Nilsson. Denna patrullrunda var attraktiv! Även hos Johan Karlsson blev soldaterna undfägnade.

Fortsättning på Ebbe Perssons minnen från tiden i Vittsjö under andra Världskriget. Det fanns en hel del försvarsförberedelser vidtagna i bygden.

BÄCKABRO, Bron vid järnvägskorsningen var försedd med plåtlucka c:a 12x12 cm avsedd för placering av sprängämnen för sprängning i bron om så skulle behövas. Under själva brovalvet fanns ett antal böjda ståltrådar. Avsikten var att sprängämnen skulle hängas i dessa krokar. Dåtidens teknik var inte så utvecklad. Detonationen blev helt enkelt riktad mot vattenytan medan den svaga rekylen riktades med brovalvet.

Kanske var det sådana dynamitpatroner som skulle användas?

FLYVÄGEN. Enligt uppgift som inte har kontrollerats skulle det funnits fordonshinder vid Prästabäckens korsning av Flyvägen.

KNORREN. Den gamla landvägen gick fram till 1904 via Doppvägen- Pickelsjön förbi "Knorren" och mynnade ut vid nuvarande vägen i Lehult. Ett hinder fanns vid "Knorren". Detta hinder bestod i att en stor sten var tämligen löst placerad på större sten båda sidor om vägen. Vid behov skulle den övre stenen rullas ner över vägen. Intill detta hinder fanns också en stor gran som var till hälften genomsågad vid roten. Vid behov skulle resten sågas av och trädet fällas över vägen. Troligen fanns det även ett skyttevärn vid denna plats?

I tre delar kommer vi publicera Ebbe Perssons minnen från tiden under andra Världskriget.

VITTSJÖ. Sverige var neutralt, sägs det! Var det verkligen neutralt då Tyska trupper transporterades Tyskland-Norge-Tyskland via bland annat Vittsjö? Stationshuset med station VITTSJÖ var övertäckt och tågens kupéfönster var övertäckta. Det berättas att minst två nazistvänliga personer stod vid stationen och gjorde nazisthälsning då tågen färdades förbi. Det berättas vidare att fler personer gjorde samma hälsning men inne på toaletten där ingen kunde se dem!

I det fall Svenska försvarsstaben hade förbjudet de Tyska transporterna hade säkert också Sverige ockuperats. Engelska bombplan samt Tyska jaktplan passerade neutrala Sverige.

Per Albin Hansson var Sveriges statsminister under kriget och hade sina försvarslinjer även i Vittsjö.

PER ALBINLINJEN. Den på sin tid mycket omtalade Per Albinlinjen sträckte sig runt hela Skånes kust, från Båstad till Karlshamn med över 1 000 värn av skilda slag. Det fanns fler planerade Per Albin-linjer som skulle fungera som försvarslinje med bredd. En sådan linje fanns vid trakten av Höör. En annan sådan linje fanns som sträckte sig från Boalt till Verum. Enligt uppgift från Krigsarkivet skulle denna linje sträcka sig från Lönsboda via Vittsjö till Båstad. Av denna orsak var det många försvarspunkter utbyggda och kanske ännu fler planerade. I dag finns ingen förteckning över alla de försvarsobjekt som fanns bland annat i Vittsjö under Andra Världskrigets dagar. Krigsarkivet har inga som helst uppgifter. Jag gör inte anspråk på att alla uppgifter är korrekta men jag har försökt samla fakta från artiklar och från de som ännu minns. Uppgifterna samlades in fram till slutet av 1990 talet.

VITTSJÖ. Dagens sotare eller skorstensfejare har visserligen ett svart jobb men betydligt skonsammare än gamla tiders sotare. Då var skorstenarna så stora invändigt att sotaren kunde ta sig in i skorstenen och hacka loss blanksot. Om sotarens vardag berättade sotarmästare Knut Storm då han intervjuades 1976. De riktigt gamla skorstenarna var så rymliga att två sotare samtidigt fick plats.

Sotarmästare Knut Storm.

Knut Storm började som sotarlärling i Bjärnum. Vittsjö och Markaryd. Efter några år som lärling fick han eget distrikt i Vittsjö och Verum socknar.

VITTSJÖ.

1971
Samarbetskommittén i Bjärnum Vittsjö kallade till information att anlägga ett industriområde mellan de båda orterna.
Moderata Samlingspartiet inbjöd till samling där riksdagsman Mårten Werner skulle informera.

