Historia Vittsjö

 

VITTSJÖ. Som tvålpojke började han 1937 hos en frisör i Vinslöv. Han kom till Vittsjö som frisör år 1951. Han, det är frisörmästare Sven-Åke Ekeberg som hade frisörsalong i Vittsjö från 1948 till 1988. Den klippande och rakande gärningen började 1948 i ”Bodelssons” hus till 1951 då Ekeberg byggde en hyreslägenhet. Där fortsatte han sitt yrke till 1988. Ekeberg var utöver sitt idrottsliga intresse också engagerad som politiker.

Mångsysslare frisör Sven-Åke Ekeberg.

Sven-Åke Ekebergs fader var officer och det blev bostäder i Göteborg och Boden samt slutligen i Vinslöv. Där började Ekeberg sin bana som frisör. I Vinslöv träffade han också sin blivande hustru, Ingeborg. Hon följde sin makes yrke och blev damfrisör i samma fastighet. Sedan Ingeborg avyttrat sin rörelse var hon även herrfrisör i samma lokal som sin make!

 

VITTSJÖ. *** Det hände några saker även för 95 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

◦ Vid år 1922 års början var befolkningens antal 2 417. En minskning med 32. Inflyttade var 109 medan utflyttade från församlingen var 151.

◦ Nödhjälpsarbeten fortsatte då arbetslösheten var stor i socknen.

En cykel av märket Argus med svart ram, röda fälgar och stänkskärmar bortkom vid besök i samhället.

◦ Tandläkare Siri Lindstedt hade praktik från den 27 februari till den 14 mars i villa Sjöglimt.

◦ Ensamjungfru erhöll plats i liten familj med tillgång av elektriskt ljus samt vattenledning.

Jacob Lindhe i Boalt blev ordförande i dåvarande Bondeförbundet.

◦ Bondeförbundets medlemmar kallades till årsmöte efter gudstjänstens slut i kyrkan. Antalet ledamöter i styrelsen blev 14 stycken intresserade.

 

En gång i tiden fanns det service till nästan allt i nuvarande kulturort! En del av denna dåtida service har av skilda orsaker försvunnit. Det finns nu uppskattad livsmedelshall, blomsteraffär och det finns näringsställe i byn. Det är av synnerligen stor vikt att dessa förmåner utnyttjas. Tyvärr finns det konsumenter som åker till andra platser för inköp av dagens förbrukning. Det kostar att köra bil men denna utgift glöms lätt bort. Fotocentrum upphörde 1999 och urmakeriet i samma byggnad upphörde 1975. Den gamla urmakarklockan finns ännu på plats. Fast visarna har stått stilla i många år visar klockan absolut rätt tid två gånger per dygn!

Erik Wahlqvist har stängt dörren till urmakeriet.

Urmakeriet i Vittsjö började redan år 1900 då Olander Wahlqvist öppnade urmakeri i Vittsjö. Olander Wahlqvist började som urmakare redan 1888 då han var bosatt i Hästhult. Troligen hade han ingen läromästare då Olander var något av tusenkonstnär. Han förde noggrann dagbok vad han uträttat, vad tid det tog samt hans arvode. Den 14 juni 1888 reparerade han ett ur till det enastående priset av tio öre!

 

VITTSJÖ. Det hände några saker även för 100 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

• Befolkningens antal i församlingen var vid 1917 års början 2 205. En minskning med tio, det flyttade ut 104 personer under 1916.

• Lokalavdelning av Göinge småbrukare bildades med 50 medlemmar Ordförande blev Jacob Lindhe, Boalt.

• Alla näringsidkare var skyldiga att lämna in förteckning på varor inför brödregleringen. Ransoneringskort för inköp av brödprodukter och socker delades ut på fem platser i kommunen. Någon utdelning av smörkort förekom inte

• I Snärshult bildades en svinavelsförening. Prima galt hade inköpts från England.

Taket på kyrkan har stora ytor och behövdes då läggas om med ekspån.

• Anbud begärdes in för tak till kyrkan. 18 600 ekspån behövdes med en längd på 13½ tum, 3 tums bredd samt ¾ tum i ena ändan och ⅛ tum i andra ändan.

 

Vittsjö. Skriftställare Ernst Paulsson i Bökholm skrev inte bara böcker. Han var intresserad och skrev ner historier och sägner som berättats i Vittsjö. Han hade hört talas om troll som bodde i bergen samt tomtar och vättar som kunde hålla till lite varstans. Några av dessa sägner presenteras:

I Trollabackarna kunde ortens befolkning då och då höra ljuvlig musik och sång. Det var när trollen firade sina glädjefester. Det kunde också vara när släktingar eller andra troll kom på besök. Det kunde även vara fest utan någon större anledning.

 Ernst Paulsson var en verklig forskare utan vetenskaplig bakgrund.

 

VITTSJÖ. Den 11 februari är en märkesdag för Vittsjö. Denna dag 1612, för 405 år sen stod ett avgörande slag i Vittsjö. Då fick kungen Gustaf ll Adolf fly för sitt liv då danska hären överrumplade. Det dröjde till 1658 innan Skåne kom att tillhöra Svenskt territorium. På 300 års dagen efter slaget restes minnesstenen vid Skansen den 11 februari 1912. Då hyllades ”hjältekonungen” för sina insatser.

Händelsen år 1612 illustreras överskådligt i denna monter med soldater i tenn.

Det hade funnits flera uppgörelser med krig mellan Sverige och Danmark då södra landsdelen hade bytt landstillhörighet flera gånger. Danska kungen med sin här våldförde sig mot Sverige. Svenska kungen med sin här våldförde sig i Danmark. Då var nuvarande landskapsgräns mellan Skåne och Småland gräns mellan Sverige och Danmark. Den Danska kungen hade härjat i Småland (Sverige). Slaget i Vittsjö 1612 var en vedergällning från Svensk sida.

