Historia Vittsjö

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 5.

VITTSJÖ. En av de mest anonyma och osynliga uppdragen under Andra världskriget måste vara luftbevakning. I ett trätorn, 18 meter över markytan fanns lottor (Tornsvalor) som skulle bevaka trafiken i luften. Tornet uppförde under november månad 1940. Vid rapporter till staben i Röke fanns en skraltig ledning med rostfri tråd. Tornsvalornas största uppgift blev då Engelska bombplanet störtade vid Höjalen. Under beredskapstiden blev även en bostad ockuperad av försvaret.

Ännu i dag finns tre av hörnstolparna kvar efter nära 80 år. Tala om impregnering! (foto Berne Svensson)

159 meter över havet finns en bergknalle i Brunshult och ytterligare 18 meter högre upp fanns plattformen för Tornsvalorna. Det var flyglottor som bemannade dessa torn. Troligen var det mer än 2 timmars pass innan ny besättning klättrade upp. Varje etapp på de rangliga stegarna var cirka tre meter. Sen var det en plattform innan nästa etapp påbörjades.

Enligt uppgift var observationsplatsen omkring 2,5 meter i fyrkant. På denna plats fanns ”instrument” för angivande av flygplans riktning samt höjd! Tornsvalorna hade vissa riktmärken. Kyrkorna i Röke, Norra Åkarp och Skånes Fagerhult var synliga. Kyrkan i Vittsjö var inte synlig men ett kors på instrumentet bekräftade dess plats.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 4.

VITTSJÖ. Ytterligare en artikel om beredskapen i Vittsjö under Andra världskriget. Att beredskapen var god i landet får statsministern svara för. Han yttrade att beredskapen var god i landet. Främmande makter visste nog hur illa det var med denna beredskap? Vid övning före krigsutbrottet hade hemvärnsmännen inget gevär i hemmet. Vid övning fanns en käpp som riktades mot anfallaren med orden Pang!

En hemvärnsgrupp från 1940 som skulle försvara samhället. F v främre raden: Karl Sandberg, Börje Lundstedt, John Edfors, Stig Andersson, Göte Nilsson, Einar Fluur. Bakre raden f v: Allan Hallström, Sven Troedsson, Nils Kroon, Sten Andersson, Folke Nordén och Harald Cervin.

Denna styrka var stundtals i tjänst även vid bevakningstornet i Brunshult.
Vid krigsutbrottet 1939 blev det verklig fart på försvaret i Sverige. Landet hade många mil kust och där byggdes hundratals bunkrar utmed Öresund och Östersjön. Inne på landbacken grävdes och anlades ett större antal skyttevärn och skyttegropar. Tidigare har omtalats att Försvarsstaben har ingen förteckning på antalet anläggningar eller var de var placerade. Det var sannolikt de lokala regementena som beslutade.

• Barnvagnsfabriken i Emmaljunga började tillverka fotbollsspelet ”Arsenal”. Företaget ämnar söka patent på sällskapsspelet.

• Johan Gustavsson, Tånneryd köpte hemman i Lilla Frösboholma av Viktor Klint för 11 000 kronor.

• En kvinna från Boalt blev bakifrån påkörd av en cyklist på backen vid Boalt. Sjuksköterska (doktor Hulda) tillkallades och gav första vården. Den skadade blev införd till lasarettet i Kristianstad.

Amélie Hansson annonserade om sin verksamhet

• Amélie Hansson gav behandling i Fysikaliska Institutet för värk-, nerv- och hudsjukdomar. Dessutom fanns karbad med olika medicinskt ljus.

• Fastighetsägare bland annat i Brunshult erhöll stämning för expropriation för framdragning av högspänningsledning. Med tiden erhöll de mindre ersättning för markintrång.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 3

VITTSJÖ. Det är 75 år sen Andra världskriget upphörde. Det hände tämligen många saker för att Sverige skulle va berett att möte fientligt anfall. Beväringar kallades in då krigslarmet började ljuda utanför våra gränser. Skyddsrum var inte aktuella med så kort varsel. Däremot gjordes många förberedelser för att möta ett fientligt anfall land- och sjövägen. Utmed Skånes kust byggdes flera hundra bunkrar för att mota anfall sjövägen.

