Historia Vittsjö

VITTSJÖ.

1921
Då, vid 1921 års början fanns det 1 968 boende i församlingen. En ökning under förra året med 40 personer då det föddes 52 barn.
Äggföreningen återvalde Maia Zickerman till ordförande.
Frälsningsarmén höll musikfest med horn- och strängmusik i biograflokalen.

Frälsningsarméns ”varumärke”.

För olaglig försäljning av alkoholfria drycker dömdes kaféidkaren Severin Svensson att böta 20 kronor.
Nästan total solförmörkelse inträffade då ¾ av soldiametern förmörkades.
Sven Zickerman omvaldes till ordförande i skytteföreningen. Kommunalfullmäktige avstyrkte källarmästare Edv. Perssons framställan att servera pilsnerdricka. Röstsiffrorna blev 17-6.

1971
Vittsjö skall i framtiden bli ett boendecentrum medan Bjärnum och Hässleholm blir industriorter. Kommunen hade helt klart för sig inför stora kommunsammanslagningen 1974.
Eldning i en trasig kamin var orsak att en sommarstuga ödelades av eld. Näversömn var populärt med flera grupper.

En variant av näversöm.

En byggmästare planerade uppföra byggnad som avses inrymma Pressbyrå, Televerket samt hemslöjdsaffär.
Harry Kleiman valdes till president i Lion.
Bland andra mynt såldes enkrona från 1942 för 89 kronor samt flera guldmynt vid stor myntauktion.
Vid stor vapenauktion såldes bland att ryttarpistoler och älgstudsare.

 

 

  • 5Del 2. Tricket med den Spanska kofferten samt Första smällen.

Ännu inte fyllda femton luffar han nu mot sina hemtrakter i Skåne där han söker jobb bl.a. på järnvägsstationen i Skivarp. Han får som vanligt nej, men här stal han ett block med blanketter för resgodsövervikt. Ett block som han snart skulle få stor användning för.

Under denna tiden svalt han och for mycket illa. Han besöker sin mor i Värsjö och ber henne hjälpa till att få dom erforderliga papper som behövs för att emigrera till Amerika. Detta var hans högsta önskan. Men när kyrkoherden i Röke fick reda på att Harald var efterlyst, så blir det ingen Amerikaresa.

Under denna tiden svalt han och for mycket illa. Han besöker sin mor i Värsjö och ber henne hjälpa till att få dom erforderliga papper som behövs för att emigrera till Amerika. Detta var hans högsta önskan. Men när kyrkoherden i Röke fick reda på att Harald var efterlyst, så blir det ingen Amerikaresa.

VITTSJÖ. Ola Kämpe var den första i Vittsjö församling som blev 100 år. Nu 2021 är det 27 Vittsjöbor som blivit över 100 år och den senaste är Lars Pålsson som fyllde 100 år den 14 december 2020. Lars Pålssons moder, Olga Pålsson blev106 år och är den näst äldsta i församlingen.

Ola Kämpe på sin ålders höst.

Ola Kämpe var född i Vejshult men flyttade till Hästhult (torp 74 i Ernst Paulssons bestseller ”Torp och torpare”). I sin bostad firade han sin 100 års dag och blev högtidligen uppvaktad då han var den första som uppnådde denna ålder på 1900 talet.
Ola Kämpe städjade och byggde torpet i Hästhult omkring 1840 och beläget på Gösta Olssons nuvarande ägor. Ola Kämpe var en duglig timmerhuggare i sin krafts dagar och ända fram till 95 års ålder tillverkade han laggkärl. Det berättas att i det gamla torpet skall ha funnits ett så kallat femuddakors inskurit i en bjälke. Detta kors skulle skydda mot trollen och andra vidskepligheter som förlorade sin makt då de såg korset. Där Olas torp fanns finns nu endast ett stenrös med nummer 74.

GUNDRASTORP. Byn Gundrastorp i Vittsjö har tämligen gamla anor, sannolikt från stenålderstiden för mer än tusen år sen. Även under senare tid har det varit en aktiv by som en gång var socknens största by till ytan räknat. Byn har haft egen taxi och telefonstation samt musikorkester, syförening och sångkör.

Flygfoto över Gundrastorp i gången tid.

Gundrastorp hade strategiskt bra läge till försvar under Andra världskriget. Se tidigare artikel: Beväringar den 4 mars 2019.

VITTSJÖ. Soldaten Pär Härd var född i Brönnestad 1785 och deltog i krigen i Lepzig och Norge. Efter dessa krig bosatte han sig i Vejshult där familjen levde i armod. I sin förtvivlan tog han sitt liv och efter dåtidens regler blev han som självspilling begravd i skogen.

Minneskorset då det avtäcktes 2010.

Pär Härd ingick äktenskap 1816 och den fattiga familjen begåvades med sex barn som levde i armod. År 1837 besökte han en gård i Hästhult där han fick en kaka bröd till sin hungrande familj. Under sin tunga vandring mot hemmet i Vejshult drabbades han av svårt vemod och han tog sig själv av daga i ett träd.

 

 

1921.
Dyrtidsnämnden annonserade 1921 att de som ämna söka dyrtidshjälp för nionde perioden skall ansöka senast den 11 mars.

Jacob Lindhe i Boalt blev ordförande i JR.

JR (numera LRF) valde in 17 ledamöter i styrelsen vid årsstämma med Jacob Lindhe som ordförande.
En Röda kors förening bildades 1921 med 13 personer i styrelsen varav tre av manligt kön. Endast prominenta personer valdes. En samaritkurs ordnades tämligen snart. Ordförande blev Håkan Jönsson.
D J Danielsson annonserade att butiken sålde svarta och vita tyger lämpligt till konfirmandklänningar samt kostymer och manschetter till konfirmation.

Kommunalfullmäktige beslutade anslå 50 kronor till plantering efter den stora skogsbranden i Emmaljunga 1918.
Kyrkostämman beslutade anslag för elektrifiering av Hårsjö, Emmaljunga och Björstorp skolor.

 

VITTSJÖ. Postverket meddelade att portot för brev höjdes till15 öre medan korsbandsportot höjdes till 10 öre. Gällde från 1 februari 1921.

15 öre kostade det att sända ett brev. 