 

Ingrid Olofsson berättar om sin första anställning som piga.

I början av 1952 och drygt 15 år ung började jag ett arbete som piga på en bondgård i Halland.

Alla på en bondgård förekommande göromål kunde ingå i arbetet. I en ladugård var det förmannens sak att ta hand om gårdens djur. En dräng fanns också på gården. Familjen bestod av en gammal farfar, man, hustru och två pojkar, fem och tre år gamla. En tredje pojke föddes under den tid jag vistades där. Att delta i allt inomhusarbete under en duktig bondmoras ledning blev mycket lärorikt. 

 

VITTSJÖ. Minnet sviker ofta, allt för ofta! Då är det, även denna gång bra att någon har antecknat vilka personerna är på bilden. Dessa ungdomar på bilden var födda 1923-1925 och hade Sigfrid Tyrberg som lärare i Vittsjö skola 1935- 1936. Då var undervisningen i gamla folkskolan, mittemot kyrkan. Skolan fanns i södra delen av fastigheten medan familjen Tyrberg hade sin bostad i norra delen. Platsen där skolan var belägen är numera parkeringsplats för kyrkans besökare. Skolan revs ner 1983.

Bilden är troligen exponerad utanför gamla folkskolan.

 

Vittsjö *** Det hände några saker även för 105 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt.

* Folkmängden var vid 1912 års början 2 190 personer.

* Nya kyrkogården invigdes under januari månad av pastor August Nilsson. Markaryd sångförening sjöng. Omedelbart efter invigningen skedde gravsättning av soldat Björklund.

* Den 11 februari var det en stor händelse. Då invigdes ”Gustaf Adolfsstenen” på 300 års dagen efter slaget i Vittsjö. Utförligare reportage om invigningen kommer den 11 februari på denna sida.

Bilden från invigningen av minnesstenen.

 

VITTSJÖ. Det var på den tiden då en ensam hästskjuts hade hela vägen för sig. Inte några brummande bilar och inga avgaser från bensin. Det var å den gamla goda tiden. Lugnt och fridfullt med en tom och öde Marknadsplats mitt i bilden.

Den ensamma hästskjutsen på väg mot centrum.

Vad transporten gäller är svårt att avgöra men det behövdes tydligen två man för att hålla det transporterade föremålet på plats. Det kan vara något snickeriarbete som transporteras. Eller något annat?

 

VITTSJÖ. Snön faller med de vita flingorna ner mot marken. Då är det prima liv att sitta inomhus och våta snöfallet sköta sig själv. Jag kan ändå inte göra något åt det. Den enda åtgärd som är utförd ar att jag tagit fram den breda snöskyffeln. Den står på plats där grannen kan hämta den! Årets snöfall kommer troligen inte att bi lika intensivt som 1942.

Det är inte bara stråna på julkärven som blir hängiga i snöväder!

Då detta år 1942 föll snön i mängder och den östliga kalla vinden tornade upp drivor. Då var det kris för mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö. Denna situation var enligt uppgifter den värsta sen 1929. Mjölkleveranserna till mejeriet i Vittsjö var normalt 10 500 liter mjölk från bönders kobesättningar. Under en lördag då stormen rasade inkom 7 000 liter mjölk från några mjölkturer. Under söndagen i slutet av januari månad kom det i 6 000 liter. Mjölktransporten från Snärshult med omnejd blev helt inställd på grund av snödrev.

 

SNÄRSHULT. Då och då hände det att ett ensamt luftburet flygplan kunde ses och höras i Snärshult,Vittsjö. Under slutet av 1920 talet var det ingen daglig upplevelse då en dubbeldäckare kunde beskådas i luftrummet.

Intresset var stort inför det nödlandade flygplanet i Snärshult 1927 (foto: Tollström)

Men en dag år 1927 rusade folk ut från stugorna i den lilla bondbyn. Ett flygplan tog en sväng över byn. Det tog ytterligare en eller två rundor ovanför bebyggelsen. Sen tystnade ljudet. Det dubbeldäckade flygplanet hade landat på en åker intill vägen mot Holmatorp. Helt oskadat. Befolkningen skyndade dit men stannade på behörigt avstånd från den sensationella synen. Ett flygplan på en åker i Snärshult!

 

LÖNSHOLMA. Det har nästan alltid varit en viss sammanhållning inom jaktlaget i de olika byarna. Visst strulade det till sig om någon bröt mot de ofta interna bestämmelserna. Ofta hade varje lag i sin by sina regler som inte alltid stämde överens med lagstadgade regler. Numera gäller stränga säkerhetsregler med skjutvapen.

Några av personerna på bilden har identifierats som Evert Larsson, Fritjof Bengtsson, Karl Olsson, Bonde Persson, Börje Persson, Bengt Landin och Kjell Landin. Övriga personer är inte identifierbara.

 

VITTSJÖ. På den tiden då det fanns bärkraftig isskorpa på sjöarna spelades det också bandy. Bandylaget från Vittsjö var stundtals ganska slagkraftigt. Ibland blev det vinst, ibland blev det förlust. Detta var kanske inte helt avgörande då idrottsliga äldre ungdomar trivdes med kamratskapet och skridskoåkning. Fanns det sen klubbor och bandyboll blev de ännu intressantare.

Bild av bandylaget samlade vid Gåsadammen för träning. Bilden visar ett bandylag från slutet av 1950 talet som kämpade för Vittsjö.

