Historia Vittsjö

**** Det hände en del händelser 1952. Fortsättning följer 1957. Sen är det nära inpå nutid!

• Vid 1952 års början var befolkningens antal 2 738. En minskning med 12 under förra året.

• Bilden Lars Svensson i Lehult omvaldes till ordförande inom SLU.

• Två fall av mul- och klövsjuka konstaterades i skilda byar. Två kor och två svin drabbades på ena gården medan sju nötkreatur drabbande på andra gården.

• Föreläsningsföreningen beslutade om sex föreläsningar under årets tre första månader.

• Detta år kostade en årsprenumeration på Norra Skåne 33 kronor. Annonserna kostade 31 öre per millimeter.

• Åtskilliga ungdomar i alla åldrar samlades på de vidlyftiga dammarna i Boalt. Skridskor av olika årgång användes liksom sparkstöttning.

**** Det hände en en del händelser 1947. Fortsättning följer vart femte år några gånger framöver!

• År !947 vaknade upp tillsammans med 2 774 boende. Folkmängden ökade förra året med 45 boende.

• Sjunne Björklund sålde hårdpressat klöverhö.

• Norra Skåne kostade 18 kronor per år i prenumeration.

• Barnpensionatet Lillgården fick fortsatt förtroende att driva verksamheten vidare. Barnhemmet Djursäter fick däremot endast två års respit. Sen skulle enligt gällande lagparagrafer verksamheten upphöra.

• Carl Andreasson valdes till ny ordförande i kommunalfullmäktige efter Arvid Carlsson.

Carl Andreasson var uppskattad som talesman för bygden.

Vittsjö. Nederbörden uteblev. Besökarna vid kyrkogårdsvandringen kom liksom en och annan solglimt. Cirka 80 gravplatser besöktes under ledning av Bengt-Arne Jönsson. Detta var årets andra vandring och nästa besök med information planeras till den 19 augusti 2017.

Några av deltagarna lyssnar till den information Bengt-Arne Jönsson delger.

**** Det hände en en del händelser 1942. Fortsättning följer vart femte år några gånger framöver! 

• Vid 1942 års början var folkmängden i Vitsjö församling 2 725, en ökning förra året med 32 personer.

• Kristidsnämnden delade ut inköpskort på flera platser i socknen. Det var ransoneringstider då vissa varor endast fick inköpas i begränsad mängd. Det gällde bland annat mjölprodukter och risgryn.

• Ljus i skyltfönster och elektrisk ljusreklam fick endast användas klockan 08- 18. Det var Statens Bränslekommissions som beslutade.

Platsen för det störtade flygplanet utmärktes med denna markering för några år sen.

• Ett flygplan som utövade navigationsflygning råkade i spinn. Signalister fick order att hoppa och han landade oskadad. Piloten följde med den störtade planet och omkom. Flygplanet störtade vid Hårsjö vid vägen mot Kvidala. Platsen kan visas!

 

VITTSJÖ. Signaturen ”Balder” alias Hans Flyborg berättade i flera artiklar från 1930-1940 talet om övernaturliga händelser i Vittsjö. Flyborg kom till Vittsjö på 1920 talet samt avled 1961. Hans uppteckningar finns bevarade till eftervärlden.

En av hans artiklar återges här: År 1943 berättade Balder om tidigare generationers övertro på spöken och andra vidunderligheter. Då berättade Balder om sägner efter slaget vid Vittsjö 1612. Flera personer hade då berättat att de vid flera tillfällen sett krigare från slaget. Det hade varit krigare som kommit vandrande på vägen invid Gustav Adolfsbron och där massgraven senare upptäcktes. Mestadels har det varit vid skymningsdags då dessa varelser uppenbarade sig. En kvinna berättade att hon på Julafton omkring 1890 hade sett fyra krigare komma från Skansen och passera vägen där de försvann som dimfigurer. En man kom cyklande vid Skansen och mötte då en forvagn av ålderdomligt skick, förspänd av fyra hästar. Den cyklande mannen blev inte förskräckt av detta utan cyklade rakt igenom det han såg. Då han passerat det han såg vände han sig om och då var allt borta.

 

• Befolkningens antal vid 1937 års början var 2 603, en minskning med 17 under förra året.

• Länsstyrelsen beviljade rättighet att utskänka vin hos Hotellet, Solhem och Vittsjö vilohem.

• JUF ordnade fest i Idrottsgården med gymnastikuppvisning och teater.

• Frälsningsarmén bjöd på sång och musik i Emmaljunga Folkets hus.

• Den berömde trollerikonstnären Hector El Neco gav föreställning i biografsalongen.

• Kommunalfullmäktige beslutade att den nya folkskolan skulle uppföras med två våningar samt friliggande gymnastiksal. Sannolikt blev det annat beslut vid senare tillfälle. Under sommaren ändrades beslutet att skolan med gymnastiksal skulle uppföras i tre våningar.

• Brottarklubben åkte till Sibbhult för en tävling. Resultatet blev 6- 1 till Sibbhults favör.

Vägvisning till skolan i Snärshult!

 

EMMALJUNGA. 1976 blir Ingvar ensam ägare och driver fabriken på deltid. Aktiebolaget avvecklas 1979 och drivs sedan som enskild firma, med enbart Emmaljunga skofabrik som namn.