Arne Gunnarsson

Arne Gunnarsson sparade inga kraften för aktivt hemvärn. Hemvärnsområdet höll årsmöte i Röke byagård. Då blev det också utdelning av förtjänsttecken. Arne Gunnarsson var den drivande kraften. 
Kommunstyrelsen föreslog en höjning med 80 öre per skattekrona för 1972.
Det var aktuellt att anlägga en golfbana i Ubbalt. Flera insändare förfasade sig över detta förslag. Om det inte blivit en golfbana hade hela området i dag varit täckt av mörk granskog. I dag är det ett öppet landskap med grönskande ängar.
Köksbiträde erhöll anställning på hotell Trobeck.
Frälsningsarmén inbjöd till skördefest i Hultatorp skola.
Hotell & Gästgivargården öppnades på nytt efter stor renovering och ombyggnad.
Luxus hade stor utförsäljning av allehanda lampor och lampskärmar.
Axel Andersson, Vången erhöll MHF:s utmärkelse för 35 års prickfri bilkörning. Kerstin Johnsson blev gesäll som hårfrisörska.

VITTSJÖ.

1971
Det anrika pensionat Hemgården, numera bibliotek planerades för 50 år sedan att bli skoaffär.

Pensionatet som blev bostad och skobutik samt slutligen bibliotek.

Den 1 oktober1971 övertog Fride Brännborn livsmedelsbutiken efter bröderna Larsson.
Handikappade scouter samlades till minnesträff för att träffa kamrater och återuppliva minnen från scoutlägret i Hårsjö. 40 hantverkare reste till Jönsaholm för att se hur Norra Skåne kom fram ur pressarna.
Sparbanken lottade ut 100 kronor till en sparare under Sparbanksveckan.
Fotbollsförbundet godkände ansökan från Hästhult AIK att kommande säsong spela i div VI.
Pensionat Solhäll skall bli konvalescenter.
Församlingsdelegerade beslutade att kyrkliga skatten skall bli oförändrad med 50 öre.

VITTSJÖ. Ett gammalt gulnat fotografi hittades i en upplaga av hembygdsbok för några dagar sen. När böcker byter ägare kan det hända att kort eller dylikt följer med av misstag.

Fotografiet har kanske tagits i början på 1920-talet? Eftersom det har någon antecknat med en blyertspenna på baksidan på detta kort. Ett kort som här visar ett tidigt nittonhundra så är det eventuellt drygt hundra år gammalt, Om alltså! -det vet inte jag som tittar på detta kort. Finns även namngivna personer här: fjärdingsman Josef Nilsson, skräddarn Olof Nilsson, gossens namn är Ragnar, bror till Knut Persson och Sven-Johan Persson som var far till Harold Persson, Emmaljunga. Överst på kortet namnges Malte Nilsson från Gundrastorp 1920 ?

VITTSJÖ.
1971
De fem söndagsskolorna i församlingen annonserade att verksamheten startade i början av september månad.
Sydkraft köpte Andelsföreningen Vittsjö Elektricitetsverk.

Elektricitetsverkets Andelsbref No 11 utfärdat den 1 september 1915.
Nils Nilsson samt Bengt Pålsson, Bjärnum räddade fyra personer från drunkning i havet vid Mellbystrand.
43 deltagare deltog i Damträffen på golfbanan.
Nära 1 200 orienterare deltog i OK:s nationella orientering på det nyligen framtagna Lehultsbladet.
Drygt 150 personer över 70 år deltog i festen för De äldres dag.
Pensionat Hemgården restaurerades för att bli skobutik.
Bröderna Larsson, Folke och Bertil överlät sin affärsrörelse till Fride Brännborn.

VITTSJÖ. Vid sockenstämma i Vittsjö kyrka 1826 föreslog stämman att drängen Per Wollemarsson skulle tilldelas Hög Respektive Patriotiska Sällskapet Höggunstliga utmärkelse för 38 års tjänst hos samme husbonde. Drängen hade varit i tjänst hos åboen Per Bengtsson i Högholma. Sockenstämman beslutade enhälligt att föreslå nämnde dräng till utmärkelsen.

Sockenstämman 1859 hade ett mer delikat ämne. Dit var kallade Johannes Persson och hans hustru Elsa Jönsdotter för elak sammanlevnad. Hustrun anmälde att mannen flera gånger misshandlat henne. Mannen erkände misshandeln som uppstått då hustrun visat honom olydnad. Stämman uppmanade mannen att förhålla sig anständigt och ha medlidande i sitt husliga uppförande. Hustrun var genast med på en förlikning men mannen fann ingen anledning till försoning.
Stämman beslutade att om misshandeln fortsatte skulle detta anmälas till Kronobetjänt för lagenlig behandling.