Förlovning tillkännagavs mellan skogvaktare Hjalmar Petersson, Oretorp och fröken Anna Nilsson, dotter till kyrkvärd Josef Nilsson, Gundrastorp.
Tandläkare Siri Lindstedt har praktik i Villa Sjöglimt från den 11 februari till den 26 februari. Telefon 53.
Emmaljunga Energiförening önskade köpa furustolpar till elektrisk ledning. Det var över 200 stolpar som köptes i längder från 7 meter till 12 meter långa. Belysning skulle ske inom Emmaljunga tätort. Olof Hallberg försålde hemmanet i Tidemanstorp samt sålde allt lösöre på auktion.
Joh. Zaunders köpte sågstockar av furu och gran. Norra Skåne utkom tre dagar/vecka och kostade 10:50 i årsprenumeration.

VINTER

VITTSJÖ. Några minnen från1940 talets verkligen stränga vintertider. I mitt hem fanns inte så många värmekällor. Det fanns en vedeldad spis i köket och i stora rummet fanns en större vedeldad spis. Denna eldstad med ornament av järn hade en höjd på cirka 180 cm och en diameter på ca 60 cm. Invändigt hade den ett lager av eldfast lera.

Vid ett julkalas på 1940 talet ses den stora spisen till vänster i bild.

En kall vinternatt omkring 1940 inrättades stora rummet till sovplats där hela familjen samlades, bolstrar, täcken och filtar samlades in till de flera lager av madrasser för att hålla den intensiva kylan ute där termometern visade -39⁰ C. Dåtidens bostäder var inte direkt isolerade utan kylan trängde in genom golv, väggar och tak.
Den stora spisen slukade massor av ved till värmen och kåsörens fader fyllde på med ved flera gånger om natten. Värmen i spisen var så intensiv att spisen på vissa platser var rödglödgad utvändigt.

HULTATORP. Byn Hultatorp i västra delarna av Vittsjö församling har det officiella men bortglömda beteckningen Hästhult 3. Namnet Hultatorp, även Hästhultatorp finns nämnt i äldre handlingar från 1781 och 1857. Hultatorp skola byggdes 1908. Flera föreningar har funnits i Hultatorp: syförening 1915 med försäljning över 100 år!, söndagsskola 1887 med 128 söndagsskolfester, Juniorförening 1935 och Ungdomsförening 1911. Samtliga föreningar har upphört. Men, säger Erna Olsson, medger förhållandena kan det bli försäljning 2021?

Protokoll från juniorföreningens bildande 1935, skrivet av Elsa Mårtensson sedermera gift med kyrkoherde Hugo Pennegård.

Sannolikt är att juniorföreningen bildades då det inte fanns någon lämplig sammanslutning för elever som slutade söndagsskolan i början av tonåren. Då kunde det vara lämpligt med en förening för juniorer.

VITTSJÖ. Julfirandet för drygt halvsekel sen hade andra former än dagens och gårdagens firande, Nu har pandemin satt sina spår. För ett par decennier sedan berättade ett par personer väl insatta i julfirandet på 1940 talet på de många pensionaten.

Så här tecknade A Steen julfirandet på Trobecks.

Då var det verkligt liv på järnvägsstationen kring jul-och nyårshelgerna. Det var i princip samma gäster som kom år efter år. Vid firande passade gästerna på att boka in sig till nästa år då platserna var attraktiva! Flera av pensionaten bokade in sängplatser i närliggande villor där gästerna fick sova medan maten intogs på pensionatet.

Julafton och ibland någon dag tidigare började gästerna komma med tåg. Pensionaten hade i god tid förberett anstormningen av gästerna med dignande julbord. Pensionatens vaktmästare hade det jäktigt värre. De skulle möta upp vid varje personförande tågs ankomst och ta hand om gästernas fullpackade väskor. Vid extrema fall kunde det vara upp emot ett hundra gäster som steg av på perrongen. Värst anstormning var det på söndagskvällen då många gäster skulle ta ”sista tåget” från Vittsjö. Även taxi hade bråda timmar då gästerna skulle till sitt pensionat om det var beläget ett avstånd från järnvägsstationen. Fanns pensionatet inom lagom gångavstånd kunde det vara hälsobringande att andas in den ozonrika Vittsjöluften under en promenad, annars blev det taxi till pensionatet.

VITTSJÖ. Kyrkans museum är beläget på våning 3 i kyrktornet. Detta utrymme användes mer eller mindre som skräprum med sådant som kanske kunde va bra att ha! Kyrkan, intresserade och hembygdsföreningen började få upp ögon för att museum kunde inrättas på platsen. Efter några månades intensivt arbete var museet redo för invigning. Första söndagen i oktober månad 1985 invigdes museet. Denna söndag var också första gången en kvinna tilläts hålla gudstjänst i kyrkan! 115,4 meter över havet finns kyrkans museum i tornbyggnaden inom bastanta stenväggar. På våningen under finns orgelläktaren och på övre våningen finns de två kyrkklockorna som kallar till gudstjänst.

Storklockan kallar till samling.

På kyrkklockorna brukar ett bibelord vara ingjutet. Men inte på storklockan i Vittsjö kyrka. Då hade det inte blivit utrymme för namnen på kyrkorådets samtliga ledamöter!
Första arbetet med blivande museet var att ta bort det skraltiga och lappade golvet. En av de bärande timmerbalkarna var så ruttet att det föll i två delar. Efter hand byttes allt ut mot ett rejält och hållbart golv. Sen var det dags att rengöra och placera ut alla bevarade föremål.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 40 år sen. Därmed avslutas denna ”följetong” för i år då det närmar sig nutid.

◦ Den 1 januari var folkmängden i församlingen 2 785 fördelat på 1 365 män och 1420 kvinnor.

◦ Fyra skidåkare från Grönland segrade i var sin klass vid skidkampen i Emmaljunga. Totalt var det 20 grönländare som deltog i denna kamp.

◦ Det första Kiempeloppet samlade 147 startande som passerade 15 byar inom församlingen.

Keimpeloppets tätklunga kommer till Lönsholma.

◦ Det blev mest ”akvariefiskar” som drogs upp vid pimpeltävling på Vittsjöns is. Någon vecka senare fanns det 130 pimplare som kämpade om SM-plats.

VITTSJÖ. Nils Johnsson eller ”Halte Jonsson” som han i dagligt tal kallades i Vittsjö var inte något original men han var synnerligen originell. Sina levnadsöden skrev han ner på folieark och finns delvis bevarade med brandskador. Det är enastående att en människa kan utstå så många smädelser och förakt som han fick bära med sig. Han bodde de senare åren av sin levnad vid Gundrastorpsvägen och avled 1967.