Ingvar är en helt fantastisk människa. Han har som byggnadsingenjör jobbat på ett flertal arkitektkontor och dessutom studerat på TBV under sin fritid. Genom åren har han även jobbat med ritningar för restaureringar mm. 

Att jobba heltid och sköta en skofabrik på fritiden kan tyckas vara en omöjlig sak, men inte för Ingvar!

 

EMMALJUNGA. Emmaljunga skofabrik, fick under åren 1949 –53 nya ägare och hette nu K E Olsson & CO Skofabrik. De nya ägarna Karl Edvin Olsson och Olle Björklund köpte tillbaka fabriksbyggnaden samt nya maskiner från Danmark och Tyskland. Många av maskinerna används än idag.

Produktionen bestod nu av arbetsskor, pojk- och flick skor, sandaler och grövre herrskor.

Man jobbar 48-timmars arbetsvecka och tillverkar ett stort antal skor per vecka, som säljs via grossister och ett antal skoaffärer i Skåne.

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 85 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Befolkningens antal vid 1932 års början var 2 442, en minskning med 3 under förra året.

• JUF, Jordbrukarnas Ungdoms Förbund bildades. Ordförande blev Magnus Björklund, Hårsjö.

Ungdomskonsulent Magnus Björklund blev första ordföranden i JUF.

• Föreläsningen bokade in fyra föreläsningar under vårterminen. Detta var före TV:s intåg då det kunde komma upp emot 100 personer till föredragen.

• Arbetslösas förening bildades då arbetslösheten fortfarande var hög. Kommunalfullmäktige diskuterade om bidrag skulle lämnas till de arbetslösa. I stället valdes en kommunal kommitté att utreda. Denna kommitté fick 1 000 kronor i bidrag för att utreda ärendet!

• Genom konkurs var flera fastigheter till salu genom exekutiva auktioner. Ägare var Hofdala fideikommiss.

 

EMMALJUNGA. ”Bålet” i Bröna är den gängse benämningen på platsen för ett lönnmord. ”Bålet” är visserligen beläget inom Björstorp råmärken, öster om Emmaljunga men har i alla tider benämnts Bröna. Anledningen är troligen att Åke i Bröna mördades på denna plats. Platsen har under lång tid markerats med kvistar och grenar.

Skylten visar sannolika platsen där Åke i Bröna mördades.

Åke i Bröna var svensksinnad och Snapphanarna hade följaktligen ett ont öga till Åke. Han var dessutom ägare till nästan hela Bröna by. Snapphanarna försökte värva Åke och hans fem söner till sina band. Åke vägrade anslutning till Snapphanarna och ansågs därför som fredlös.

 

VITTSJÖ. På den tiden, 1955 för drygt 60 år sen kostade bensinen omkring 70 öre per liter. Då var det liksom bara att tanka utan att tänka på kostnaden. Med indexreglering skulle bensinen i dag kosta 9 kronor och 58 öre . Då på den tiden och ett tiotal år framåt var det på modet att arrangera bilorienteringar. I dag är det fjärran ifrån att arrangera sådana tävlingar av flera orsaker.

Orienterare från Vittsjö 1955 samlade i Vinslöv. Vid en nattorientering deltog följande personer: Från vänster Ebbe Persson, Evert Andersson, Allan Hallström, Torsten Johansson, Gunnar Olofsson, Gunnar Schalin, Oscar A Johansson samt Lars Johansson.

Ebbe Persson körde motorcykel med Allan Hallström som kartläsare. Gunnar Olofsson körde bil med Gunnar Schalin som kartläsare. Oscar A Johansson körde bil med Evert Andersson som kartläsare. Oscars grabbar Torsten och Lars medföljde som passagerare. (se bild).

 

VITTSJÖ. Krösnasmen var född i Hästhult 1848 och avled år 1916. Krösnasmen var ett så kallat tillnamn på Nils Nilsson. Nils Nilsson, Krösnasmen var bosatt på Brönjet, strax intill Tomas Markes egendom i Brönjet som är beläget i byn Hästhult. Namnet Nils Nilsson har fortlevt i släkten då minst fem generationer har döpt sin förstfödde till Nils!

Nils Nilsson, Krösnasmen avled 1916.

För Göingar och sydsmålänningar är troligen namnet krösen ganska klart. Det är dialektala uttrycket för lingon. Detta dialektala uttryck är svårt att finna men är tämligen utbrett. Astrid Lindgren nämner krösen och dessutom finns nu Krösatågen på räls. Uppgift från säker källa berättar att kröson kommer från Småländska klase, alltså många kröson i en klase! Smen är däremot lättare att uttyda. Smeden hanterar järn och bearbetar detta efter behov.

 

VITTSJÖ. Dessa fyra folkdansare från Vittsjö folkdanslag hade varit på turné och semester i Norge. På väg hem tog de färden via Härnösand där de blev fotograferade.

På bilden finns Linnea Larsson, Vittsjö och Maj- Britt Strandberg, Bjärnum. Bilden är exponerad omkring 1950. (Klicka för större bildstorlek)

Tveksamhet råder vilka de andra två flickorna har för identitet. Du kan kanske identifiera dem? Hör i så fall av dig till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.

 

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 90 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Folkmängden i församlingen var vid 1927 års början 2 481 personer.