Stående f v John Edfors, Lennart ”Nenne” Nilsson, Nils-Göte Andersson, Karl Gunnar ”Kicken” Karlsson, Werme N? och Gunnar ”Jack” Eklöv.

Knästående f v Sven Åke Ljungberg, Göran Andersson, Karl-Erik ”Icke” Ernstson, Johan ”Jocke” Pettersson, Göran Edfors och Gösta Persson, (Bjärnum).

 

HÅRSJÖ. Bengt Jönsson har och håller på med en kulturgärning i det tysta. De gamla stenbroarna på Månatorp och Snickaretorps ägor höll på att överväxas av sly. Genom kontakt med markägarna Björnstorp-Svenstorp fideikommiss och Hushållningssällskapet blev det positivt gehör för uppsnyggning. Alla de sorters sly och annan växtlighet höll på att helt skymma de gamla valvbroarna av kilsten.

 

Bengt Jönsson tar en kort vilopaus under sin röjning.

Utöver skötseln av egna skogsmarker gav sig Bengt tid för kulturell verksamhet. Det blev inga stora ord utan det kulturella arbetet skedde i det tysta. Helt tyst var det inte utan motorsågens brummande hördes även på avstånd. Det liknade mest en illa skött djungel kring de gamla broarna innan uppsnyggningen började. Alla de sorters buskar växte upp kring hundraåriga minnen. Inom Hässleholm finns det omkring 40 valvbroar av olika utseende och skick. Det är två gamla möllor och sågverk i Vittsjö som är intressanta.

 

*** Det hände några saker även för 110 år sen! Fortsättning följer vart femte år framåt!

• Vid 1907 års början var befolkningens antal 2 168 i församlingen. Under förra året flyttade 92 personer från församlingen.

• Lönsholma Kristliga Ungdomsförening höll julfest på det nya året i Lönsholma skola. Lönsholma sångförening medverkade.

• Total solförmörkelse rådde i mitten av januari månad.

• Wittsjö sockens fattiggård i Kristenstorp invigdes i mitten av januari månad. Prosten P. Vollin förrättade invigningen. Det gamla boningshuset skulle rivas.

• Bilden Kristenstorp: Fattiggården Kristenstorp i något modernare exteriör efter renovering 1931.

• Nykterhetsföreningen Majblomman höll nykterhetsfest i både kyrkan och skolan. Det kostade 25 öre i entré till kyrkan.

• Tjuven stal både häst och släde för att besöka sin moder, ”Skånska Ingrid” i Vankiva. Sen fortsatte han färden till Kristianstad där han greps.

 

VITTSJÖ. Ju kallare det är desto snabbare tickar elmätaren. Antingen det är bergvärme, luft, luftvatten, pellets eller jordvärme. Den som fortfarande värmer med olja vet vad detta kostar. Den som eldar med ved kommer undan dyra elkostnaden men desto mer kroppsarbete behövs! Det ena uppväger kanske det andra?

Stubbar var reservbränsle. Dessa stubbar hade tidigare dragits upp med ”jätte”.

Längre tillbaka i tiden var det enbart eldning med ved som förkom både på landsbygderna samt i tätorterna. Fram på 1950-talet var det ganska vanligt med vedeldning även i städerna. Snart kom uppvärmning med eldningsolja. I dag är det mer än sällsynt att någon värmer upp privata bostaden genom vedeldning.

 

VITTSJÖ. I tidigare artikel har det berättats om julfirandet i gamla tider på pensionaten i Vittsjö. Även då inföll Nyårsdagen en vecka efter Juldagen. Det stora firandet på pensionaten och i föreningar skedde dock på Nyårsafton. På senare tid har det urartat med de många raketer och smällare som går upp i rök!

Forna tiders fyrverkeri var nog inte så påkostad som dagens pjäser.

Liksom under juldagarna var det fullbelagt på pensionaten under Nyårshelgen. Några julfirare hade rest hem men återkom till nyår. Några nyanlända föredrog att komma till nyår i stället för julfirande. Efter hand blev det en överenskommelse mellan alla pensionaten att hålla måltiderna på samma klockslag. Detta fungerade perfekt och därmed hade gästerna större möjlighet att umgås.

 

VITTSJÖ. Dagens julfirande med familjen har ingen motsvarighet med julfirandet på pensionaten. Detta firande tog sin början då det blev tågförbindelse till Vittsjö. Upprinnelsen var nog då det meddelades att den ozonrika luften var välgörande. Då kom människor för att andas in den friska luften. Ryktet spred sig om den hälsobringande luften då fler och fler stadsbor behövde byta ut stadsluften mot ozonrika luften.

Anders Steen bidrog också till att göra Vittsjö känt.

I början av 1900 talet började invasionen under helger och under sommaren. Pensionaten hade sin blomstringstid. Under denna storhetstid fanns det drygt tio pensionat i Vittsjö. Under högsäsong var samtliga pensionat bokade, några bokade plats ett år i förväg. Boende i villor nära pensionaten ordnade med sängplatser åt gäster som inte fick rum på pensionaten.

 

VITTSJÖ. Det är inte enbart Damfotbollen som varit aktiva i idrottsliga sammanhang. Redan på 1920 talet var det kamp om läderkulan. Ett tydligt foto från 1960 visar de kämpande grabbarna som tog hand om Kommunmästerskapet.

Fotbollslaget som segrade i Kommunkampen. Personerna f v stående: Sven Lindström, Leif Persson, Mårten Andersson, Göran Andersson, Tore Jakobsson samt Esko (finlandsbarn). Knästående f v: Nils-Olof Olsson, Karl-Åke Olsson, Jan Andersson, Karl-Erik Ernstson och Gunnar ”Jack” Eklöv. Bilden från 1960 är troligen exponerad vid Idrottsplatsen som invigdes för sitt ändamål 1952.