Nils Johnssons primitiva bostad där hans följeslagare cykeln finns med.

Nils Johnsson skrev ner sin självbiografi omkring 1950 på nära 60 sidor i folieformat. Hans skrivkonst var bra fast han tydligen inte fått någon varaktig skolundervisning. Han var så kallad oäkta barn och växte upp i armod hos sin fattiga moder vid Kristianstad. Trots sin ringa skolundervisning behärskade han tyska, engelska och franska språket som han kunde både läsa och skriva. Till viss del kunde han klara av det ryska språket. Då Nils Johnsson kom över tidning med de aktuella språken läste han och förkovrade sig.

VITTSJÖ. Kyrkan började uppföras i slutet av 1100 talet eller i början av 1200 talet, sannolikt ett ganska enkelt träkapell.

Vittsjö kyrka i vinterskrud.

Efter hand har tillbyggnad och komplettering skett flera gånger. Boende i församlingen ökade och en nykyrka mot norr uppfördes 1772. År 1828 byggdes tornet där nu två kyrkklockor kallar till högtid.

Bland inventarierna kan inräknas de pergament som använts till tätning i springor i altaret. Dessa upptäcktes efter vandaldåd 1989. Dessa pergament förvaras numera på universitetsbiblioteket i Lund.

Tidigare fanns en klockstapel, troligen där huvudtrappan till helgedomen finns. Då tornbyggnaden uppfördes flyttades lillklockan upp i tornet. Altaret och predikstolen uppfördes omkring 1590. Genom testamentsmedel inköptes storklockan som är placerad intill lillklockan i klocktornet. Denna storklocka invigdes 1 Advent 1922. På klockan finns inget bibelord ingjutet vilket annars var en sed. Det fanns inte plats för något bibelord då namnen på kyrkvärdarna och kyrkorådet tog för stort utrymmen!

VITTSJÖ- Hans Flyborg (Balder) född 1869 flyttade till Vittsjö i slutet av 1920 talet. Han var ganska flitig skribent i Norra Skåne där han ofta refererade gamla historier och skrönor. Han avled 1961 i Vittsjö.

Fruntimmer är en åldrig benämning på kvinnliga könet. I dagens uttryck skulle det kanske varit Damveckan eller Kvinnoveckan? Av någon anledning har även Fredrik hamnat i denna vecka! Kanske för att ge en fullsatt vecka? Balder diktade fler versioner om Fruntimmersveckan i Vittsjö. Denna dikt skrev han 1941:

VITTSJÖ. I kyrkans klockstapel som uppfördes 1828 finns nu två kyrkklockor som kallar till gudstjänst. Lillklockan är sannolikt från 1500 talet medan storklockan kom på plats 1922 efter en donation.

Dödboken ger fakta om Johannes Nilsson.

Johannes Nilsson var hörselskadad och bosatt strax intill kyrkan. Han hörde inte lillklockans klang och donerade då pengar till en storklocka med kraftigare klang.

Johannes Nilsson var född i Bröna och från fattigdomens Sverige emigrerade han till Amerika år 1888.  Hemlängtan grävde sig allt kraftigare och i mitten av 1890 talet återvände han till Sverige en kortare tid. Efter ett antal år i Amerika återvände han slutligen till Sverige 1907. Johannes hade tidigare en broder i Amerika och genom goda kontakter fick han välavlönad anställning som banvakt. Då brodern avled erhöll Johannes broderns efterlämnade kvarlåtenskap. Han ansågs välbärgad då han återvände till Sverige och byggde en villa vid Kyrkovägen. Bristen på hörsel blev allt mer påmind. Johannes tog sig ofta till kyrkan men klangen från lillklockan blev allt svagare i hans öron. Då beslutade han att i sitt testamente ange att kvarlåtenskapen skall användas till en ny och större kyrkklocka.

Storklockan som kom på plats 1922.

Johannes avled i oktober månad 1919 och 1922 beslutade kyrkorådet att beställa en ny klocka från ett gjuteri i Ystad. Kostnaden var 4 000 kronor. Tidigare har gjorts insamlingar till en ny klocka men det var blygsam summa som kom in. Enligt Johannes testamente kom det in behövligt belopp.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 45 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• kv Skansen ledde med god marginal turneringen i bordtennis mellan företag och föreningar.

• Bilden ovan Hilding Månsson blev ny ordförande i LRF.

• Hilding Månsson nyvaldes till ordförande i LRF (RLF).

• En äldre kvinna fick sitt dricksvatten förstört av ett närliggande saltupplag. Hon fick senare sitt dricksvatten från en av Vägverkets tankvagnar.

• Göingebygdens numismatiska samlarförening hade omfattande visning av mynt från Karl XI:s tid.

• Kurt Henriksson nyvaldes till ordförande inom OK.

• Kjell Nilsson nyvaldes till ordförande i Emmaljunga GIK.

• Inga Kleiman nyvaldes till ordförande inom Röda korset.

• Fiskevårdsområdet bildades och omfattar tio byar i området.

VITTSJÖ. Korpulenta och åldringar gör sig inte besvär. Om det gäller att ta sig in på kyrkans vind ovanför altaret i kyrkan. Flera meter stegtramp delvis på taket till sakristian innan det ovala fönstret med garderobshängslen nås. Fönstret hakas av och förs in på vindsutrymmet.

Bakom detta ovala fönster finns ingång till kyrkans vind!

Sen är det ålning in genom fönstergluggen där totalt mörker råder. Väl inkommen på vinden kan ficklampornas sken ge en hastig överblick halvvägs över långhuset bort mot orgelläktaren.

VITTSJÖ. Vid kyrkan finns för närvarande fyra kyrkogårdar: Gamla, Nya, Västra och Södra. Sannolikt har det funnits kyrkogård för avlidna redan då kyrkan uppfördes på 1200 talet men någon registrering av dessa finns inte. Någon uppgift om brandgrav i Havraljunga finns inte men där har upptäckts brandgravar. (Se Kyrkehåla 21/4 2020).

Den välskötta kyrkogården sedd från ovan.

Långt tillbaka skedde troligen inte någon markering med kors eller liknande på gravplats. Den äldsta gravstenen på Gamla kyrkogården är från 1852 och har följande inskription: Här förvaras stoftet efter Patron O Olsson född dem 15 febr 1790 Död. den 9 jan 1852. Olof Olsson med maka kom från Köpenhamn 1842 och var då ägare till Waldaus Vittjögården.