Sedan protokollet var utskrivit förmådde de båda makarna att räcka varandra handen och lovade varandra kärlek.

År 1851 hade en moder anmält att hennes son som vistades hemma inte ville visa henne tillbörlig lydnad utan var stursk och ohövisk. Kvinnan ville att sockenstämman måtte besluta att sonen skulle flytta från henne. Stämman uppmanade sonen att iakttaga barnslig lydnad. De båda tog varandras händer och sonen lovade att så snart kunde ske bortflytta från hemmet.

 

VITTSJÖ. Hälsovårdsnämnden kom till mitt föräldrahem i början av 1950-talet och tog prov på dricksvatten. De konstaterade att vattnet inte var hälsobringande då det innehöll för mycket järn. En ny brunn måste grävas! Min moder ringde då till sin nästkusin, fjärrskådare Joh, Björklund i Hinneryd.

Denna hund verkar ha en fjärrskådande blick?

Han visste vem som ringde innan han svarade i telefonen. Han berättade då när han och min moder träffades i början av 1930-talet. Han angav år, datum och han såg vad klockan på väggen visade. Han talade även om att hälsovårdsnämnden hade utfört fel provtagning och skulle återkomma för nytt prov. Detta skedde också och då var inte vattnet järnhaltigt!

VITTSJÖ
1921.
Frälsningsarmén höll friluftsmöte vid parkettfabriken kl 7 em.
Moderata lokalföreningen valde kommunalordf. Håkan Håkansson till ordf. Vice ordförande blev lantbr. A. Björklund, Hårsjö samt till sekr. nämndeman Martin Holmgren, Vittsjö. Moderata föreningen valde 19 medlemmar till styrelse.

Elstolpar av senare modell.

Elektricitetsverket anhöll hos k m:t att överföra elektrisk energi för belysning och drivkraft från transformatorstationen till anläggningar i Vittsjö och Röke socknar då anläggningen kommer att korsa allmänna vägar och telefonledningar.
Hultatorp kristl. Ungdomsförening firade tio år sedan föreningen bildades. Snärshult ungdomsförening medverkade med flera sånger i den fullsatta lokalen.
Malte Hallström, Vittsjö förlovade sig med Agda Karlsson, Slättsjö. Bondeförbundet höll stor fest på Skansen med sång av kyrkokören samt musik av Källna-trion. Föredrag hölls av agronom Gottfries, Borrby. Entré 50 öre.
Skolrådet beslutade anta småskollärarinnan Gabriella Svensson, Värsjö till lärarinna vid Hultatorp mindre folkskola. Till lärare i Björstorp skola antogs Signe Oldén, Ljungby. Ebba Wallin antogs som lärare vid Hårsjö kombinerade folk- och småskola.
Kommunalfullmäktige beslutade att uppföra en veranda vid församlingens försörjningshem i Kristenstorp.
Marknaden var rätt mycket besökt. Per järnväg avsändes två vagnar med boskap och en vagn med hästar.
Bondeförbundet valde styrelse och valkommitté bestående av 25 ledamöter.

VITTSJÖ. ”Här kommer jag inte att bli långvarig”, sade nyutexaminerade folkskolläraren Agda Svensson, f Eriksson år 1924. Hon passerade stora mossar då hon cyklade till Hårsjö. Hon var van vid stora bokskogar i Vanås. I Hårsjö nu nerlagda skola stannade Agda dock kvar till 1941 då hon erhöll tjänst i Vittsjö centralskola. (Se gärna tidigare artikel Arvid Svensson…)

Agda Svensson som var lärare i Hårsjö och Vittsjö

Valet att bli folkskollärare var inte helt klart för Agda. Närmast låg yrket som arkitekt men Agda blev avrådd av sin fader: ”Det är inget som ett fruntimmer kan försörja sig på”. Tanken på gymnastiklärare föll och Agda sökte in på seminariet i Landskrona 1921. Efter fyra års studier blev hon utexaminerad som folkskollärare 1924 och sökte omgående tjänsten i Hårsjö och fick tjänsten först som vikarie sen med fast anställning 1925. Skolsalens utrustning: en jordglob, en elektricitetsmaskin, spritkök och några magneter. Dessutom fanns ett antal kartor och planscher. Agda skulle städa skolsalen samt elda i den höga kaminen. Detta ingick i anställningsvillkoren med en månadslön på 180 kronor. Agda hade ansvaret för två examen. Småskolan började i april månad med sommarlov och examen i oktober månad. Då började folkskolan med examen i april månad. Läsåret omfattade 39 veckor.