• Bjärnum musikkår spelade upp till dans i Emmaljunga Folkets hus.

• Förmalning av säd vid Hårsjö kvarn kostade 1 öre per kilo. Dessutom uppköptes sågstockar till gällande dagspris.

• ”Bildsköne Bengtsson” häktades i Ängelholm. Även där nekade han till anklagelser om stöld och inbrott. Han transporterades till Askersund för ytterligare förhör. Han nekade till allt tills han blivit överbevisad! Ett par månader senare erkände den bildsköne alla de 33 brott han åtalades för. Han dömdes senare för fjärde fängelseresan till straffarbete i 5 år och 2 månader. Bildsköne Bengtsson var född i Vittsjö samt uppvuxen i Hinneryd. Han hade södra Sverige som sitt ”arbetsfält”!

• Ungdomskretsen hade försenad fest för de äldre i församlingen. Komminister Fredlund höll i festen och kantor Elsa Andersson ledde körsången. De båda blev senare äkta par! Några veckor senare blev Fredlund vald till kyrkoherde i Jonstorp Farhult församlingar.

 

VITTSJÖ. 1969 började ett antal motionärer och hembygdsfolk en 53 kilometer lång vandring. Avsikten var att hembygdsfolk skulle lära känna den riktiga gränsen för Vittsjö kommun. Det blev delvis strapatsrika vandringar men också besök vid många kulturella platser. Färdledare var Evert Andersson som rekognoserat etapp efter etapp för att finna den riktiga gränsdragningen. Efter tre år och nio etapper var vandrarna framme vid ”startplatsen”.

Skuruhall där många gränsvandringar har startat.

Av tradition har tidigare gränsvandringar startat vid Skuruhall, norr om Emmaljunga. Redan år 1050 finns namnet Skuruhall nämnt som en gränsmarkering. Det var först 1553 som Skuruhall blev officiellt gränsmärke mellan Skåne Småland (Sverige Danmark). Dessutom sammanstrålade fem byar på just denna plats. Legendariske Harold Persson har haft Skuruhall som utgångspunkt bland annat vid 25 årig gränsvandring från kust till kust, Kalmarsund- Kattegatt. Vandringen runt Vittsjö sockengräns började vid Lilla Vittsjö 1969. Sakkunniga informatörer där var Egon Nilsson och Magnus Delsmark. Honnabron vid Honnabacken passerade liksom resterna av en vattenkvarn passerades där en kvarnsten markerade platsen. Efter passerande av Altarstenen mötte en buss i Ubbalt för transport till startplatsen.

 

VITTSJÖ. Som tvålpojke började han 1937 hos en frisör i Vinslöv. Han kom till Vittsjö som frisör år 1951. Han, det är frisörmästare Sven-Åke Ekeberg som hade frisörsalong i Vittsjö från 1948 till 1988. Den klippande och rakande gärningen började 1948 i ”Bodelssons” hus till 1951 då Ekeberg byggde en hyreslägenhet. Där fortsatte han sitt yrke till 1988. Ekeberg var utöver sitt idrottsliga intresse också engagerad som politiker.

Mångsysslare frisör Sven-Åke Ekeberg.

Sven-Åke Ekebergs fader var officer och det blev bostäder i Göteborg och Boden samt slutligen i Vinslöv. Där började Ekeberg sin bana som frisör. I Vinslöv träffade han också sin blivande hustru, Ingeborg. Hon följde sin makes yrke och blev damfrisör i samma fastighet. Sedan Ingeborg avyttrat sin rörelse var hon även herrfrisör i samma lokal som sin make!

 

VITTSJÖ. *** Det hände några saker även för 95 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

◦ Vid år 1922 års början var befolkningens antal 2 417. En minskning med 32. Inflyttade var 109 medan utflyttade från församlingen var 151.

◦ Nödhjälpsarbeten fortsatte då arbetslösheten var stor i socknen.

En cykel av märket Argus med svart ram, röda fälgar och stänkskärmar bortkom vid besök i samhället.

◦ Tandläkare Siri Lindstedt hade praktik från den 27 februari till den 14 mars i villa Sjöglimt.

◦ Ensamjungfru erhöll plats i liten familj med tillgång av elektriskt ljus samt vattenledning.

Jacob Lindhe i Boalt blev ordförande i dåvarande Bondeförbundet.

◦ Bondeförbundets medlemmar kallades till årsmöte efter gudstjänstens slut i kyrkan. Antalet ledamöter i styrelsen blev 14 stycken intresserade.

 

En gång i tiden fanns det service till nästan allt i nuvarande kulturort! En del av denna dåtida service har av skilda orsaker försvunnit. Det finns nu uppskattad livsmedelshall, blomsteraffär och det finns näringsställe i byn. Det är av synnerligen stor vikt att dessa förmåner utnyttjas. Tyvärr finns det konsumenter som åker till andra platser för inköp av dagens förbrukning. Det kostar att köra bil men denna utgift glöms lätt bort. Fotocentrum upphörde 1999 och urmakeriet i samma byggnad upphörde 1975. Den gamla urmakarklockan finns ännu på plats. Fast visarna har stått stilla i många år visar klockan absolut rätt tid två gånger per dygn!

Erik Wahlqvist har stängt dörren till urmakeriet.