VITTSJÖ. Den 500 åriga ljuskronan med sina 16 ljus är tänd i kyrkan under gudstjänst från Julbönen till Trettonhelgen varje år sen 1987. Den gamla ljuskronan är sannolikt från 1500 talet med oregelbundet placerade ljus. Ljuskronan återfanns 1987 vid en inventering på kyrkans översta plan, ovanför altaret. Vid denna inventering hittades också munk/nunnetegel och sädesbingar.

Den 500 åriga ljuskronan.

Den 500 åriga ljuskronan var sannolikt den enda belysningen i kyrkan under flera hundra år från 1500 talet. Placeringen kan då ha varit vid altaret eller under Triumfbågen eller senare också där den stora ljuskronan nu är placerad. Där lyste den upp så gott det gick med sina talgljus. Även då var ljusarmarna klädda med grönt? pappersliknande material. Den stora ljuskronan i mässing kom på plats 1862 som ett minne 250 år efter det stora slaget år 1612. Då flyttades den gamla ljuskronan av ståltråd upp på kyrkans vindsutrymme. Där fanns den i 125 år i törnrosasömn innan den åter upptäcktes och flyttades ner till sin ursprungliga plats under Triumfbågen.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 50 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Istäcket var tjockt och bärkraftigt även på Pickelsjöns is. MHF arrangerade då körning på halt underlag på en kurvig rundbana. Intresset var stort.

• Sten Haraldsson nyvaldes till ordförande inom GIK:s styrelse och Gottfrid Kronvall nyvaldes till ordförande i pensionärsföreningen.

• Ida Nilsson (Knude Ida) får besök av tidigare boende på orten.

• En rörelsehindrad man innebrändes vid villabrand i Lilla Frösboholma.

• I tidigare artikel omtalas bankchefen som jagade en bedragare till Markaryd där brottslingen greps av polis.

• Bosatta i Emmaljunga skall få lantbrevbäring med utgång från Vittsjö. Därmed försvann också postanstalten i Emmaljunga.

• Numismatiska föreningen hade myntauktion i Medborgarhuset. Det var åtskilliga mynt av högre valörer som bytte ägare.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 55 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Vägföreningen beslutade att vissa gator i samhället skulle beläggas med asfalt eller oljegrus. En del gator blev endast till hälften belagda och slutade lite så där! Beroende på vem som hade sin bostad just där!

Gundrastorp skola i nyrenoverat skick.

• Bjärnum Vittsjö MHF avdelning köpte Gundrastorp skola.

• Byggnationen var ganska påfallande då 35 hyreslägenheter byggdes på kv Linden. Vidare uppfördes pensionärslägenheter i Emmaljunga och Vittsjö.

• Ernst Christensson nyvaldes till ordförande i pensionärsföreningen.

• Golfbanan började ta form för ”moderatbandy” i Ubbalt. Golfklubben hade 94 medlemmar varav 62 var aktiva.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 60 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Ingemar Nilsson var 14 år och därmed den yngste säljaren av skinn på skinnmarknaden i Hässleholm.

• Kommunalfullmäktige beslutade med reservation att framhålla att Vittsjö och Bjärnum bör vara högstadieområde.

Oskar Bergstrands platåodlingar kan ännu skönjas.

• Norra Skåne hade ett reportage om eremiten Oskar Bergstrand, Furutorp. Denne eremit levde på boklöv och andra ämnen direkt från naturen. Hans odlingar på platåer finns till en del bevarade.

• Allmänheten följde med stort intresse angående boken ”Hanbråka” i Vankiva.

• Kyrkorådet beslutade göra ny framställning angående utvidgning av kyrkogården. Med tiden blev det Västra kyrkogården med parkering invid Rökevägen.

VITTSJÖ. Hur kunde människor trivas med sin tillvaro för 150 år sen? Föreningar och sammanslutningar var minimalt och fåtal samlingar skedde. Ingen teve, inga bilar, varken telefon eller elektriskt ljus! Ändå klarade mänskorna sig ganska hyggligt fast viss fattigdom var rådande. Trots motgångar var kanske levernet gemytligare än i dag?

En eftermiddagsfika i slutet av 1930 talet kunde bli så trevlig.

Vad kunde människorna då sysselsätta sig med? De tog dagen och tiden som den kom. Arbetsdagen kunde i vissa fall bli lång då det var lantbruket som var rådande. Årstiden bestämde ofta hur lång arbetsdagen skulle bli utan att se på eventuell klocka. Solen visade tiden och mestadels var det inget jäkt utom då ovädersmoln hotade skörden. Lantbrukaren bestämde arbetstiden och då kunde det bli en eller flera, korta eller långa pauser.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 65 år sen. Fortsättning följer angående intressanta händelser vart femte år.

• Vid 1955 års början fanns det 2 689 bosatta i församlingen.

• Folkskolestyrelsen beslutade att extra hemkörningstur för småskolbarnen skall ske en gång/vecka i Hultatorp skola.

• En ny rotfast julgran skall planteras vid Bäckabro. Det utlovades då den antika granen snart skall falla för sågen. Visst kom det ett träd med barr men föga likt en julgran. Men så var det också politiska kontakter som planterade. Den granen fick inte så många granår!

Den mobila julgranen blev snart ”toples”.

• Klappjakten på räv blev lyckat för jägarna, mindre lyckad för de tre röda micklarna.

• Kommunalfullmäktige i storkommunen klubbade raskt igenom att tomterna på Vången skulle kosta två kr/m².

• 416 hundägare betalade den beslutade hundskatten på tio kronor/hund.

• Georg Mårtensson efterträdde Nils Schubert som ordförande i Bondeförbundet.

• Kabaréföreställningen blev åter succé fast det delvis var repris från tidigare års fantastiska och publikdragande underhållning.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 75 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Folkmängden minskade med en person 1944. Den 1 januari 1945 fanns det 2 769 boende i församlingen.

• Norra Skåne utkom tre dar/vecka och kostade i prenumeration 14 kr/år.

Bildsköne Bengtsson tillsammans med Tatuerade Johansson.

• Den Vittsjö-födde Bildsköne Bengtsson greps och förhördes i Kristianstad. Friluftsmänniskan B B älskade friheten och trivdes inte inom fängelsernas murar. Han hade tillbringat julhelgen på Söderåsen.