Ganska snart infördes förbud att köra bil på söndagar.

Om den lede Fi trots detta tog sig in fanns olika hinder för att försvåra en framryckning. Första Per Albin-linjen hade Höör som centrum med grenar mot kusterna. Andra Per Albin-linjen passerade Vittsjö som var väl gynnat med stort och brett sjösystem. Det fanns då inte så stort utbud av vägtransporter som var mer koncentrerade.

Att den lede Fi skulle komma från söder eller väster var helt klart enligt försvarsmakten som var illa förberedd. Örlogsfartyg saknades liksom flygplan och ammunition. Under drygt en månad inhandlade Sverige krigsmaterial från Italien. Då var Tyskland i krig, Danmark hade ockuperats. Det är synnerligt märkligt att krigsmaterial kunde fraktas från Italien till Sverige. Det var stora mängder. Totalt var det 700? järnvägsvagnar med 216 flygplan, 200 minor, 36 torpeder och 38 motorer till flygplan samt reservdelar och ammunition.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 2.

VITTSJÖ. Det var kri(g)sartat även i Vittsjö under andra världskriget. Sverige var neutralt men det gav ingen säkerhet. Sverige var hotat mer än en gång. Genom regeringens skumma men nödvändiga handlande lyckades de hålla fienden utanför landets gränser. Främmande trupper passerade Sverige som ett genomfartsland! Främmande makts sympatisörer även i Vittsjö utförde sin uppvaktning då tågen passerade orten.


Detta fordonshinder finns vid Gundrastorp.

Vittsjöbygden under Beredskapsåren del 1

VITTSJÖ. Under Andra världskriget var det inkallelser och mobilisering vid kritiska lägen, Hemvärnsmän och värnpliktiga skulle finnas till med högsta beredskap. Långt före mobilernas tid var det fast telefonen som gällde, Då fanns det inte telefon i varje hus utan i bästa fall ett par telefoner i varje by. Det blev telefonbud med besked om inställelse till tjänstgöring. Annorlunda var det när Första världskriget börja oroa. Då gällde kyrkklockan!

Lillklockan kallade till mobilisering.

I god tid fanns meddelande till beväringarna anslaget i kyrka samt uppläst vid gudstjänst. Enligt § 2 mom 7 inkallelse för beväringen enligt den generalorder den 1 september 1906, No 961.

"Ringning med kyrkklockorna omväxlande med klämtning under 3 timmar i följd på så sätt, att efter 10 minuters ringning omedelbart följer10 minuters klämtning omedelbart därefter 10 minuters ringning o. s. v. skall användas för att tillkännagifva att kungörelsen angående inkallelse för mobilisering utfärdats och blifvit offentligen anslagen”.

Så snart kallelse blifvit anslagen, skynda ringarna, medtagande hvardera en hjälpare, upp i tornet för att fullgöra ringning och klämtning under 3 timmar.
Kyrkorådet.

Då fanns varken hörselskydd eller arbetslag. Vid ringning kunde detta ske genom dragning i rep några meter under lillklockan (storklockan tillkom 1922). Klämtningen fick ske intill klockan då kläppen slogs mot klockan med handgrepp. Uppgifter finns att larm till mobilisering skedde i Vittsjö då Första världskriget utbröt. Uppgift finns att sådant larm inte utfördes i Vittsjö vid Andra världskrigets utbrott. Däremot utlöstes sådana larm i Malmö vid Andra världskrigets utbrott.

• Något överhängande behov synes inte föreligga! Så svarade vägkonsulenten efter framställan om vägförbättringar sträckan Emmaljunga- Boalt. Det aktuella ärende gällde i Bröna där en vägomläggning skulle ge 500 meter kortare väglängd!