VITTSJÖ. Arvid Svensson var född i Finja men tillbringade många år i Vittsjö med omnejd. För att närmare presentera Arvid så var han gift med folkskollärare Agda Svensson, Hårsjö och sedan Vittsjö. Under sin verksamma tid tillbringade Arvid på rullande hjul. Han sålde ”Hörbygrisar” i Norrland, bland annat i Storuman och Tärnaby upp till Norska gränsen.

Arvid som sålde Hörbygrisar i Norrland.

Efter några drängplatser köpte Arvid en mindre lastbil och blev chaufför åt en grishandlare från Vittsjö. Därmed var handelslinjen utstakad. Grishandlare skulle han bli som egen företagare. Han började köpa upp grisar i hela Göinge och for till marknad i Hörby där snart ”Vittsjögrisar” blev åtråvärda. Handelsområdet utvecklades att omfatta stora delar av Skåne. Arvid berättade att de finaste och fetaste grisarna kom från Örkened de hade utfodrats med kokta nässlor.

VITTSJÖ. Mottagande av elström kommer att bli kostsammare meddelar monopolet EON. För egen del beräknas kostnaden öka med cirka 6 000 kronor/år. Monopolet anger ökade kostnad vid förbrukning av ström. Utöver industrin anges ökat antal elbilar medan förbrukningen av bensin/diesel minskar. I längden innebär det att bensinmackarna blir färre på landsbygden.

Detta blir framtidens tankplats.

I snabb takt ökar eldrivna fordon samtidigt som priset ökar per varje laddning. I värsta fall om elleveransen upphör måste fordonsägare inhandla bensindrivet elektriskt aggregat. Då ökar förbrukningen av bensin? Tiden är ännu inte mogen för gengasaggregat för bilar och den lär inte återkomma. Det krävs stora och skitiga insatser för att hålla dessa aggregat vid liv. Leveransen av el till Skåne skulle tryggas genom den nergrävda likströmskabel som även passerar Vittsjö! Hur blev det med detta stora och kostsamma projekt? Enligt tillgänglig uppgift har någon försörjning inte skett?

VITTSJÖ. Årets officiella firande av midsommar är sig inte likt beroende på pandemi och dansande smittokällor. Annat var det förr i tiden då det dansades midsommar lite varstans även i våra bygder. Gåsadammsparken var den stora samlingsplatsen sedan festen flyttat från Getahålan 1962. Nu år 2021 har en 80 årig tradition brutits!

Midsommar vid Gåsadammen för 30 år sedan.

Firande av midsommar kan ha anor sen vikingatid men är tämligen obekräftat. Däremot finns mer sannolikt bekräftat hedniska firande av midvinterblot sen vikingatid då djur offrades för att blidka asagudarna.

Inom närområdet och då gäller det Vittsjö har det sannolikt firats midsommarfest sen lång tid tillbaka. Byarna i socknen hade sin mötesplats vid de gamla viloplatser som uppkom då befolkningen från byarna skulle vandra till högtid i kyrkan. De långa stigarna för vandring tog på krafterna och då blev det viloplatser. Flera sådana platser är kända inom socknen. Sannolikt började midsommarfirande byavis vid t ex vägkorsningar eller annan lämplig plats med utrymme för lekar, samvaro, lördagskvällar och midsommar. På den tiden var byarna mer befolkade än i dag.

VITTSJÖ. Vem var Hasse Johansson i Hårsjö? Tämligen obekant men däremot var det allmänt känt vem Sjögårds Hasse var! Hasse var mjölkkusk till mejeriet i Vittsjö i 27 år. På eftermiddagarna var det andra körslor med vedtransporter, betmassa från Hököpinge sockerbruk eller flyttlass till Stockholm och en del andra transporter.

Sjögårds Hasse tar en välbehövlig paus.

Hasse (Johannes) började mjölktransporter hos en annan företagare i Röshult men 1940 började han som egen företagare med mjölktransporter till mejeriet. De rikliga snövintrarna på 1940 talet ställde till problem. Ofta fick Hasse skotta sig fram genom snödrivorna innan mjölkbilen kunde komma fram. Det kunde bli sen eftermiddag innan de sista mjölkkannorna med frusen skummjölk sattes av på mjölkbordet.