• Kristidsnämnden delade ut ransoneringskort för tobak och kaffe i församlingens skolor.

• Ransoneringskalendern var ovanligt omfattande i årets åtta första månader. Strängt taget var allt ransonerat utom blodkorv. Fortfarande sökte sig avlägsna bekanta i tätorter till lantbrukare som hade höns och grisar! Under augusti månad blev det extra tilldelning av 250 gram kaffe

• Inför vårrean sålde Bror A Nilsson ut kostymer för 75 kronor.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 80 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Förra året, 1939 ökade befolkningen med 20 boende till 2 719 boende vid 1940 års början.

Fjärdingsman Thure Wester rustad för färd med cykel!

• Fjärdingsman Thure Wester fick tillfälligt förordnande att även upprätthålla tjänsten som fjärdingsman i Verum socken.

• Fortfarande kostade Norra Skåne nio kronor/år med utgivning tre dagar/vecka.

• Brottarklubben besegrade klubben Bernia från Helsingborg med 9-1.

• Kungl. Förordning beslutade att fyra öre i extra skatt skall erläggas för den bensin som fanns i lager från den 1 januari. Den som hade 800 liter eller mer var skyldig deklarera mängden bensin.

• Kyrklig kollekt upptogs till Lappska missionen att fördelas till utsatta lappar.

• Barnvagnsfabriken i Emmaljunga har installerat 150 automatiska brandlarm som utlöses vid + 45º värme.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 85 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Folkmängden den 1 januari 1935 2 565 personer enligt notis.

• JUF arrangerade tre dagars sångkurs där 70 sångare deltog. Initiativtagare var Magnus Björklund.

• Lilli Zickerman erhöll Svensk Damtidnings pris på 1 000 kronor för ”Framstående kvinnlig kulturgärning”.

• Tävling i brottning hölls då Vittsjö besegrade Tyringe med 5-2.

• Kyrkorådet beslutade att uppföra en byggnad med pannrum för eldning med ved samt likvagnsport. Kyrkostämman beslutade bordläggning ett år.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 90 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1930 fanns det 2 444 boende i församlingen. En minskning under förra året med 23 personer.

• Folkhögskolekursen som pågått en månad avslutades. 107 kurskort såldes samt 347 dagskort.

Tämligen stor areal togs i anspråk för ledningen.

• Sydsvenska Kraft AB planerade kraftledning bland annat i Brunshult. Markägarna krävde allt från 4 000 kronor till 15 öre m² samt 50 kronor för nerrivet stängsel!

• Hjalmar Persson öppnas café & konditori i Strandstugan.

• Tvist rådde angående arvode till advokat. Av misstag hade ett kvitto hamnat i spritboken och sen hade det försvunnit!

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 95 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1925 var befolkningens antal i församlingen 2 487 en ökning förra året + 36.

En avslöjande annons.

• Kraftiga stormvindar raserade både byggnader och skog. Vindfälld skog på rot såldes!

• Trotjänaren Petrus Persson erhöll Patriotiska sällskapets silvermedalj då han tjänat samma husbonde i 25 år.

• Åkare Olof Andersson önskade sälja en stor kraftig ko.

• Förra året hade tidningen Norra Skåne 269 årsprenumerationer som betalade nio kronor.

• Har det fattiga pastoratet verkligen råd med att uppföra en komministergård för 40 000 kronor? Det undrades i en insändare i avisan. Kyrkstämman beslutade vidare att inköpa möbler till expeditionen för 200 kronor.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 100 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Den 1 januari 1920 fanns det 1 919 boende i församlingen. En ökning med 33 personer under förra året.

• Kommunalfullmäktige återvalde C H Håkansson till ordförande. Vidare valdes ledamöter i hästuttagningsnämnden.

• Nyktra och friska personer välkomnades som medlemmar i Nykterhetsfolkets sjukkassa.

• Norra Skåne utkom tisdagar, torsdagar och lördagar och kostade i årsprenumeration 7 kronor.

• Skolrådet infodrade entreprenad för uppförande av bostadshus för lärare och lärarinna vid Snärshult skola. Dessutom begärdes anbud på förändring av den gamla skolans interiör. Invigningen skedde ½ år senare.

• Olof Olsson i Gundrastorp önskade sälja 7 hkr lokomobil samt självmatande cirkelsågverk och kapsåg med tillbehör.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 105 år sen. Fortsättning följer angående händelser vart femte år.

• Vid 1915 års början fanns det 2 209 boende i församlingen.

• Kommunalstämman beslutade inköpa två vagnslaster brödsäd. Både kris- och krigstid bådade om andra tider.

En sådan bordslampa för fotogen kan ge mysigt sken även idag.

• Detta år kom elströmmen till Vittsjö. Se tidigare artikel 14 januari 2020.

• Elektricitetsverket annonserade att dess medlemmar sålde ut häng- och bordslampor för fotogen.

• Lantbrukare kunde få sin säd trierad från triör som drevs med elektrisk motor!

• D J Danielsson sålde svarta kostymer och kappor inför konfirmationen. Dessutom sålde han tyger till aktuella plagg.

VITTSJÖ. Nedan följer några aktuella händelser som hände för 110 år sen. Fortsättning följer om händelser vart femte år.

• Den 1 januari fanns det 2 188 boende i församlingen.

• Lönsholma ungdomsförenings fest år 1905.

• Kometen på himlavalvet var väl synlig under årets första månader.

• Politiskt möte hölls för att bilda en frisinnad valmansförening. En styrelse på tio personer valdes.

• Länsstyrelsen godkände släktnamnet Zaunders.

VITTSJÖ. Den 14 januari 1915 var en stor ljusets dag i Vittsjö. Då kom elektriska strömmen till samhället med den allmänna uppfattningen att ljuset ”flöt” fram i de ihåliga trådarna!. Då var det inte några årslånga utredningar med kommittéer. I början av år 1914 kom frågan om elström till Vittsjö. Vid den tiden fanns denna ström i Bjärnum men att utnyttja denna ström föll inte i god smak.


En notis förkunnade 1915 att det fanns elström i Vittsjö.