• Snöstormen orsakade trafikproblem. Tågtrafiken i orten drabbades främst beroende på trafikstörning i södra delen av landskapet.

• Fortsättningsskolan ordnade slädparti via Bjärnum- Kulleröd- Björkefalla och åter. Lärare och elever samlades sen till kaffe och lek i folkskolan. Även i Hårsjö skola ordnades slädparti via Snickaretorp- Höjalen- Rommentorp- Boalt och Hästhult. Turen avslutades i skolan under angenämt samkväm. 

”Kapten” på slädskutan var folkskollärare Olof Kulldorff.

• Anmärkningsvärt ansågs det att två lantbrukare fyllde 70 år samma dag. Det märkliga var att de båda var verksamma i lilla byn Perstorp. Dessutom fanns det enbart dessa två lantbrukare i byn!

• Två anhöriga till en avliden kvinna stämde Vittsjö kommun. Kvinnan hade testamenterat sin kvarlåtenskap till kommunen (fattigvårdsstyrelsen). Anhöriga ansåg kvinnan inte varit vid sina sinnes full bruk. Ett vittne berättade att kvinnan sagt att ingen släkting skulle ha något efter henne!

• Flera artiklar berörde den stora donationen som Vittsjö fick del av, Stephens fond. Elever fick del av denna fond innan Jönsaholm kommun avskaffade fonden. Turligt nog fortsätter utdelningen genom ideell verksamhet.

Bild Theoder Stephens donerade sin förmögenhet till Vittsjö.

• Även vid denna tid gällde att slaktning av djur skulle ske då månen var i ”ny”. Skedde slakten i ”nedan” blev köttet otjänligt och odrygt.

• Rättegången fortsatte i målet om stöld av ved i kronans skog på Näset. En virkeshandlande hade fortsatt avverkningen även sedan stipulerade tiden ut gått. Han misstänktes även för avverkning av icke stämplade träd? Skogvaktaren dömdes till 6 månaders straffarbete samt avsättning från kronojägartjänsten medan virkeshandlaren dömdes till fyra månaders straffarbete.

• Handlaren Ivar Bengtsson köpte både gödsvin och prima matpotatis.

• Åter var kommunalfullmäktige helt eniga att sjukhus borde uppföras i Hässleholm. Kvarnar malde långsamt redan på den tiden innan sjukhuset invigdes 1938.

• Första världskriget ar slut men fortfarande var det ransonering på bröd. Därför delade Lifsmedelsnämnden ut brödkort i församlingens skolor i januari månad.


Även under andra världskriget var det ransonering på bröd.

• Parkettgolv utökade sitt aktiekapital från 50 000 till 100 000 kronor.

• En notis 1919 berättar om den fruktansvärda vintern 1849. Snödrivorna var stora och så hårda att röjarna fick gräva sig fram. De upptäckte då människor som satt ihjälfrusna i sina slädar. Samma förhållande gällde hästar som stod förspända och ihjälfrusna framför slädar.

Vid 1914 års början var folkmängden i församlingen 2 203 boende, en ökning med + 11 förra året.

• Elström skulle komma till Bjärnum och ledningarna skulle passera Vittsjö. Elektricitetsverket beslutat höra sig för om Vitsjö möjligen skulle få koppla in sig på ledningen!

• Hundskatt á 2 kronor per hund skall erläggas senast under januari månad.

• Änkan var på missionsmöte och då passade tjuvarna på i det tomma avsides belägna huset. De tog bland annat 25 kronor i sedlar som änkan erhållit som julgåva från Amerika.

Detta standar fanns i flera storlekar.

• Vid 1909 års början var folkmängden i församlingen 2 171, en minskning med tio förra året.