Tjällossningen var också problem och då gav sig Hasse uti terrängen och avverkade lämpligt material att lägga i de tjälskadade spåren.
Antalet privata bilister var ganska få vid denna tid. Ingen bilist vågade sig ut på vägen förrän Hasse hade kommit och banat väg. Hasse hade 1 öre litern mjölk han transporterade till och från mejeriet och på vintertid hade Hasse tio kronor för att köra två mjölkrunder på tio mil. Det blev omkring en krona per mil men under gengastiden kunde det bli någon krona i vinst.

VITTSJÖ. Oscar H Andersson eller Hennings Oscar är kanske inte så bekant för yngre generationen. Oscar var son till kyrkvärd Henning Andersson som även startade Henning Anderssons välsorterade speceributik, numera Markarydsvägen 3. Oscar var född år 1900 och var då den elfte församlingsbo som passerat 100 årsdagen.

Oscar H Andersson som blev över 100 år gammal.

Ganska tidigt började Oscar intressera sig för skog och trävaror och byggde upp ett sågverk vid nuvarande kv Eken. Denna anläggning drevs med ångturbin innan elektriciteten erövrade kraftöverföringen. Oscar köpte in skog som avverkades och förädlades med cirkelklingor vid sågverket. Produkten såldes vidare till entreprenörer. Helt nyligen berättades på denna sida att sågverket sågade till korset på Vittsjö kyrka år 1963.
Oscar berättade minne från 1912. Gustav Adolfsstenen skulle på plats denna kyliga vinter. Ledaren för transporten uppmanade åskådarna, där också Oscar fanns: ”Hjälp till att skjuta på, det blir ett minne för livet”! Visst blev det ett bestående minne!

1971
Efter 24 år som postbiträde avtackades Anna Ottosson från posttjänsten i Vittsjö.
Kyrkoherde August Nilsson återvände till Vittsjö för att träffa de ungdomar som han konfirmerade 1911.

Kyrkoherde August Nilsson. 

Lions ordnade stor fest vid Gåsadammen där också Göingeflickorna framträdde.
Musikdirektör Claes-Erik Sjöding slutade sin kantorstjänst i kyrkan.
Planeringen fortsatte för utbyggnad av golfbanan i Ubbalt.
Hemvärnschef Arne Gunnarsson startade en kurs för hemvärnssamariter.
För sjätte året arrangerades scoutläger i Hårsjö med Elisabeth Hallonsten som ledare.
Midsommarafton firades vid Gåsadammen med avslutning i kyrkan klockan 23.30.
Kommunalfullmäktige beslutade uthyra pensionat Hemgården (Biblioteket)

VITTSJÖ. Malte Nilsson fick tämligen bråttom ner från Vittsjö kyrkas kors då hela kyrkan ”började svaja” i början av 1960 talet. Det var inte så många som visste vem Malte Nilsson var då det var tämligen gångbart namn. Däremot var det allmänt känt vem Fläes Malte var. Malte var född på Flädet intill Gundrastorp år 1902.

Malte Nilsson monterade kyrkans kors

Malte började sin yrkesbana hos fadern som var snickare och Malte fick sin första anställning hos farbrodern Snickar Johan. Med tiden började Malte sin egen bana som snickare och uppförde ett par villor. Intresset låg närmare reparationer och det var ingen brist på arbete då villor och andra byggnader behövde en yrkeskunnig arbetare. De gamla spåntaken skulle bytas ut mot tegelpannor och då behövdes också förstärkning av stommen.
Malte började sin yrkesbana hos fadern som var snickare och Malte fick sin första anställning hos farbrodern Snickar Johan. Med tiden började Malte sin egen bana som snickare och uppförde ett par villor. Intresset låg närmare reparationer och det var ingen brist på arbete då villor och andra byggnader behövde en yrkeskunnig arbetare. De gamla spåntaken skulle bytas ut mot tegelpannor och då behövdes också förstärkning av stommen.

LEHULT. Johan Bengtsson i Lehult, Vittsjö var den verklige berättaren om gamla tider. Rum och tid ilade i väg då Johan var i sitt esse. Han var född på det lantbruk där han verkade i många år. Hans fader Bengt hade tydligen någon handel med ”smör”. Johan var född 1902 och avled år 1980.

Gemytlige Johan Bengtsson berättade historiska minnen.

Johan var en stor tillgång bland annat vid hembygdsföreningens ”känn din bygd” vandringar. Han hade god kännedom om den gamla kyrkvägen mellan Hörja och Vittsjö. (Efter ett mord på en präst på 1700 talet var boende i Hörja bannlysta från Hörja kyrka. De var då tvungna att uppsöka annan kyrka).