 

VITTSJÖ. Sten Persson var en profil i Vittsjö under många år. Han var född 1907 och avled år 2008. Han tillbringade på ålderns höst mer än 20 år i Vittsjö. Var han händelsevis inte bekant med en person blev denne snart bekant med leende och vinkande Sten Persson som var särskilt förtjust i flickor. Födelseorten var Oderljunga men Sten trivdes varken i skolan eller hos lantbrukarna.

Vandringsmannen Sten Persson var en profil i Vittsjö.

Det bundna levernet med djur och lantbruk var inte tilltalande. Arbetsdagen började klockan 06 och slutade klockan 20. Därtill tyckte han bönderna var snåla och giriga då han inte fick den eftertraktade maten som han önskade. Det fria livet utan några påtvingade tider och uppgifter hägrade. Då beslutade Sten att leva det fria livet och ta dagen som den kom. Då började Sten Persson sitt liv som vandrare eller luffare. Ordet luffare var inte tilltalande för Sten fast den allmänna benämningen var Luffar- Sten!

Visserligen gick Sten som luffare några år då han sålde rakblad och skosnören. Genom sitt gemytliga, trevliga och glada sätt blev han ofta bjuden på något ätbart hos sina kunder. Gåendet tränade han upp rejält. Han till och med gick till Stockholm för att hälsa på sin syster. Vandringen dit tog visserligen 14 dagar medan hemfärden klarades av på något kortare tid! 

 

VITTSJÖ. Vittsjö är inte enbart en kulturell ort utan även en litterär ort. Det är få orter som har så stor utgåva av skrifter som Vittsjö socken är begåvad med. Det finns 180 registrerade verk där författaren kommer från Vittsjö eller verket handlar om Vittsjö. Dessutom kan det finnas andra litterära verk som kommit i skymundan eller som utgetts i mycket begränsad upplaga. Tyvärr finns det litteratur som ”är gömt i madrassen” där ägaren behåller ”fyndet” för sig själv.

Ernst Paulssons och Hilding Månssons verk som berättar om bygden.

 

EMMALJUNGA. Skolan i Björstorp vid Emmaljunga uppfördes 1877. Det var det allra första skolan som uppfördes i socknen.
Det var då riksdagsman Nils Håkansson som skänkte tomt för uppförande av ett skolhus. Den första läraren i skolan var ”Skolmästar Christen” Andersson som var bosatt strax intill skolan. Han var därtill lärare vid fem ambulerande skolor i socknen. Arnold Fahlén tillträdde sin första lärartjänst i Björstorp 1923 och var denna skola trogen till 1965. Skolhuset stod tomt och öde till 1973 då hemvärnsområdet förvärvade skolan. Sen 2015 är den anrika skolan i privat ägo. Tack Rolf för bild och uppgifter.

 

BRUNSHULT. Brunshulta Kristen var en föregångare då det gällde att utnyttja naturens krafter. Genom utnyttjande av vattenkraft byggde han upp kvarn, såg, spånhyvel och kraftverk i samma bäckfåra.

Dessutom sköttes elströmmen vid anläggningen med hjälp av en vev i sovrummet! I dag finns ingenting kvar som tyder på att en industri funnits på platsen så sent som för 70 år sen. Företagsamheten fortsätter i släkten då fjärde generationen har byggt upp verksamhet inom träbanschen.

Brunshulta Kristen. (Originalbilden tyvärr mycket suddig)

Anläggningen med industri fanns cirka 500 meter norr om Berne Svenssons gård i Brunshult. Dåvarande anläggning med kvarn kan vara uppförd omkring 1840. Brunshulta Kristen Svensson köpte anläggningen omkring 1875 och förbättrade anläggningen. Han byggde en kanal med jordvallar fram till kvarnen för större fallhöjd. Höjden blev då cirka sju meter fram till överfallshjulet.

 

Selma och hennes tvillingsyster Nanny var födda på ett lantbrukarhem i Lönsholma. Hennes föräldrar var i Amerika men återkom till Sverige då tvillingarna föddes. Strax efter reste fadern åter till Amerika och det dröjde tolv år innan han återkom.

Selma var född 1892 och avled 1983, över 90 år gammal. Det var inte den första cykeln som fascinerade Selma utan det var ringklockan på cykeln som var desto intressantare. Hennes lärare kom ofta cyklade vid Selmas föräldrahem och då passade Selma på att gå mitt i vägen enbart för att få höra ringklockan pingla! Snart var det slut på detta roliga!

Selma Nilsson, Furutorp. Bilden exponerad 1976.

 

EMMALJUNGA. Det kan kanske sägas med viss reservation att den förste nybyggaren i Emmaljunga var ”inflyttade” Janne Persson. Visserligen var det inte så långt att flytta från Stavshult vid Visseltofta. Där fick han infallet att Emmaljunga var något av en metropol då mängder trävaror kördes till denna ort där det fanns järnvägsstation.

Janne Persson i Emmaljunga var en föregångare i många händelser.

 

Vittsjö. Vittsjöborna är upproriska. Det yttrade ett kommunalråd för ett par tiotal år sen. Det var på den tiden det fanns ryggrad hos råden. Det upproriska kan kanske ledas så långt tillbaka som till de upproriska Snapphanarna. Sen har det liksom gått i arv från far till son. Vid flera tillfällen har Vittsjöborna med all tydlighet talat om vad som är bäst för orten!

Flera strejker har skett i anslutning till skolan i Hårsjö.