• Boende i Lönsholma överklagade kyrkostämmans beslut att flytta skolan i Lönsholma till Snärshult. Senare hade hade 38 åboar begärt att skolan i Lönsholma skal flyttas till Snärshult vid vägskälet mot Kristenstorp. De 30 åboarna lovade att bistå med 1 150 kronor för inköp av lämplig tomt.


Fortfarande finns stigvisningen kvar till skolan i Snärshult.

• Den 26 februari utkom Norra Skåne med extrablad, 24½. Anledningen var att Anton Nilsson från Hästveda hade blivit benådad från dödsstraff.

• Den 1 januari 1904 fanns det 2 171 boende i församlingen. En ökning med 25 personer under förra året.

• Nykterhetsföreningen Gustav Adolfs räddning höll sin 17 årsfest där Vittsjö sångkör medverkade.

• Majoren i Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen, major Holmgren köpte ett hemman i Boalt för 7 500 kronor. Avsikten var att anlägga dammar för fiskodling.

• Allmänt slädparti ordnades med vändplats i Bjärnum. Utfärden avslutades med animerad fest på hotellet.


Detta är resterna från ångsågen i Björstorp som uppfördes samtida med ångsågen i Bröna.

• Den sjunde ångsågen i socknen uppfördes i Bröna. Många såganläggningar uppfördes som följd av julstormen 1902.

VITTSJÖ. Den gamla krutkällaren har drabbats av ålderssymtom. Naturen i samband med åldern börjar ge skröplighet. Tiden är verkligen inne på sluttampen om anrika byggnaden från 1896 skall räddas till eftervärlden. Kaj Ingvar Johansson (Lilla Vittsjö) snart 87 år anser sig inte ha ork att reparera byggnaden på hans fastighet. Han har nog arbete med att hålla villan i topptrim.

Förvaringen av krut och sprängämnen var förr inte så tillfredsställande ur säkerhetssynpunkt. Ända fram till 1950 talet finns belagt att de explosiva ämnena förvarades på vinden, i omedelbar närhet till elektriska ledningarnas inkoppling i bostaden! Tidigare var det fritt fram att inhandla både krut och sprängämnen till behov. Då fanns inga restriktionen om förvaring på ett säkert sätt.


Inrutade bilden i nedre högra hörnet visar dåtidens krutkällare.

VITTSJÖ. Viloställe har det funnits långt tillbaka i tiden. På den tiden före likvagnens tid och inpå tiden för hjulets och slädens tid gällde andra regler för transport av skilda slag. Då gällde att fotledes och på rygg förflytta allehanda gods.

Här är det Arvid Nilsson som kör en avliden med församlingens likvagn.

Beträffande viloställe fanns det sådana långt tillbaka i tiden. Avlidna personer skulle transporteras till kyrkan för jordfästning. Det kanske mest makabra sättet att transportera en avliden till kyrkan var med lastbil. Den avlidne hämtades med lastbil från sjukhuset i slutet av 1940 talet. Kistan, insvept med föga ren presenning kördes till kyrkan där kistan utan någon större anslutning placerades i bårhuset! Då bybor avled fick kistan bäras från bostad till kyrkan, ibland på smala stigar. Det kunde i extrema fall bli över en mils vandring med kistan. Under sådan vandring behövdes viloställe.

VITTSJÖ. Namnet Åke Nilsson i Vittsjö kan va tämligen svävande. Däremot identifieringen med Åke på Skansen, eller siste man på Skansen säger betydligt mer för de som kände Åke på Skansen. Åke sökte inget umgänge men var absolut inte avvisande om nån sökte kontakt. Han levde i ensamhet men var uppkopplad med sin radio. Teve var främmande för Åke som fick värme i villan från vedpannan i köket.

 

Åke på Skansen Nilsson 1989 då han fick utmärkelse av landshövding Einar Larsson.