Johan berättade år 1979 att Karl XII kom just denna väg under sitt återtåg från Turkiet! Denna kyrkväg var farbar med häst och vagn till 1862. Vägen användes även av boende i Hörja som skulle färdas till stormarknad i Vittsjö.

Del 4. Bengtsson på rymmen och Markaryds turistattraktion.

Folket i bygden var otroligt engagerade och tom. företagare använde Bengtssons namn i sin marknadsföring. En gång när bildsköne Bengtsson och tatuerade Johansson hade stulit varsin cykel hos en cykelhandlare i bygden, kom cykelhandlaren på en bra idé. Några dagar senare kunde man läsa i en annons: ”När bildsköne Bengtsson och tatuerade Johansson behövde bra cyklar, stal dom hos mig”, och så cykelhandlarens namn under. En reklam så god som någon.

I juni månad 1935 får Bengtsson sin dom och det skulle nu dröja hela 9 år innan hans namn dök upp igen på de svenska löpsedlarna.
Våren 1944 överförs han från vårdanstalten Hall till mentalsjukhuset Sankta Maria i Helsingborg. Under tiden hade minnet av honom alltmer bleknat. Folk hade fått annat att tänka på. Andra världskriget pågick för fullt. Men så en dag så konkurrerar han med Hitler på löpsedlarna. Där kunde man läsa: Bildsköne Bengtsson har rymt. Allmänheten var genast på hugget och polisen fick in massor av tipps. Fantasin flödade och han sågs överallt. Men några kassaskåps explosioner hördes inte. Sanningen var att han hade rymt för att han frihetslängtan blev för stor. Han hade lagt dynamiten på hyllan för gott. Han stal bara mat och kläder för sitt uppehälles skull. Hans tid gick nu åt till att hålla sig undan.

Del 3. Den blå cheviotkostymen och Robin Hood.

En decembernatt gjordes ett inbrott på stationen i Lerum. Ett paket belagt med efterkrav försvann. Det kom från konfektionsfirman Union i Göteborg och det var addreserat till en helt okänd privatperson.

Paketet innehöll en blå ”cheviotkostym” Att detta var en av Bengtssons fiffiga arbetsmetoder det var ju helt klart. Och när han på nyåret 1916 greps i Stockholm så var han klädd i en blå fin ”cheviotkostym” från Union i Göteborg. Han fick nu en hård dom. Lagen bedömde dynamitbrott strängare, på grund av fara för liv och egendom. Han fick fem år och sex månader och hans nya hem blev slottsfängelset i Malmö.

Efter frigivningen från fängelset i Malmö 1925, så inleder han en stöldturné som man aldrig sett maken till. Efterlysningarna dom duggar tätt. Och ständigt jagad, så måste han inreda gömställen. Han hade spanat in en sommarvilla norr om Borås. Den ägdes av en disponent som hette Edlund och när denne lämnar villan med familj på hösten, då flyttade Bengtsson in. På loftet inredde han en kammare. Han drog in elektriskt ljus som han sen kompletterade både värmeplatta och kokplatta och disponenten, ja han betalade räkningen utan att veta vem konsumenten var. Och här bodde han i nästan två vintrar utan att bli upptäckt.

VITTSJÖ.

1921
Då, vid 1921 års början fanns det 1 968 boende i församlingen. En ökning under förra året med 40 personer då det föddes 52 barn.
Äggföreningen återvalde Maia Zickerman till ordförande.
Frälsningsarmén höll musikfest med horn- och strängmusik i biograflokalen.

Frälsningsarméns ”varumärke”.

För olaglig försäljning av alkoholfria drycker dömdes kaféidkaren Severin Svensson att böta 20 kronor.
Nästan total solförmörkelse inträffade då ¾ av soldiametern förmörkades.
Sven Zickerman omvaldes till ordförande i skytteföreningen. Kommunalfullmäktige avstyrkte källarmästare Edv. Perssons framställan att servera pilsnerdricka. Röstsiffrorna blev 17-6.

1971
Vittsjö skall i framtiden bli ett boendecentrum medan Bjärnum och Hässleholm blir industriorter. Kommunen hade helt klart för sig inför stora kommunsammanslagningen 1974.
Eldning i en trasig kamin var orsak att en sommarstuga ödelades av eld. Näversömn var populärt med flera grupper.

En variant av näversöm.

En byggmästare planerade uppföra byggnad som avses inrymma Pressbyrå, Televerket samt hemslöjdsaffär.
Harry Kleiman valdes till president i Lion.
Bland andra mynt såldes enkrona från 1942 för 89 kronor samt flera guldmynt vid stor myntauktion.
Vid stor vapenauktion såldes bland att ryttarpistoler och älgstudsare.