 

• Detta år upphörde Nockanders speceributik.

Nockanders butik vid tidigare skede.

• Postmästare Sture Hallenborg lämnade sitt uppdrag på posten efter 35 års tjänst.

• Stig Ekström tillträdde tjänsten som postmästare.

• 102 åriga Anna Pettersson avled.

• Kongressalen vid Sjövik samlade fullt hus vid trädgårdskurs.

• Ellen Andersson slutade sin tjänst som lärare i skolan.

• Hulda Bengtsson omvaldes till ordförande i husmodersföreningen.

• Margit Nilsson blev församlingens första egna kantor.

• Träullsfabriken vid Vittsjö kvarn brann ner till grunden i september månad.

 

Vittsjö. Tiden går så rasande fort, man hinner liksom inte med. I 40 år har Vittsjö haft en egen årsbok! 197

7 gavs den första Årsskriften för Wittsjö hembygdsförening ut och föreningen hade då varit igång sedan den 7 april 1976. Det var väl inte med någon större entusiasm man tog Ebbe Perssons förslag om en årsbok men Ebbe som trodde på sin idé knåpade ihop ett häfte själv. I förordet skriver han att ”Wittsjö Hembygdsförening har för avsikt att årligen utge ett häfte med liknande innehåll och format”, vidare konstaterar han att man inte i kan mäta sig med de stora hembygdsföreningarna som har åratal och decennier av erfarenhet bakom sig.

Nu tror jag faktiskt att vi faktiskt kan mäta oss med dessa hembygdsföreningar. I februari 2017 ges årgång 40 ut och även om det är liknande innehåll och liknande format kan man se skillnader, idag är det inget häfte utan en bok. Häftet årgång 1 hade 31 sidor, boken årgång 39 hade 128 välfyllda sidor, årgång 37 hade 176 sidor.

 

 

Vittsjö. Troligen var detta den första prästtjänst som August Nilsson hade och ganska snart köpte han och hans fru villan Sorgenfri vid Verumsvägen.

August Nilsson som var präst i Vittsjö 1910- 1915.

August Nilsson fick även uppleva då den nya kyrkorgeln efter donation invigdes i början av år 1911. Den nye prästen ville då ha lite upplysning vid orgeln och begärde att få några stearinljus vid orgeln. Nej sade kyrkorådet vi köper ljus enbart en gång om året så det bli inget av med det! En församlingsbo fick vetskap om detta förhållande och skänkte erforderligt antal ljus till orgel och kantorn behövde då inte fumla efter tangenterna i mörkret.

 

Vittsjö. Fattigpojken och oäktingen Anton Andersson föddes i Mörkhult. Med tiden blev han en mäkta förmögen man. Han glömde aldrig sin egen barn- och ungdom då han fick ”gå fram” vid sin konfirmation med trätofflor. Hans moder var piga på Frösboholmagården. Hon fick flytta då hon blev med barn. En av gårdens söner var barnafader.

Anton Andersson blev välgörare för många

 

VARUBUD! Esters Sven var bosatt på torp 49 utmed gamla vägen mot Skinnkjortlalien och Västanskogen. Torpet fanns norr om Majken och Stig Nilssons fastighet i Lehult.

Bränvinskaggen finns på museet i Vittsjö.

Estrid och Lars Nilsson fick bland annat sonen Sven som föddes den 14 februari 1839. Han lärde bland annat till skräddare. Med tiden blev namnet Estre Sven. Under senare år brukade han åka till Hässleholm för att handla brännvin åt bekanta. Sedan det blev järnvägsförbindelse Vittsjö-Hässleholm 1890 åkte Estre Sven med tågen. Tillnamnet blev då ”Extratåget”. Sannolikt sändes brännvinskaggen även med tåg om Sven av någon anledning var förhindrad. Stöd för detta är etiketten på kaggen: HMJ (Hessleholm Markaryd Jernväg).

Järnvägsförbindelsen till Markaryd blev klar först 1892. På kaggen finns även bokstäverna LGO samt från Wittsjö. Brännvinskaggen var tillverkad av ek och rymde cirka fem liter. Kaggen är skänkt av Anna Hallberg som bodde granne med Estre Sven.

 

VITTSJÖ. Stensgyl är ingen ny benämning utan finns angivet år 1691. Stensgyl är beläget på Stensmyr och har sannolikt fått sitt namn långt tillbaka och då kanske för att någon Sten har gått ner sig i gylet. Själva vattensamlingen är belägen 129 m ö h och är därmed också en vattendelare med avrinning åt tre håll. I gylet möts också gränserna mellan Vittsjö och Skånes Värsjö. Därmed möts även gränserna mellan Västra Göinge och Norra Åsbo härader.

Stensgyl på Stensmyr. Martallen står på fast mark!

Själva gylet har en yta på omkring 130 x 80 meter och området på själva myren är tämligen sankt. Intill Stensmyr finns flera platser med namn från urtiden. Där finns Tullportakärret med Tullport. Andra kända platser intill är Homplingens och Fogdens. Dessa är belägna en bit från Stensmyr som har viss förbindelse med Flåsmyr. I kanten av Stensmyr sammanstrålar även fyra ägogränser. Omkring 1988 passerade gräsvandrarna Stensmyr under vandringen runt Vittsjö sockens gräns. Det blev ingen direkt vandring på gränsen utan hopp fick ske från tuva till tuva! Längre tillbaka kallades platsen Stensgylsmyr men från 1854 finns namnet Stensgyl angivet i handlingar.