Åke utförde uppgifter i det tysta. Han var verksam långt innan vanliga tiden för uppstigning gällde. En av hans stora arbetsinsatser var att bygga upp de raserade vattendelarna vid Gustav Adolfsbron. De båda vattendelarna, en på var sida om bron hade raserats. Sannolikheten är stor att raseringen hade skett av okynne eller mänskligt oförstånd. Under många år var de raserade stenarna en stenhög.
Åke på Skansen var handlingens man. Helt utan någon yttre påverkan vandrade han nerför Skansvägen med sikte på Gustav Adolfsbron. Han var verkligen anonym vid sin vandring som började vid 3- 4 tiden på morgonen. Möjligen kunde någon med bra hörsel höra när han vandrade med sina trätofflor på fötterna. Oavsett väderleken, sedan issmältningen gjort sitt stegade han iväg iklädd shorts. En och annan kväll återtog Åke arbetet tills mörkret blev allt tätare.

Ekonomi. Telefonförsäljare gör i dag sina infall där många blivit av med sparade slantar. Detta är ett system att roffa åt sig penningar på ett ohederligt sätt. Sådant förfaringssätt har tillämpats i alla tider. Den beryktade ”kotian” var ett system att på ett ohederligt sätt lura till sig olika belopp.

 

En sådan sedel angavs har tio kronors värde.

Kotian var tillverkad av papper och var ett slags nödmynt då Sverige behövde metaller i början av 1900 talet. Krigslarmet fanns utanför vårt lands gränser men försvaret behövdes rustas upp. Det var då en kronas sedel kom ut.

Dagens myntreform kan också va en form av nödmynt. Det kan va ett examensarbete från en nyexaminerad tekniker. Det kan också va en närstående företagare som behövde sysselsättning?

VITTSJÖ.

• Vid detta års början var befolkningens antal 2 731 personer.

• Stora delar av styrelsen i husmodersföreningen lämnade sina uppdrag 1953. Ny ordförande blev Hulda Bengtsson.

• Bilden: Hulda Bengtsson erhöll blommor och medalj av Kjell Lönnå 1997. Detta efter 50 år i kyrkokören.

• Charkuteributikerna beslutade att införa måndagsstängning från kl 1e m.

• Beslut fattades att vägen Vittsjö- Yxenhult skall förbättras. Inom Vittsjöområdet blir det främst vägombyggnad i Oretorp och Snärshult.

• Dåvarande riksväg 56 Vittsjö- Smålandsgränsen blev färdig. Överblivna schaktmassor användes till fyllnad vid Gåsadammen.

VITTSJÖ. Julfirandet för mer än ett sekel sen är inte det samma i nutid. Då, när järnvägen var i sin barndom och motorfordon på vägarna var sällsynt var det blomstringstid för pensionaten. Dessa pensionat hade sin glanstid då tågen stannade vid stationen i Vittsjö. Särskilt på kvällstid under söndagar har det ett verkligt myller av gäster som anträdde hemfärden mot sin bostad.

Trobecks pensionat i sommartid.

Vittsjö var ändstation från Hässleholm från 1890. Från 1894 kunde resande komma både söder ifrån och norrifrån. Då fanns det förbindelse från Helsingborg samt från västkuster med Halmstad som järnvägsknut, Därmed fanns det förbindelse till Vittsjö från hela västkusten.

Stenrike. Nere på slättbygden finns knappast några stenar där dagens åkermark breder ut sig på flera hektar. Ju längre norrut man kommer desto stenrikare är det, särskilt i Småland. I Göingebygden, norr om Hässleholm börjar stenriket för att utökas varje steg norrut. De små åkertegarna i Göinge hade stenar över markytan, i markytan samt under markytan. Efter hand röjdes åkertegarna och blev bördig jordbruksmark. I dag planeras skog på dessa ytor!

Utvecklingen går framåt för jordbruket. Lien ersatte skäran.