 

 

  • 5Del 2. Tricket med den Spanska kofferten samt Första smällen.

Ännu inte fyllda femton luffar han nu mot sina hemtrakter i Skåne där han söker jobb bl.a. på järnvägsstationen i Skivarp. Han får som vanligt nej, men här stal han ett block med blanketter för resgodsövervikt. Ett block som han snart skulle få stor användning för.

Under denna tiden svalt han och for mycket illa. Han besöker sin mor i Värsjö och ber henne hjälpa till att få dom erforderliga papper som behövs för att emigrera till Amerika. Detta var hans högsta önskan. Men när kyrkoherden i Röke fick reda på att Harald var efterlyst, så blir det ingen Amerikaresa.

Under denna tiden svalt han och for mycket illa. Han besöker sin mor i Värsjö och ber henne hjälpa till att få dom erforderliga papper som behövs för att emigrera till Amerika. Detta var hans högsta önskan. Men när kyrkoherden i Röke fick reda på att Harald var efterlyst, så blir det ingen Amerikaresa.

VITTSJÖ. Ola Kämpe var den första i Vittsjö församling som blev 100 år. Nu 2021 är det 27 Vittsjöbor som blivit över 100 år och den senaste är Lars Pålsson som fyllde 100 år den 14 december 2020. Lars Pålssons moder, Olga Pålsson blev106 år och är den näst äldsta i församlingen.

Ola Kämpe på sin ålders höst.

Ola Kämpe var född i Vejshult men flyttade till Hästhult (torp 74 i Ernst Paulssons bestseller ”Torp och torpare”). I sin bostad firade han sin 100 års dag och blev högtidligen uppvaktad då han var den första som uppnådde denna ålder på 1900 talet.
Ola Kämpe städjade och byggde torpet i Hästhult omkring 1840 och beläget på Gösta Olssons nuvarande ägor. Ola Kämpe var en duglig timmerhuggare i sin krafts dagar och ända fram till 95 års ålder tillverkade han laggkärl. Det berättas att i det gamla torpet skall ha funnits ett så kallat femuddakors inskurit i en bjälke. Detta kors skulle skydda mot trollen och andra vidskepligheter som förlorade sin makt då de såg korset. Där Olas torp fanns finns nu endast ett stenrös med nummer 74.

GUNDRASTORP. Byn Gundrastorp i Vittsjö har tämligen gamla anor, sannolikt från stenålderstiden för mer än tusen år sen. Även under senare tid har det varit en aktiv by som en gång var socknens största by till ytan räknat. Byn har haft egen taxi och telefonstation samt musikorkester, syförening och sångkör.

Flygfoto över Gundrastorp i gången tid.

Gundrastorp hade strategiskt bra läge till försvar under Andra världskriget. Se tidigare artikel: Beväringar den 4 mars 2019.

VITTSJÖ. Soldaten Pär Härd var född i Brönnestad 1785 och deltog i krigen i Lepzig och Norge. Efter dessa krig bosatte han sig i Vejshult där familjen levde i armod. I sin förtvivlan tog han sitt liv och efter dåtidens regler blev han som självspilling begravd i skogen.

Minneskorset då det avtäcktes 2010.

Pär Härd ingick äktenskap 1816 och den fattiga familjen begåvades med sex barn som levde i armod. År 1837 besökte han en gård i Hästhult där han fick en kaka bröd till sin hungrande familj. Under sin tunga vandring mot hemmet i Vejshult drabbades han av svårt vemod och han tog sig själv av daga i ett träd.

 

 

1921.
Dyrtidsnämnden annonserade 1921 att de som ämna söka dyrtidshjälp för nionde perioden skall ansöka senast den 11 mars.

Jacob Lindhe i Boalt blev ordförande i JR.

JR (numera LRF) valde in 17 ledamöter i styrelsen vid årsstämma med Jacob Lindhe som ordförande.
En Röda kors förening bildades 1921 med 13 personer i styrelsen varav tre av manligt kön. Endast prominenta personer valdes. En samaritkurs ordnades tämligen snart. Ordförande blev Håkan Jönsson.
D J Danielsson annonserade att butiken sålde svarta och vita tyger lämpligt till konfirmandklänningar samt kostymer och manschetter till konfirmation.

Kommunalfullmäktige beslutade anslå 50 kronor till plantering efter den stora skogsbranden i Emmaljunga 1918.
Kyrkostämman beslutade anslag för elektrifiering av Hårsjö, Emmaljunga och Björstorp skolor.