Vittsjö. Församlingens likvagn inköptes 1900 och var i verksamhet till 1959. Vagnen hade då sin placering i förrådet vid Flyvägen. Efter 1959 flyttades likvagnen upp till ett uthus intill Vittsjö Skog. I detta skjul med tak och två väggar fanns likvagnen till 1985. Då hade utrymmet ovanför orgelläktaren i kyrkan börjat ställas i ordning som museum.

Den gamla likvagnen i kyrkans museum

 

VITTSJÖ

·         En markant skillnad uppenbarar sig på avisans innehåll 1961 och 2016 även på familjenyheter. År 1961 fanns referat från 17 bröllop i Vittsjö. I år hittills inget men 2015 ett (1) bröllop. Nog hade det varit plats för fler föreningar i kyrkan. Nu finns ju två präster att dela på ”arbetsbördan”.Brllop.jpg - 78.84 kb

Bröllopsnotis: Siv och Arne var ett av paren som vigdes i Vittsjö

·         Visserligen året efter men Gundrastorp och Vittsjö kyrkliga söndagsskolor hade gemensam julfest på nyåret i Gundrastorp skola. Kyrkliga ungdomskretsen hade sin julfest i Prästgården på ”Knutsafton”.

·         Även Emmaljunga kyrkliga söndagsskola hade sin julfest någon dag in på nya året.

 

VITTSJÖ 1956.

  • Befolkningen var vid 1956 års början 2 668 personer i församlingen.
  • Reinhold Persson blev avtackad efter 27 års tjänst vid Emmaljunga barnvagnsfabrik.
  • Domkapitlet tillstyrkte skolstyrelsens förslag att utöka kristendomsundervisningen med en timme på bekostnad av samma tid mindre för gymnastik.
  • Landstinget köpte Höjalens gård som skulle inrättas som vårdhem.
  • Skolstyrelsen var mer eller mindre tvingade att besluta om nerläggning av skolor i Snärshult och Gundrastorp från och med läsåret 1957.
  • Den var inte på bettet men ringlade iväg mot skydd. Huggormen i Emmaljunga den 20 mars.

 

EMMALJUNGA. Den 27/6 1970 Vid månadsskiftet läggs såväl järnvägsstationen i Emmaljunga som den i stationen inrymda poststationen ned och samhällets postadress ändras till Vittsjö.

Många kritiska röster har höjts mot nedläggningen och framför allt samhällets industrier, tex Emmaljunga barnvagnsfabrik med ett 80-tal anställda, får nu besvärligare med både gods-och posttransporter.

T f Postmästare Gunnar Fredriksson, Hässleholm, förklarar dock att underlaget för ett postkontor i Emmaljunga är så litet, att lantbrevbäring är enda lösningen på problemet. Han framhåller dock att postgången, åtminstone för de 85 hushåll som hittills fått sin service vid postkontoret i järnvägsstationen, inte kommer att drabbas av några försämringar. Postförsändelserna kommer att anlända lika tidigt som hittills och lantbrevbärarna handhar numera också värdeförmedling. -Naturligtvis förstår jag att folk nu i början är kritiska mot det nya systemet. Det är alltid svårt för ett samhälle att förlora både järnvägsstation och postkontor, säger Gunnar Fredriksson.

 

VITTSJÖ. Årets första kyrkogårdsvandring blir på lördag den 9 juli klockan 10. Vandringen blir besök vid gamla gravplatser där information lämnas om aktuella platsen. Två nyheter gäller för året. Dels att Bengt-Arne Jönsson leder och informerar. Dels blir början klockan 10.00 mot tidigare turer på eftermiddagen.

 

Äldsta bevarade gravstenen finns på norra sidan av tornbyggnaden.

 

EMMALJUNGA. Förr i tiden var det inte så svårt att på egen hand ordna med en fest då människor gav sig tid. Det behövdes ett par idealister med god fantasi och handlingsförmåga. I dag talas det om räddning mun till mun! Samma talesätt gällde förr i tiden då nyheter förmedlades mun till mun. Då fanns varken telefon,TV eller mail som form av meddelanden.

 Deltagarna i gammaldt bondbröllop samlade utanför Folkets hus i Emmaljunga 1929.

Så var det sannolikt i Emmaljunga 1929. Folkets hus fanns sen 1926 och var dåtidens samlingsplats. Där ordnades olika sammankomster och träffar då medlemmarna i förening kallades till träff brevledes eller efter uppgjort program. Kanske var inte detta tillfyllest för de som inte var föreningsanslutna. Då hade människor tid att oförberedda komma till varandra för en stunds samtal, kanske över en kopp kaffe? Kanske föddes då tanken på en större bygemenskap, en grannträff?

 

BOALT IF. Idrottsföreningar bildades lite varstans på landsbygden under 1900 talet. Så skedde också i Boalt mellan Emmaljunga och Vesljunga 1924. Hur länge denna förening existerade är obekant. Föreningen hade lagenliga men stränga stadgar. Inträdesavgiften var 30 öre samt en månadsavgift på 25 öre!

Harold Persson var initiativtagare samt ordförande i Boalt IF Konstituerande sammanträde hölls den 7 september 1924.

Ordförande och sekreterare blev Harold Persson, Emmaljunga. Vice ordförande blev Alfred Jönsson samt kassör Alrik Nilsson. Inträdes- och medlemsavgift beslutades till 30 respektive 25 öre per månad. Vidare beslutades att föreningens fotboll får blott användas på planen då minst tre av föreningens medlemmar är närvarande. Första årsmötet hölls den 3 januari 1925.där styrelsen omvaldes. Vid årsmötet bildades en fotbollssektion samt en idrottssektion.

 

VITTSJÖ. En intressant fisketur hade på tisdagskvällen den 29 april 1969 herrar Evert Nilsson, Emmaljunga och Artur Nilsson Vittsjö.