Urmakeriet i Vittsjö började redan år 1900 då Olander Wahlqvist öppnade urmakeri i Vittsjö. Olander Wahlqvist började som urmakare redan 1888 då han var bosatt i Hästhult. Troligen hade han ingen läromästare då Olander var något av tusenkonstnär. Han förde noggrann dagbok vad han uträttat, vad tid det tog samt hans arvode. Den 14 juni 1888 reparerade han ett ur till det enastående priset av tio öre!

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 100 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Befolkningens antal i församlingen var vid 1917 års början 2 205. En minskning med tio, det flyttade ut 104 personer under 1916.

• Lokalavdelning av Göinge småbrukare bildades med 50 medlemmar Ordförande blev Jacob Lindhe, Boalt.

• Alla näringsidkare var skyldiga att lämna in förteckning på varor inför brödregleringen. Ransoneringskort för inköp av brödprodukter och socker delades ut på fem platser i kommunen. Någon utdelning av smörkort förekom inte

• I Snärshult bildades en svinavelsförening. Prima galt hade inköpts från England.

Taket på kyrkan har stora ytor och behövdes då läggas om med ekspån.

• Anbud begärdes in för tak till kyrkan. 18 600 ekspån behövdes med en längd på 13½ tum, 3 tums bredd samt ¾ tum i ena ändan och ⅛ tum i andra ändan.

 

Vittsjö. Skriftställare Ernst Paulsson i Bökholm skrev inte bara böcker. Han var intresserad och skrev ner historier och sägner som berättats i Vittsjö. Han hade hört talas om troll som bodde i bergen samt tomtar och vättar som kunde hålla till lite varstans. Några av dessa sägner presenteras:

I Trollabackarna kunde ortens befolkning då och då höra ljuvlig musik och sång. Det var när trollen firade sina glädjefester. Det kunde också vara när släktingar eller andra troll kom på besök. Det kunde även vara fest utan någon större anledning.

 Ernst Paulsson var en verklig forskare utan vetenskaplig bakgrund.

 

VITTSJÖ. Den 11 februari är en märkesdag för Vittsjö. Denna dag 1612, för 405 år sen stod ett avgörande slag i Vittsjö. Då fick kungen Gustaf ll Adolf fly för sitt liv då danska hären överrumplade. Det dröjde till 1658 innan Skåne kom att tillhöra Svenskt territorium. På 300 års dagen efter slaget restes minnesstenen vid Skansen den 11 februari 1912. Då hyllades ”hjältekonungen” för sina insatser.

Händelsen år 1612 illustreras överskådligt i denna monter med soldater i tenn.

Det hade funnits flera uppgörelser med krig mellan Sverige och Danmark då södra landsdelen hade bytt landstillhörighet flera gånger. Danska kungen med sin här våldförde sig mot Sverige. Svenska kungen med sin här våldförde sig i Danmark. Då var nuvarande landskapsgräns mellan Skåne och Småland gräns mellan Sverige och Danmark. Den Danska kungen hade härjat i Småland (Sverige). Slaget i Vittsjö 1612 var en vedergällning från Svensk sida.

 

Ingrid Olofsson berättar om sin första anställning som piga.

I början av 1952 och drygt 15 år ung började jag ett arbete som piga på en bondgård i Halland.

Alla på en bondgård förekommande göromål kunde ingå i arbetet. I en ladugård var det förmannens sak att ta hand om gårdens djur. En dräng fanns också på gården. Familjen bestod av en gammal farfar, man, hustru och två pojkar, fem och tre år gamla. En tredje pojke föddes under den tid jag vistades där. Att delta i allt inomhusarbete under en duktig bondmoras ledning blev mycket lärorikt. 

 

VITTSJÖ. Minnet sviker ofta, allt för ofta! Då är det, även denna gång bra att någon har antecknat vilka personerna är på bilden. Dessa ungdomar på bilden var födda 1923-1925 och hade Sigfrid Tyrberg som lärare i Vittsjö skola 1935- 1936. Då var undervisningen i gamla folkskolan, mittemot kyrkan. Skolan fanns i södra delen av fastigheten medan familjen Tyrberg hade sin bostad i norra delen. Platsen där skolan var belägen är numera parkeringsplats för kyrkans besökare. Skolan revs ner 1983.

Bilden är troligen exponerad utanför gamla folkskolan.

 

Vittsjö *** Det hände några saker även för 105 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

* Folkmängden var vid 1912 års början 2 190 personer.

* Nya kyrkogården invigdes under januari månad av pastor August Nilsson. Markaryd sångförening sjöng. Omedelbart efter invigningen skedde gravsättning av soldat Björklund.

* Den 11 februari var det en stor händelse. Då invigdes ”Gustaf Adolfsstenen” på 300 års dagen efter slaget i Vittsjö. Utförligare reportage om invigningen kommer den 11 februari på denna sida.

Bilden från invigningen av minnesstenen.

 

VITTSJÖ. Det var på den tiden då en ensam hästskjuts hade hela vägen för sig. Inte några brummande bilar och inga avgaser från bensin. Det var å den gamla goda tiden. Lugnt och fridfullt med en tom och öde Marknadsplats mitt i bilden.

Den ensamma hästskjutsen på väg mot centrum.

Vad transporten gäller är svårt att avgöra men det behövdes tydligen två man för att hålla det transporterade föremålet på plats. Det kan vara något snickeriarbete som transporteras. Eller något annat?