EMMALJUNGA - KOREA. Anna Gunilla Nilsson nu 96 år berättade och skrev för cirka 40 år sen sin levnadshistoria. I Emmaljunga folkskola lästes om gulhyade människor med hårpiska på ryggen. Att Anna Gunilla en gång skulle få se dessa människor i verkligheten var rena fantasin. Denna fantasi blev verklig då Anna Gunilla och några kamrater år 1953 reste till fältsjukhus i Korea.

Anna Gunilla från Bröna som åkte till Korea.

Anna Gunilla utbildade sig till sjuksköterska i Stockholm men redan då fanns tanken att se sig omkring i stora världen. Kriget i Korea utbröt 1950 och i april månad 1953 stod Anna Gunilla på Bromma flygplats tillsamman med tio kamrater, iklädda Röda korsets uniform och väntade på att stiga på flygplanet till Tokyo. Tankarna virvlade runt: Vad har jag gett mig in på? Den Skånska hembygden försvann under flygplanet för att ersättas med Nordafrikas öken och bortre Indiens omväxlande natur efter 54 timmars flygresa Stockholm - Tokyo. Det var omtumlande att stå ansikte mot ansikte med Österlandet.

VITTSJÖ. Bonde Persson, Snärshult blev veteran då han varit medlem i MHF under 25 år.

• Emmaljunga GoIF var värd och arrangör för skol DM på skidor. Deltagarna kom främst från norra Skåne.

• Tommy Johansson, Hårsjö segrade i två tävlingar samma dag. Först blev han etta i skidskytte DM och sen segrade han i Hästhult AIK skidlopp. Vid detta lopp blev 65 årige Gustav Svensson så imponerad att han lånade ett par skidor, hängde kavajen på gärdsgården och gav sig i väg 7,5 km.

Egon Johansson några år efter Vasaloppet.

Egon Johansson blev bäste skåning vid årets Vasalopp. Han kom totalt på 280 plats. (24 sekunder snabbare än Mora Nisses snabbaste åk på sin tid)

• Snöstorm och igensnöade vägar var orsaken till en helikopterresa till Kristianstad med gravid kvinna.

• I början av april månad var det sådan snömängd att premiären för årets golfvecka flyttades fram en månad!

• Ett tragiskt dödsfall inträffade då en metande sexårig grabb föll i vattnet och drunknade.

VITTSJÖ. Vid 1974 års början fanns det 2 580 boende i församlingen, en ökning med + 56 förra året.

• Den 8 januari infördes ransonering på drivmedel. Denna ransonering var planerad i första hand till den 28 februari med ransoneringskort. Varsel hade skett och dan innan förbudet skvättes bensin i alla de sorters dunkar och flaskor. Ännu intensivare var påfyllnaden då ransoneringen upphörde den 30 januari samtidigt som priset höjdes 23 öre/lit.

• Vid senare tillfälle var tilldelningen mer gynnsam.

• LES i Korsahåla åkte till Italien för att delta i detta lands ”Vasalopp”.

• Den gröna vintern gav inte mer än någon centimeter snö och det bekymrade anmälda till Vasaloppet. Med kvastar och skovlar samlades ett antal åkare på golfbanan. Ett bärkraftigt? snölager anlades för en kortare bana. När tiden var inne åkte LES Vasaloppet i Dalarna och hade bästa tiden bland skåningarna.

• Efter några års vilande startade åter schackklubben.

• Skansenhemmet fick svidande kritik då boende fick använda en trappa för upp- eller nergång. Dessutom saknades brandlarm på andra våningen. Numera är detta äldreboende helt förstklassigt.

• Den 1 januari 1969 tillträdde musikdirektör Carl- Erik Sjödin sin tjänst som kantor i församlingen. Han efterträdde Margit Nilsson.

• Mona Eliasson var fem år då hon deltog i skidlopp under sportlovet.

• Industribyggnadsstyrelsen köpte det i likvidation drabbade Svaluko för 370 000 kronor.

• Bröderna Evert och Artur Nilsson var ute på fiskfångst med nät. Efter en stund återfann de yttersta delen av nätet. Då de lyckades få upp fångsten i båten visade det sig att en mal på 20 kilo hade trasslat in sig i nätet.

•Den fula och rovgiriga fisken finns nu i Medborgarhuset.

• Hantverksföreningen beslutade att årets firande av Valborgsmäss skall förläggas till campingplatsen.

• Dage Rydberg blev ny president inom Lions.

• En ny orden bildades med stark anknytning till ”Trobecks och flygande gåsen” Sen flög troligen gåsen!

• Kretsmästerskap i orientering ordnades med inbjudan till närliggande orter. 400 sökande kom till start.

• Åror bröts av och åror tappades vid kommunrodd på Gåsadammen. Det var åtta delkommuner som kämpade med små ostyrbara båtar i det grönskimrande vattnet. Laget från Vinslöv segrade.

• Oscar Tollström avgick som ordförande inom pensionärsföreningen. Ny ordförande blev Oskar Svensson, Lehult.

• Berta Nilsson avled 97 år gammal. Hon var under många år känd som ”tant Berta”. Hon var både lärarinna och söndagsskollärare.

• Kommunalfullmäktige beviljade åt Bostadsstiftelsen uppföra hus med 32 lägenheter.

Detta är resterna av ”Vittsjö sockens kommunbibliotek”

• Tillbyggnaden av folkskolan blev färdig med rektorsexpedition, lärarrum, slöjdsalar samt utrymmen för barnbespisning. Folkskolan uppfördes 1939.

• Det kom under året 8 617 besökare till biblioteket för att låna hem något läsvärt. Bokbeståndet utgjorde 8 688 band.

HÖJALEN 2. Uppgifterna från Försvarsstaben angående det störtade bombplanet vid Höjalen, Vittsjö är både knapphändiga och bristfälliga. Klarlagt är att det Brittiska bombplanet från RAF besköts av tyskt jaktplan redan vid Västkusten. Luftvärnet vid Öresund och södra Halland var i aktion. Enligt en av besättningen vid en pjäs för luftvärnet användes s k träpluggar i stället för skarp ammunition. Andra hands uppgift från försvarsstaben gör gällande att varningseld gällde. Verkningseld var det sparsamt med!

Engelska symbolen för att hedra omkomna är vallmo.