 

VITTSJÖ. Postverket meddelade att portot för brev höjdes till15 öre medan korsbandsportot höjdes till 10 öre. Gällde från 1 februari 1921.

15 öre kostade det att sända ett brev. 

Förlovning tillkännagavs mellan skogvaktare Hjalmar Petersson, Oretorp och fröken Anna Nilsson, dotter till kyrkvärd Josef Nilsson, Gundrastorp.
Tandläkare Siri Lindstedt har praktik i Villa Sjöglimt från den 11 februari till den 26 februari. Telefon 53.
Emmaljunga Energiförening önskade köpa furustolpar till elektrisk ledning. Det var över 200 stolpar som köptes i längder från 7 meter till 12 meter långa. Belysning skulle ske inom Emmaljunga tätort. Olof Hallberg försålde hemmanet i Tidemanstorp samt sålde allt lösöre på auktion.
Joh. Zaunders köpte sågstockar av furu och gran. Norra Skåne utkom tre dagar/vecka och kostade 10:50 i årsprenumeration.

VINTER

VITTSJÖ. Några minnen från1940 talets verkligen stränga vintertider. I mitt hem fanns inte så många värmekällor. Det fanns en vedeldad spis i köket och i stora rummet fanns en större vedeldad spis. Denna eldstad med ornament av järn hade en höjd på cirka 180 cm och en diameter på ca 60 cm. Invändigt hade den ett lager av eldfast lera.

Vid ett julkalas på 1940 talet ses den stora spisen till vänster i bild.

En kall vinternatt omkring 1940 inrättades stora rummet till sovplats där hela familjen samlades, bolstrar, täcken och filtar samlades in till de flera lager av madrasser för att hålla den intensiva kylan ute där termometern visade -39⁰ C. Dåtidens bostäder var inte direkt isolerade utan kylan trängde in genom golv, väggar och tak.
Den stora spisen slukade massor av ved till värmen och kåsörens fader fyllde på med ved flera gånger om natten. Värmen i spisen var så intensiv att spisen på vissa platser var rödglödgad utvändigt.

HULTATORP. Byn Hultatorp i västra delarna av Vittsjö församling har det officiella men bortglömda beteckningen Hästhult 3. Namnet Hultatorp, även Hästhultatorp finns nämnt i äldre handlingar från 1781 och 1857. Hultatorp skola byggdes 1908. Flera föreningar har funnits i Hultatorp: syförening 1915 med försäljning över 100 år!, söndagsskola 1887 med 128 söndagsskolfester, Juniorförening 1935 och Ungdomsförening 1911. Samtliga föreningar har upphört. Men, säger Erna Olsson, medger förhållandena kan det bli försäljning 2021?

Protokoll från juniorföreningens bildande 1935, skrivet av Elsa Mårtensson sedermera gift med kyrkoherde Hugo Pennegård.

Sannolikt är att juniorföreningen bildades då det inte fanns någon lämplig sammanslutning för elever som slutade söndagsskolan i början av tonåren. Då kunde det vara lämpligt med en förening för juniorer.

VITTSJÖ. Julfirandet för drygt halvsekel sen hade andra former än dagens och gårdagens firande, Nu har pandemin satt sina spår. För ett par decennier sedan berättade ett par personer väl insatta i julfirandet på 1940 talet på de många pensionaten.

Så här tecknade A Steen julfirandet på Trobecks.

Då var det verkligt liv på järnvägsstationen kring jul-och nyårshelgerna. Det var i princip samma gäster som kom år efter år. Vid firande passade gästerna på att boka in sig till nästa år då platserna var attraktiva! Flera av pensionaten bokade in sängplatser i närliggande villor där gästerna fick sova medan maten intogs på pensionatet.

Julafton och ibland någon dag tidigare började gästerna komma med tåg. Pensionaten hade i god tid förberett anstormningen av gästerna med dignande julbord. Pensionatens vaktmästare hade det jäktigt värre. De skulle möta upp vid varje personförande tågs ankomst och ta hand om gästernas fullpackade väskor. Vid extrema fall kunde det vara upp emot ett hundra gäster som steg av på perrongen. Värst anstormning var det på söndagskvällen då många gäster skulle ta ”sista tåget” från Vittsjö. Även taxi hade bråda timmar då gästerna skulle till sitt pensionat om det var beläget ett avstånd från järnvägsstationen. Fanns pensionatet inom lagom gångavstånd kunde det vara hälsobringande att andas in den ozonrika Vittsjöluften under en promenad, annars blev det taxi till pensionatet.