 

VITTSJÖ. Snön faller med de vita flingorna ner mot marken. Då är det prima liv att sitta inomhus och våta snöfallet sköta sig själv. Jag kan ändå inte göra något åt det. Den enda åtgärd som är utförd ar att jag tagit fram den breda snöskyffeln. Den står på plats där grannen kan hämta den! Årets snöfall kommer troligen inte att bi lika intensivt som 1942.

Det är inte bara stråna på julkärven som blir hängiga i snöväder!

Då detta år 1942 föll snön i mängder och den östliga kalla vinden tornade upp drivor. Då var det kris för mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö. Denna situation var enligt uppgifter den värsta sen 1929. Mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö var normalt 10 500 liter mjölk från bönders kobesättningar. Under en lördag då stormen rasade inkom 7 000 liter mjölk från några mjölkturer. Under söndagen i slutet av januari månad kom det i 6 000 liter. Mjölktransporten från Snärshult med omnejd blev helt inställd på grund av snödrev.

 

SNÄRSHULT. Då och då hände det att ett ensamt luftburet flygplan kunde ses och höras i Snärshult,Vittsjö. Under slutet av 1920 talet var det ingen daglig upplevelse då en dubbeldäckare kunde beskådas i luftrummet.

Intresset var stort inför det nödlandade flygplanet i Snärshult 1927 (foto: Tollström)

Men en dag år 1927 rusade folk ut från stugorna i den lilla bondbyn. Ett flygplan tog en sväng över byn. Det tog ytterligare en eller två rundor ovanför bebyggelsen. Sen tystnade ljudet. Det dubbeldäckade flygplanet hade landat på en åker intill vägen mot Holmatorp. Helt oskadat. Befolkningen skyndade dit men stannade på behörigt avstånd från den sensationella synen. Ett flygplan på en åker i Snärshult!

 

LÖNSHOLMA. Det har nästan alltid varit en viss sammanhållning inom jaktlaget i de olika byarna. Visst strulade det till sig om någon bröt mot de ofta interna bestämmelserna. Ofta hade varje lag i sin by sina regler som inte alltid stämde överens med lagstadgade regler. Numera gäller stränga säkerhetsregler med skjutvapen.

Några av personerna på bilden har identifierats som Evert Larsson, Fritjof Bengtsson, Karl Olsson, Bonde Persson, Börje Persson, Bengt Landin och Kjell Landin. Övriga personer är inte identifierbara.

 

VITTSJÖ. På den tiden då det fanns bärkraftig isskorpa på sjöarna spelades det också bandy. Bandylaget från Vittsjö var stundtals ganska slagkraftigt. Ibland blev det vinst, ibland blev det förlust. Detta var kanske inte helt avgörande då idrottsliga äldre ungdomar trivdes med kamratskapet och skridskoåkning. Fanns det sen klubbor och bandyboll blev de ännu intressantare.

Bild av bandylaget samlade vid Gåsadammen för träning. Bilden visar ett bandylag från slutet av 1950 talet som kämpade för Vittsjö.

Stående f v John Edfors, Lennart ”Nenne” Nilsson, Nils-Göte Andersson, Karl Gunnar ”Kicken” Karlsson, Werme N? och Gunnar ”Jack” Eklöv.

Knästående f v Sven Åke Ljungberg, Göran Andersson, Karl-Erik ”Icke” Ernstson, Johan ”Jocke” Pettersson, Göran Edfors och Gösta Persson, (Bjärnum).

 

HÅRSJÖ. Bengt Jönsson har och håller på med en kulturgärning i det tysta. De gamla stenbroarna på Månatorp och Snickaretorps ägor höll på att överväxas av sly. Genom kontakt med markägarna Björnstorp-Svenstorp fideikommiss och Hushållningssällskapet blev det positivt gehör för uppsnyggning. Alla de sorters sly och annan växtlighet höll på att helt skymma de gamla valvbroarna av kilsten.

 

Bengt Jönsson tar en kort vilopaus under sin röjning.

Utöver skötseln av egna skogsmarker gav sig Bengt tid för kulturell verksamhet. Det blev inga stora ord utan det kulturella arbetet skedde i det tysta. Helt tyst var det inte utan motorsågens brummande hördes även på avstånd. Det liknade mest en illa skött djungel kring de gamla broarna innan uppsnyggningen började. Alla de sorters buskar växte upp kring hundraåriga minnen. Inom Hässleholm finns det omkring 40 valvbroar av olika utseende och skick. Det är två gamla möllor och sågverk i Vittsjö som är intressanta.

 

*** Det hände några saker även för 110 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt!

• Vid 1907 års början var befolkningens antal 2 168 i församlingen. Under förra året flyttade 92 personer från församlingen.

• Lönsholma Kristliga Ungdomsförening höll julfest på det nya året i Lönsholma skola. Lönsholma sångförening medverkade.

• Total solförmörkelse rådde i mitten av januari månad.

• Wittsjö sockens fattiggård i Kristenstorp invigdes i mitten av januari månad. Prosten P. Vollin förrättade invigningen. Det gamla boningshuset skulle rivas.

• Bilden Kristenstorp: Fattiggården Kristenstorp i något modernare exteriör efter renovering 1931.