På bilden Evert Nilsson och hans son Lars-Åke som lyfter upp den stora fisken.

De båda bröderna brukar fiska tillsammans i Vittsjön. Nu hade de satt ut nät för gädda strax utanför campingplatsen där Vieån mynnar ut i sjön.

När de kom för att vittja nätet var detta helt försvunnet. Men när de sökt en stund fick de syn på det s.k slutflötet, och det var tack vare att detta var synligt som de fann redskapet och kunde bärga en ovanlig fångst, som bestod av en enda fisk – en mal! Det 27 meter långa nätet blev helt spolierat av den 155 cm långa malen med en vikt på 20 kilo.

VITTSJÖ 1951.

  • Då, vid 1951 års början var folkmängden i församlingen 2 750, en minskning med fem personer sen förra året.
  • Skolstyrelsen beslutade vid sista sammanträdet 1950 att Hårsjö småskola skulle bli den första inom området att ha skolbespisning. Detta så snart de praktiska detaljerna hade lösts.
  • Tydligen var det ett hiskeligt snöfall i början på året. Telefonstolpar knäcktes och ingen teleförbindelse. Post- och mjölkbilar fick ta stora omvägar för att nå fram till kunderna.
  • Männen var mer kända än sin hustrur. Det framgår av annons då syföreningen skulle samlas hos fru Karl Nilsson.
  • Kommunalfullmäktige i storkommunen har mängder av val till olika nämnder. Nu var det tre socknar som skulle samsas om de åtråvärda platserna.
  • Folkskolans gymnastiksal var i det närmaste fullsatt då föreläsningsföreningen hade årets första föreläsning. Det var författaren Per Westerlund som samlade skaran.
  • Skadorna blev minimala då barns lek med tändstickor orsakade en brand vid Gundrastorpsvägen.

VITTSJÖ. Vi får här fortsätta att ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden, /red anm

  • Den 1 januari 1946 var befolkningens antal i församlingen 2 780 personer en ökning med elva. Omsättningen förra året var tämligen omfattande då 206 personer flyttade till församlingen medan 214 flyttade ut.
  • Allan Andersson omvaldes till ordförande i SLU.

Särtryck ur Ransoneringskalendern.

  • Trots Andra världskrigets slut fortsatta ransoneringskalendern, även för inhemsk produktion. Under en månad tilldelades varje person 3½ liter mjölk per kupong, sammanlagt 24 liter! som då var nersatt med 52 öre per liter!
  • Till ordförande i NTO-logen Syskonkedjan valdes Stig Andersson. (Henning Anders Stig!).
  • GIK:s ordförande blev Sten Wolff.
  • Gustav Persson (Flygvägen) valdes till ordförande i JUF.
  • Bröderna Larsson utsålde restpar extra billigt 300 dam- och flickskor.
  • Emmaljunga energiförening erhöll statsbidrag för elektrifiering av byarna Hyngarp och Björstorp. Så snart möjligheten gavs skulle samtliga byar i socknen få tillgång till elektrisk ström.

100 år fyller i år ägodelen och för vissa klenoden KÖRKORT. I dag sker prov både teoretiskt och praktiskt med flera moment. Den som klarar av proven får sitt efterlängtade körkort efter avklarade prov. I dag gäller nära inpå att det är en mänsklig rättighet att inneha körkort. Denna synpunkt kan verkligen ifrågasättas!

Körkort åren 1907- 1916 i form av kompetensbevis att medföras vid färd.

Det är helt klarlagt att personer erhållit körkort fast de inte kan läsa svenska språket. Aktuella personer har lärt sig var kryssen skall anbringas på frågeformuläret!

Den första lagen om körkort för bil utfärdades 1916 och då gällde främst att känna till automobilens funktion. Körprovet kunde i extrema fall ske med en enkel rundtur på en rymlig gårdsplan.

Redan 1661 utfärdades bestämmelsen som färd med vagn (hästskjuts) i Stockholm. En särskild lag talade våldsamt ridande i viss stadsdel.
Det allra första? körkortet! var var ett protokollsutdrag från Magistraten utfärdat i Örebro 1902. Drivmedel var bensin och färd fick inte förekomma under torgdagar. Lösen av protokollsutdrag kostade tre kronor. Varken kompetensbevis eller körkort utfärdades utan automobilföraren hade att uppvisa ett protokollsutdrag från Magistraten i Örebro. Kompetensbevis för framförande av automobil utfärdades 1907- 1916.

Ernst Paulsson i Bökholm, sign E.P. var på sin tiden flitig nertecknare av gamla sägner och händelser. År 1933 skrev han följande om ”Jänglehave”. Händelsen skall ha inträffat omkring 1660 vid ”Möllestigen” intill Kraxasjön.

Ett snapphaneband hade sitt tillhåll i Lilla Frösboholma. Under ett av sina strövtåg i en by i Sunnerbo rövade de bort en betrodd man som de släpade med sig till sitt näste i skogen. Snapphanarna sände bud till den bortrövades hustru att hon skulle lämna en lösensumma om hon ville återse sin man levande. Lösensumman var efter den tidens förhållande ganska stor och skulle lämnas till snapphanarna före ett bestämt klockslag.

Hustrun Jängla lyckades efter stor möda och uppoffring samla samman lösensumman. Sen gav hon sig åstad på obanade stigar i de vilda och mörka skogarna. Målet var Lilla Frösboholma och snapphanarnas tillhåll.