Sverige kände till Tyskland och Hitlers katastrofala angrepp och kanske de flesta ansåg bombplanen som ett nödvändigt ont. Trots allt var det nog inte särdeles skarp ammunition som avlossades.
Det tyska jaktplanet utförde sin beskjutning inom Svenskt territorium trots Sverige var förklarat neutralt i kriget. Att ett främmande lands jaktplan öppnade eld över Svenskt territorium var en krigshandling. Efter tidigare kontroverser med Tyska krigsmakten var det kanske inte tillrådligt att öppna eld? Svenska regeringen hade tidigare godtagit krav från Tyska krigsmakten trots Sverige var neutralt! I samband med överflygningarna släpptes tonvis med staniolremsor för att vilseleda luftvärnets strålkastare och radar. Dessa staniolremsor var från någon centimeter breda till upp emot tio centimeter. Längden kan inte uppskattas då luftströmmarna kan ha slitit sönder. I skogarna och byarna kunde mängder av dessa vilseledande remsor ses och samlas in och sparas som souvenirer.

HÖJALEN. Fast Andra världskrigets fasor höll sig utanför landets gränser fanns rädslan och oron även i Sverige. Den mest dramatiska dagen i trakten var kvällen den 29 augusti 1944 då ett Brittiskt bombplan störtade vid Höjalen, Vittsjö. Denna kväll var det 900 bombplan som lyfte i England med Tyskland som mål.

Admin tillägg. Du skall absolut hedra dessa unga engelska 18-19 åriga unga hjältar som i hög grad påverkade vårt Europa av idag genom att delta i minnesceremonin den 29 augusti vid olycksplatsen utmed Värsjövägen klockan 18 nu på torsdag.

- Deras enorma hjältemod och deras unga bråda död blev/är  vårt Europa idag!

- Minnet är tyvärr bland kort, glöm dock inte dessa stora hjältar som skapat så mycket för just dig! 

Lätt att hitta: kör vägen mot Skånes Värsjö, ett par km efter Höjalen är du framme.

Admin slut. CB

Ortspressen refererade den omfattande katastrofen.

De flesta av den stora engelska armadan passerade södra Sverige. Danmark var ockuperat av Tyska krigsmakten varför armadan hade sin rutt norr om Danmark. Eskader efter eskader passerade södra Sverige då det var mulet väder. Motorbullret var bedövande då de fyrmotoriga bombplanen passerade under drygt en timme. Några timmar senare återvände eskader efter eskader sen de tömt sin last av förödande bomber i Tyskland.

Innan röjningen av olycksplatsen fullbordats syns fragment från bombplanet. (bild skadad)

Alla bombplanen kom aldrig så långt som till Tyskland. Denna natt var det åtta bombplan som störtade eller nödlandade på svenskt territorium. Vid den tiden under Andra världskriget var det stundtals anbefalld total mörkläggning. Inget ljus fick sippra ut från något fönster. Speciella mörkläggningsgardiner fanns att köpa. Mörka filtar kunde även användas. Avskärmad belysning fanns på bilar och cyklar. Beträffande bilar skulle nedre hälften av strålkastaren tillåtas 10 mm hög och 50 mm bred belysning med orangefärgat sken. Belysningen baktill fick ha en öppning på 4 x 4 mm. Visserligen fanns det inte så många fordon på vägarna under krigstiden men naturlig hastighetsbegränsning blev följden. De flesta bilarna vid den tiden var militära fordon som drevs med gengas

Mossen. Bränntorv eller torvströ? Efter årtusende år av lagring och påfyllnad var torvmossarna en viktig källa för bränsleförsörjningen. Dagens torvmossar började bildas redan före senaste istidens intåg. Klimatet började förändras, liksom i dag och marken blev fattig på syre. Efter hand bröts mossan ner, förmultnade och torv bildades. Beräkningar har utförts som visar att en torvmosse växer cirka en mm i höjd/år.

 

Detta är den första torvmaskinen i Emmaljunga och kanske i Sverige?

Utan att gå in på tidsåldrar får uppgifterna tas med viss reservation! Vid senaste istidens slut för drygt 10 000 år sen började vattensamlingar, sjöar att sina och mossar bildades på sjöbotten. Sen har dessa mossar växt till från sjöbotten till dagens mossar som fortsätter växa så sakteliga. Mossarnas torv har använts till olika ändamål de senare tusen åren.

• Biografen visade ”Åsa-Nisse i kronans kläder”. Detta var innan TV hade övertagit tittarna.

• Lönsholma hönsgård sålde dagsgamla kycklingar för 3 kr/st.

• Harry B Jönsson kunde räkna bättre än länsstyrelsen. Han överklagade valet till Regeringsrätten angående kommunalfullmäktige. Sedan Regeringsrätten räknat om valsedlarna kom Harry B in som ledamot medan mejeristen fick stanna hemma!

• Harry B Jönsson var flitig att dela ut valsedlar före valet.

• Margits Bod sålde moderna skor till bottenpris medan Firma Textil sålde klänningar från 14:75.

• Skånska banken ändrade öppettiden till kl 10-12 vardagar.

• Den första veteranen inom MHF nybildade avdelning var Eric Wahlkvist med 25 år som medlem.

• Den stora massgraven in till Gustav Adolfsstenen upptäcktes. Graven där drygt 300 Svenska och Danska soldater finns är fortfarande kvar. En minnessten finns vid Gustav Adolfsstenen.

• Detta år, 1954 kostade en prenumeration på Norra Skåne 35 kronor för ett år.

• Fritz Björklund annonserade om lösöreauktion i Hårsjö då lantbruket skulle avvecklas.

• Fritz Björklund avvecklade lantbruket.

• Både H B Hammar och Sture Hallonsten provpredikade inför kyrkoherdetjänst i pastoratet. Den extra inkallade provpredikande prästen Sigfrid Hasselquist erhöll två tredjedelar av de 2 200 avlämnade rösterna.

• Kraftig rubrik förkunnade att Vittsjö slog ut Jonstorp ur bandy DM. Sen slog Örkelljunga ut Vittsjö ur DM kampen.

• 30 man ur fotbollslaget åkte på turné till Tyskland där de fick fira midsommar.

• Elektriska strålkastare flödade ut sitt ljus över Viken. Upp emot 60 skridskoåkare gladde sig över en helt snöfri Vikenis. Kraftig blåst hade sopar rent!

• Emmaljunga Byggnadsförening u.p.a beslutade att om- och tillbyggnad av Folket hus skall ske för 83 000 kronor.

• Befolkningens antal den 1 januari 1949 var 2 775. En av de högsta boendesiffrorna.