• Nykterhetsföreningen Majblomman höll nykterhetsfest i både kyrkan och skolan. Det kostade 25 öre i entré till kyrkan.

• Tjuven stal både häst och släde för att besöka sin moder, ”Skånska Ingrid” i Vankiva. Sen fortsatte han färden till Kristianstad där han greps.

 

VITTSJÖ. Ju kallare det är desto snabbare tickar elmätaren. Antingen det är bergvärme, luft, luftvatten, pellets eller jordvärme. Den som fortfarande värmer med olja vet vad detta kostar. Den som eldar med ved kommer undan dyra elkostnaden men desto mer kroppsarbete behövs! Det ena uppväger kanske det andra?

Stubbar var reservbränsle. Dessa stubbar hade tidigare dragits upp med ”jätte”.

Längre tillbaka i tiden var det enbart eldning med ved som förkom både på landsbygderna samt i tätorterna. Fram på 1950-talet var det ganska vanligt med vedeldning även i städerna. Snart kom uppvärmning med eldningsolja. I dag är det mer än sällsynt att någon värmer upp privata bostaden genom vedeldning.

 

VITTSJÖ. I tidigare artikel har det berättats om julfirandet i gamla tider på pensionaten i Vittsjö. Även då inföll Nyårsdagen en vecka efter Juldagen. Det stora firandet på pensionaten och i föreningar skedde dock på Nyårsafton. På senare tid har det urartat med de många raketer och smällare som går upp i rök!

Forna tiders fyrverkeri var nog inte så påkostad som dagens pjäser.

Liksom under juldagarna var det fullbelagt på pensionaten under Nyårshelgen. Några julfirare hade rest hem men återkom till nyår. Några nyanlända föredrog att komma till nyår i stället för julfirande. Efter hand blev det en överenskommelse mellan alla pensionaten att hålla måltiderna på samma klockslag. Detta fungerade perfekt och därmed hade gästerna större möjlighet att umgås.

 

VITTSJÖ. Dagens julfirande med familjen har ingen motsvarighet med julfirandet på pensionaten. Detta firande tog sin början då det blev tågförbindelse till Vittsjö. Upprinnelsen var nog då det meddelades att den ozonrika luften var välgörande. Då kom människor för att andas in den friska luften. Ryktet spred sig om den hälsobringande luften då fler och fler stadsbor behövde byta ut stadsluften mot ozonrika luften.

Anders Steen bidrog också till att göra Vittsjö känt.

I början av 1900 talet började invasionen under helger och under sommaren. Pensionaten hade sin blomstringstid. Under denna storhetstid fanns det drygt tio pensionat i Vittsjö. Under högsäsong var samtliga pensionat bokade, några bokade plats ett år i förväg. Boende i villor nära pensionaten ordnade med sängplatser åt gäster som inte fick rum på pensionaten.

 

VITTSJÖ. Det är inte enbart Damfotbollen som varit aktiva i idrottsliga sammanhang. Redan på 1920 talet var det kamp om läderkulan. Ett tydligt foto från 1960 visar de kämpande grabbarna som tog hand om Kommunmästerskapet.

Fotbollslaget som segrade i Kommunkampen. Personerna f v stående: Sven Lindström, Leif Persson, Mårten Andersson, Göran Andersson, Tore Jakobsson samt Esko (finlandsbarn). Knästående f v: Nils-Olof Olsson, Karl-Åke Olsson, Jan Andersson, Karl-Erik Ernstson och Gunnar ”Jack” Eklöv. Bilden från 1960 är troligen exponerad vid Idrottsplatsen som invigdes för sitt ändamål 1952.

 

VITTSJÖ. Sten Persson var en profil i Vittsjö under många år. Han var född 1907 och avled år 2008. Han tillbringade på ålderns höst mer än 20 år i Vittsjö. Var han händelsevis inte bekant med en person blev denne snart bekant med leende och vinkande Sten Persson som var särskilt förtjust i flickor. Födelseorten var Oderljunga men Sten trivdes varken i skolan eller hos lantbrukarna.

Vandringsmannen Sten Persson var en profil i Vittsjö.

Det bundna levernet med djur och lantbruk var inte tilltalande. Arbetsdagen började klockan 06 och slutade klockan 20. Därtill tyckte han bönderna var snåla och giriga då han inte fick den eftertraktade maten som han önskade. Det fria livet utan några påtvingade tider och uppgifter hägrade. Då beslutade Sten att leva det fria livet och ta dagen som den kom. Då började Sten Persson sitt liv som vandrare eller luffare. Ordet luffare var inte tilltalande för Sten fast den allmänna benämningen var Luffar- Sten!

Visserligen gick Sten som luffare några år då han sålde rakblad och skosnören. Genom sitt gemytliga, trevliga och glada sätt blev han ofta bjuden på något ätbart hos sina kunder. Gåendet tränade han upp rejält. Han till och med gick till Stockholm för att hälsa på sin syster. Vandringen dit tog visserligen 14 dagar medan hemfärden klarades av på något kortare tid! 

 

VITTSJÖ. Vittsjö är inte enbart en kulturell ort utan även en litterär ort. Det är få orter som har så stor utgåva av skrifter som Vittsjö socken är begåvad med. Det finns 180 registrerade verk där författaren kommer från Vittsjö eller verket handlar om Vittsjö. Dessutom kan det finnas andra litterära verk som kommit i skymundan eller som utgetts i mycket begränsad upplaga. Tyvärr finns det litteratur som ”är gömt i madrassen” där ägaren behåller ”fyndet” för sig själv.