VITTSJÖ. Vi får återigen ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. /red anm

  • Vid 1936 års början var befolkningens antal 2 619 personer en ökning med 55 personer under förra året. Ökningen berodde till största del på att 164 flyttade in till församlingen medan 114 personer flyttade ut.
  • Komminister Samuel Olivius sökte kyrkoherdetjänst i Kverrestads församling.
  • Föreläsningsföreningen hade under våren fyra föreläsningar i Vittsjö och Emmaljunga.
  • Zigenarkapellet inbjöd till dansafton i f d Vävskolan klockan 8- 12 på eftermiddagen. Veckan senare kom Dragspelstrion och spelade upp till dans i Idrottsgården.

  • BILDEN: Valurnorna tillhörande Vittsjö kommun.
  • För första gången fanns det vallokal i Emmaljunga. Då blev det utökning till södra, västra och norra valdistrikten.
  • Två trafikbilägare motsatte sig att ytterligare en taxibil skulle får tillstånd att idka persontrafik i samhället. Den sökande hade tillfälligt tillstånd men var inte ägare till körkort varför chaufför måste anställas.
  • Skolgården behövde utvidgas och därför begärde Skolstyrelsen att arrendera marken där Hålegården varit belägen. Arrendet skulle bestå i 50 år och omfattade 5 600 kvm.

VITTSJÖ. Vi får här fortsätta att ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. Nu är vi framme vid krigsåren /red anm

  • Vid 1941 års början var folkmängden i Vittsjö församling 2 705, en minskning med 16 personer förra året.
  • Detta år kostade Norra Skåne i årsprenumeration tio kronor. Utgivningsdagar var tisdag, torsdag och lördag.
  • Andra världskriget pågick och därmed var det ransonering även på bensin. Inköpskort kunde ansökas för en månad i sänder.

  • Bilden visar ett av de många sorters ransoneringskort från andra världskriget.
  • Lärarinnan Agda Svensson sökte en ensamjungfru som på egen hand kunde sköta ett hushåll.
  • NTO inbjöd till programmet ”Oförberedda talare”!
  • Inför krigshotet skulle varje Svensk man, född 1881- 1925 avge mönstringsblankett.

VITTSJÖ. Vi får här återigen ta del av Ebbe Perssons fantastiska arkiv med noteringar om vad som har hänt i bygden. /red anm

  • Förra året ökade befolkningen med 9 och var vid 1931 års början 2 440. Omsättningen var ganska god då 152 flyttade in och 140 personer flyttade från församlingen.
  • Lilli Zickerman blev omvald till ordförande i länets hemslöjdsförening.
  • Ärendelistan inför kyrkostämmans sammanträde kungjordes från predikstolen.
  • Helge Henningsson övertog lanthandeln i Snärshult > 1973.

Snärshult lanthandel i dag: Exteriören har inte förändrats under mer än 40 år.

  • Lantbruksstyrelsen begärde yttrande angående Kraxasjöns sänkning att att bereda torrläggning av mark i Vittsjö, Markaryd och Fagerhult socknar.
  • Föreläsningsföreningens föreläsningar började på söndagar klockan 3.15 på eftermiddagen.
Under vårterminen planerades 6 föreläsningar och samma antal planerades för hösten.

VITTSJÖ.

  • Då vid årets början var folkmängden 2 488 personer. En minskning med tre personer under förra året.
  • Det kom 40 äldre församlingsbor till dukade långbordet i Missionshuset. Det var kyrkliga ungdomskretsen som bjöd. Pastor Fredlund och kantor Elsa Andersson underhöll med sång och musik.
  • De båda kyrkliga tjänarna underhöll även då kyrkliga arbetsföreningen hade julfest.
  • Hjalmar Perssons Conditori sålde bröd från Albert Svenssons bageri i Osby.
  • Detta år började även EFS bibelkurser i Missionshemmet (Vittsjö skog) och pågick årligen till 1996.

alt

Denna annons om Bibelkurs var införd 1926-01-21.

  • En äkta fargalt fanns tillgänglig på Oretorps gård.
  • Åter kom det hälsning från Mongoliet där Magnus Björklund verkade några år. Det var inte enbart Magnus som hade glädje av tidningen Norra Skåne som sändes dit. Även mongolerna gladdes åt ”avisorna" som de använde till tapeter!

VITTSJÖ.

  • Då vid 1921 års början var folkmängden 1 908. En ökning med 40 under förra året. Då hade 213 flyttat in medan 192 hade lämnat församlingen.
  • C. Aron Bengtsson i Björstorp skall ha stor skoauktion på Hulegården. Ett större parti av Svenska skor i olika utförande skulle säljas.
  • Föreläsningsföreningen planerade sju föreläsningar under tiden fram till april månad. Inträde var två kronor medan äldre släpptes in för 25 öre och barn kom in för 15 öre.
  • Bilden, Sång och musikfest hölls i biograflokalen. Sannolikt var det altFrälsningsarmén som arrangerade
  • Den 1 februari höjdes brevkortsportot till 15 öre och korsbandsportot höjdes till 10 öre.
  • Tandläkare Siri Lindstedt hade praktik i villa Sjöglimt.
  • Elektricitet kom till Emmaljunga 1926. Redan 1921 började Emmaljunga energiförening u.p.a. annonsera efter ledningsstolpar. Det behövdes över 200 stolpar från sju till elva meter långa. Träslaget skulle vara fur och vinterhugget.
  • D J Danielsson annonserade att han sålde olika tyger, svarta och vita lämpliga till konfirmation. Dessutom fanns färdiga kostymer.
  • Kyrkostämman hade att ta ställning till anslag till elektrifiering av skolorna i Hårsjö, Emmaljunga och Björstorp. Stämman beslutade teckna andelar.
  • A Kvist i Vejshult hade 50 telefonstolpar av ek till salu.