• S J Biltrafik annonserade om nya linjer mellan Vittsjö – Tyringe. Linjerna startade och slutade i Harastorp. Som regel var det två linjer dagligen. Även under sön-& helgdagar.

• Ehards buss klar för avgång vid järnvägsstationen.

• Evert Larsson, Snärshult/Vittsjö var ordförande i ortens JUF avdelning.

• Bandylaget i Vittsjö slog ut P 2 med 7-2.

• Kurt Allan Sjöstrand, 7 år räddade en jämnårig flicka som, trots förbud gav sig ut på isen i en branddamm vid småskolan. Hon föll igenom då isen brast men räddades av Kurt Allan. Delaktig i räddningen var även Bengt Rosenberg.

VITTSJÖ. Detta år var det kri(g)shändelsernas tid men jag håller mig till intressanta insatser i Vittsjö:
Detta år utkom avisan Norra Skåne fyra gånger/vecka och kostade 14 kronor per helår. Ransoneringskalendern upptog sitt utrymme.

Vägvisning till den första torvgraven i Emmaljunga.

Barnvagnsfabriken i Emmaljunga byggdes ut. Materialet från utgrävningarna användes för att fylla ut torvgravarna vid Skolmossevägen.

Bastun i Idrottsgården höll öppet för herrar lördagar klockan 15-20 och för damer fredag klokan18-21.

Thebrödsbageriet höll stängt en vecka på grund av varubrist.

Upprörda känslor svallade då en ny stadsplan planerades. Fortfarande fanns planer för anläggande av idrottsplats på Vången. Vedkapning erbjöds med ambulerade motorsåg. En vecka senare erbjöd en annan företagare kapning med elektrisk såg. Ytterligare en vecka senare var det två företagare som erbjöd vedkapning.

Elva sökande förklarade sitt intresse för tjänsten som småskollärarinna i Emmaljunga.

386 intresserade anmälde sig till Emmaljunga GIK;s orientering.

Luftskyddsföreningen Emmaljunga-Vittsjö kallade till information inom försvaret. Hemvärnet skall genomgå särskild utbildning.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 9.

VITTSJÖ. Artiklar har tidigare publicerats angående beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Troligen är detta den sista av de tidigare åtta artiklar som publicerats på denna sida. Om nya och kompletterade uppgifter kommer fram blir det kanske en fortsättning?


Varje kupong gällde för 32 gram mjukt eller 20 gram hårt bröd, eller 40 gram pepparkakor.

VITTSJÖ. Det var på den tiden 1939, innan krigslarmet ljöd. Då samlades NTO:are i JUF stugan för gemensam fest. Dit kom medlemmar från Perstorp, Västra Torup, Emmaljunga, Tyringe och Bjärnum. Den gamla skyttepaviljongen var fullt befolkad.

Den gamla skyttepaviljongen var under många år den enda stora samlingsplatsen.

Delägare som tecknat sig för elektrisk belysning i Snärshult, Furutorp och Lönsholma kallades till sammanträde i Snärshult skola. Sammankallande vid Olof Nilsson, Lundsgården.

Thure Schalin sålde särskilt billiga herrkostymer 25- 50 kronor. Några veckor senare sålde han nya vårkostymer med väst för 33 kronor. Brottarklubben inbjöd till dans á Kädarps Gästgivaegård. Dansen föregicks av klubbmatch Tyringe- Vittsjö.

Generalpoststyrelsen beslutade att utdelning av post skall ske på vardagar Vittsjö- Boalt samt Vittsjö- Stora Frösboholma. P Forsell öppnade elektrisk affär i Danielssons affär. Biltjänst med Bertil Renberg sålde Monark velocipeder samt reparerade tvåhjulingar.

Hotell & gästgivaregården serverade söndagslunch samt hade vin- och ölrättigheter. Ny ägare var Thure R Svensson. LRF:s medlemmar kunde, i mån av tillgång och mot fri kost erhålla manliga och kvinnliga elever ur ”Beredskapstjänst”.

Vedkapning. I dagens samhälle är det nästan bortglömt vad kapning av ved innebär. Mycket få, kanske räknat ‰ i tätorterna. På landsbygden är det främst skogsägare som eldat med det som naturen ger!

De var tämligen kluriga i äldre tider. Flygande kapare kan det nämnas?

Förr var det fällsåg, bågsåg (buasåg) samt yxa som gällde. Sen kom motorsåg och hydraulisk vedklyv. Sen kom det inte mer förrän brännolja, elvärme och solceller kom in i systemet Bilden visar hur mekaniskt vedkapning kunde ske på 1930- 1940 talet.

Då började både flygande smeder, flygande hovslagare och flygande vedkapare komma in i det då moderna samhället. En lastbilshytt (?) monterades på ett chassi eller kan det varit ett lastfordon som kapats av? Kanske är det en vild gissning då fordonets framhjul består helt av metall medan bakhjulen av praktiska skäl försetts med någon form av gummiring.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 8.

VITTSJÖ. Mängder av flygplan korsade luftrummet under Andra världskriget. Det var inte enbart plan i luften utan även på backen, intill allmän väg. Dessa flygplan hade en lätthet då ett par starka mannar kunde bära de skalenliga planen.

Ett skalenligt flygplan redo att lyfta till järnvägsstationen.

Flygplansfabriken var belägen vid Lehultsvägen i Vittsjö. Flygplanen transporterades per järnväg till en öppen plats i närheten av stationärt flygfält.
Försvarsmakten hade fått tycke för Ekstrands snickerifabrik vid Lehultsvägen. Efter avtal blev snickerifabriken en tid en flygplansfabrik. Försvaret behövde helt skalenliga flygplan, tillverkade av plywood. Dessa flygplan, (made in Vittsjö), skulle placeras i närheten av militära flygfält, väl synliga från spionerande luftfarkoster. Flygplanen målades med kamouflerande färg med symboliska tre kronorna på flygkroppen. De demonterade flygplanen transporterades till järnvägen för transport till mottagaren någonstans i södra Sverige. Det är oklart hur många attrapper som tillverkades men ett mindre antal lär det vara. Tillverkningen upphörde sedan en person med intresse för tillverkningen tog hand om framställningen på annan plats. Däremot var den verkliga krigsplanen synnerligen väl kamouflerade om de över huvud tagen var synliga från luftburna farkoster. Förutsättningen var att det fanns längre fält intill, lämpligt för start av planen. En tät granskog kunde bli förträfflig hangar för planen.