Ernst Paulssons och Hilding Månssons verk som berättar om bygden.

 

EMMALJUNGA. Skolan i Björstorp vid Emmaljunga uppfördes 1877. Det var det allra första skolan som uppfördes i socknen.
Det var då riksdagsman Nils Håkansson som skänkte tomt för uppförande av ett skolhus. Den första läraren i skolan var ”Skolmästar Christen” Andersson som var bosatt strax intill skolan. Han var därtill lärare vid fem ambulerande skolor i socknen. Arnold Fahlén tillträdde sin första lärartjänst i Björstorp 1923 och var denna skola trogen till 1965. Skolhuset stod tomt och öde till 1973 då hemvärnsområdet förvärvade skolan. Sen 2015 är den anrika skolan i privat ägo. Tack Rolf för bild och uppgifter.

 

BRUNSHULT. Brunshulta Kristen var en föregångare då det gällde att utnyttja naturens krafter. Genom utnyttjande av vattenkraft byggde han upp kvarn, såg, spånhyvel och kraftverk i samma bäckfåra.

Dessutom sköttes elströmmen vid anläggningen med hjälp av en vev i sovrummet! I dag finns ingenting kvar som tyder på att en industri funnits på platsen så sent som för 70 år sen. Företagsamheten fortsätter i släkten då fjärde generationen har byggt upp verksamhet inom träbanschen.

Brunshulta Kristen. (Originalbilden tyvärr mycket suddig)

Anläggningen med industri fanns cirka 500 meter norr om Berne Svenssons gård i Brunshult. Dåvarande anläggning med kvarn kan vara uppförd omkring 1840. Brunshulta Kristen Svensson köpte anläggningen omkring 1875 och förbättrade anläggningen. Han byggde en kanal med jordvallar fram till kvarnen för större fallhöjd. Höjden blev då cirka sju meter fram till överfallshjulet.

 

Selma och hennes tvillingsyster Nanny var födda på ett lantbrukarhem i Lönsholma. Hennes föräldrar var i Amerika men återkom till Sverige då tvillingarna föddes. Strax efter reste fadern åter till Amerika och det dröjde tolv år innan han återkom.

Selma var född 1892 och avled 1983, över 90 år gammal. Det var inte den första cykeln som fascinerade Selma utan det var ringklockan på cykeln som var desto intressantare. Hennes lärare kom ofta cyklade vid Selmas föräldrahem och då passade Selma på att gå mitt i vägen enbart för att få höra ringklockan pingla! Snart var det slut på detta roliga!

Selma Nilsson, Furutorp. Bilden exponerad 1976.

 

EMMALJUNGA. Det kan kanske sägas med viss reservation att den förste nybyggaren i Emmaljunga var ”inflyttade” Janne Persson. Visserligen var det inte så långt att flytta från Stavshult vid Visseltofta. Där fick han infallet att Emmaljunga var något av en metropol då mängder trävaror kördes till denna ort där det fanns järnvägsstation.

Janne Persson i Emmaljunga var en föregångare i många händelser.

 

Vittsjö. Vittsjöborna är upproriska. Det yttrade ett kommunalråd för ett par tiotal år sen. Det var på den tiden det fanns ryggrad hos råden. Det upproriska kan kanske ledas så långt tillbaka som till de upproriska Snapphanarna. Sen har det liksom gått i arv från far till son. Vid flera tillfällen har Vittsjöborna med all tydlighet talat om vad som är bäst för orten!

Flera strejker har skett i anslutning till skolan i Hårsjö.

 

• Detta år upphörde Nockanders speceributik.

Nockanders butik vid tidigare skede.

• Postmästare Sture Hallenborg lämnade sitt uppdrag på posten efter 35 års tjänst.

• Stig Ekström tillträdde tjänsten som postmästare.

• 102 åriga Anna Pettersson avled.

• Kongressalen vid Sjövik samlade fullt hus vid trädgårdskurs.

• Ellen Andersson slutade sin tjänst som lärare i skolan.

• Hulda Bengtsson omvaldes till ordförande i husmodersföreningen.

• Margit Nilsson blev församlingens första egna kantor.

• Träullsfabriken vid Vittsjö kvarn brann ner till grunden i september månad.

 

Vittsjö. Tiden går så rasande fort, man hinner liksom inte med. I 40 år har Vittsjö haft en egen årsbok! 197

7 gavs den första Årsskriften för Wittsjö hembygdsförening ut och föreningen hade då varit igång sedan den 7 april 1976. Det var väl inte med någon större entusiasm man tog Ebbe Perssons förslag om en årsbok men Ebbe som trodde på sin idé knåpade ihop ett häfte själv. I förordet skriver han att ”Wittsjö Hembygdsförening har för avsikt att årligen utge ett häfte med liknande innehåll och format”, vidare konstaterar han att man inte i kan mäta sig med de stora hembygdsföreningarna som har åratal och decennier av erfarenhet bakom sig.

Nu tror jag faktiskt att vi faktiskt kan mäta oss med dessa hembygdsföreningar. I februari 2017 ges årgång 40 ut och även om det är liknande innehåll och liknande format kan man se skillnader, idag är det inget häfte utan en bok. Häftet årgång 1 hade 31 sidor, boken årgång 39 hade 128 välfyllda sidor, årgång 37 hade 176 sidor.

 

 

Vittsjö. Troligen var detta den första prästtjänst som August Nilsson hade och ganska snart köpte han och hans fru villan Sorgenfri vid Verumsvägen.

August Nilsson som var präst i Vittsjö 1910- 1915.

August Nilsson fick även uppleva då den nya kyrkorgeln efter donation invigdes i början av år 1911. Den nye prästen ville då ha lite upplysning vid orgeln och begärde att få några stearinljus vid orgeln. Nej sade kyrkorådet vi köper ljus enbart en gång om året så det bli inget av med det! En församlingsbo fick vetskap om detta förhållande och skänkte erforderligt antal ljus till orgel och kantorn behövde då inte fumla efter tangenterna i mörkret.

 

Vittsjö. Fattigpojken och oäktingen Anton Andersson föddes i Mörkhult. Med tiden blev han en mäkta förmögen man. Han glömde aldrig sin egen barn- och ungdom då han fick ”gå fram” vid sin konfirmation med trätofflor. Hans moder var piga på Frösboholmagården. Hon fick flytta då hon blev med barn. En av gårdens söner var barnafader.

Anton Andersson blev välgörare för många

 

VARUBUD! Esters Sven var bosatt på torp 49 utmed gamla vägen mot Skinnkjortlalien och Västanskogen. Torpet fanns norr om Majken och Stig Nilssons fastighet i Lehult.

Bränvinskaggen finns på museet i Vittsjö.

Estrid och Lars Nilsson fick bland annat sonen Sven som föddes den 14 februari 1839. Han lärde bland annat till skräddare. Med tiden blev namnet Estre Sven. Under senare år brukade han åka till Hässleholm för att handla brännvin åt bekanta. Sedan det blev järnvägsförbindelse Vittsjö-Hässleholm 1890 åkte Estre Sven med tågen. Tillnamnet blev då ”Extratåget”. Sannolikt sändes brännvinskaggen även med tåg om Sven av någon anledning var förhindrad. Stöd för detta är etiketten på kaggen: HMJ (Hessleholm Markaryd Jernväg).

Järnvägsförbindelsen till Markaryd blev klar först 1892. På kaggen finns även bokstäverna LGO samt från Wittsjö. Brännvinskaggen var tillverkad av ek och rymde cirka fem liter. Kaggen är skänkt av Anna Hallberg som bodde granne med Estre Sven.

 

VITTSJÖ. Stensgyl är ingen ny benämning utan finns angivet år 1691. Stensgyl är beläget på Stensmyr och har sannolikt fått sitt namn långt tillbaka och då kanske för att någon Sten har gått ner sig i gylet. Själva vattensamlingen är belägen 129 m ö h och är därmed också en vattendelare med avrinning åt tre håll. I gylet möts också gränserna mellan Vittsjö och Skånes Värsjö. Därmed möts även gränserna mellan Västra Göinge och Norra Åsbo härader.

Stensgyl på Stensmyr. Martallen står på fast mark!

Själva gylet har en yta på omkring 130 x 80 meter och området på själva myren är tämligen sankt. Intill Stensmyr finns flera platser med namn från urtiden. Där finns Tullportakärret med Tullport. Andra kända platser intill är Homplingens och Fogdens. Dessa är belägna en bit från Stensmyr som har viss förbindelse med Flåsmyr. I kanten av Stensmyr sammanstrålar även fyra ägogränser. Omkring 1988 passerade gräsvandrarna Stensmyr under vandringen runt Vittsjö sockens gräns. Det blev ingen direkt vandring på gränsen utan hopp fick ske från tuva till tuva! Längre tillbaka kallades platsen Stensgylsmyr men från 1854 finns namnet Stensgyl angivet i handlingar.

Vittsjö. Församlingens likvagn inköptes 1900 och var i verksamhet till 1959. Vagnen hade då sin placering i förrådet vid Flyvägen. Efter 1959 flyttades likvagnen upp till ett uthus intill Vittsjö Skog. I detta skjul med tak och två väggar fanns likvagnen till 1985. Då hade utrymmet ovanför orgelläktaren i kyrkan börjat ställas i ordning som museum.

Den gamla likvagnen i kyrkans museum

 

VITTSJÖ

·         En markant skillnad uppenbarar sig på avisans innehåll 1961 och 2016 även på familjenyheter. År 1961 fanns referat från 17 bröllop i Vittsjö. I år hittills inget men 2015 ett (1) bröllop. Nog hade det varit plats för fler föreningar i kyrkan. Nu finns ju två präster att dela på ”arbetsbördan”.Brllop.jpg - 78.84 kb

Bröllopsnotis: Siv och Arne var ett av paren som vigdes i Vittsjö

·         Visserligen året efter men Gundrastorp och Vittsjö kyrkliga söndagsskolor hade gemensam julfest på nyåret i Gundrastorp skola. Kyrkliga ungdomskretsen hade sin julfest i Prästgården på ”Knutsafton”.

·         Även Emmaljunga kyrkliga söndagsskola hade sin julfest någon dag in på nya året.