Redan på stenålderstiden började åkerbruket i minimal skala. Efter hand lärde sig människor att odla för livets uppehälle. Utvecklingen på den då stora landsbygden fortsatte och åkerbruket fick mer näring. Primitiva redskap uppfanns. Det blev plogar, harvar och spadar, allt av trä. Med tiden började mer effektiva verktyg tas fram då järngods började komma ut i marknaden. Denna råvara hämtades från sjöar och mossar och renades i masugnar, större eller mindre. Bysmederna började få arbete och anlitades i allt större skala för tillverkning eller reparation av jordbruksredskap. Då blev det marknad för hållbarare och effektivare verktyg i lantbrukets tjänst. Plogar, harvar och skyfflar av järn/stål fick större utbredning i jordbruket. Arbetskrävande skäror började ersättas av mer effektiva liar för höstnad av höstens skörd. Utvecklingen fortsatte till dagens moderna skördetröskor.

Stor areal togs i anspråk för stenröse.

Men allt har sin början. Med skära och lie kunde åkermarken användas runt de många stenar som fanns på den med möda uppodlade marken. Redan tidigt började ”röjningen” av mindre stenar som kunde bäras bort med handkraft. Det var då som många stenrösen och gärdsgårdar började ta form. På den ”gamla goda tiden” fanns inte jäkt och stress med i arbetet. Det fick ta den tid som behövdes. I dag kan det tyckas meningslöst och föga genomtänkt att placera ett röse på bördig åker. Men fanns det en större sten på platsen var det kanske naturligt att fortsätta med mindre stenar kring denna stora sten? Det finns rösen med tusentals mindre stenar. I dag utgör dessa rösen hinder för rationellt jordbruk. Enligt Fornminneslagen är dessa rösen jämte stengärdsgårdar lagligt skyddade.

VITTSJÖ. Biblioteket i Hemgården har anor från 1868. Då är det 150 år sen det första sockenbiblioteket startade efter många protester. Det var skolmästare Christen Andersson som slutligen tog hem segern för ett bibliotek. Nya strider blossade upp1984 då kommunfullmäktige beslutade flytta biblioteket till folkskolans gymnastiksal. Genom initiativ från en privatperson överklagades beslutet till Kammarrätten som gav fullmäktige bakläxa. 1986 beslutades med minsta marginal 30-29 att biblioteket skulle förläggas till kulturhuset Hemgården.


Bibliotek Hemgården har en kulturell uppgift i dagens samhälle

HÖJALEN. Per Oskar Bergstrand arbetade som rallare i Norrland. Sen var han sjöman innan han bosatte sig som eremit i Höjalen, Vittsjö. Ännu i dag kan skymtas hans livsverk där han odlade på upparbetade platåer. Han bodde i en backstuga intill sin odling. Spisen eldades med torv från egna marken och några Höganäsrör blev skorsten.

Naturen har sin gång men ännu i dag kan fundamenten från han odling beses. Hans backstuga är borta, noggrant bortplockad. Efter Bergstrands död fanns närboende som var mer eller mindre övertygade att eremiten hade gömt sitt sparkapital i väggarna? Besvikelsen var nog stor då några pengar inte återfanns.

• Den 1 januari var folkmängden 2 750, en ökning förra året med 37.

• Det var krigstid även detta år. Därför togs upp kollekt till Norgehjälpen vid nyårsgudstjänster. I kyrkan inbringade insamlingen 615 kronor och hos EFS blev bidraget 103:36.

• Då meddelade Ransoneringskalendern att 25 gram kaffe per person fick inhandlas under sex veckors tid. Allt var ransonerat, så även ägg och och kött. Då återupptogs kontakten med släktingar som bodde på landsbygden!

Detta kommer att bli åker sen alla stubbar rensats bort och stubbhålorna fyllts med grus.

• Uppbrytning av stubbar var högaktuellt för att öka bränslebehovet för uppvärmning.

• Två rum med värmeledning uthyrdes på nedre våningen.

• Telefon 67 a (Porrarp) önskade köpa en felfri häst.

Vittsjö. Bakom den numera nyöppnade Qstar macken finns lite historia. Redan 1935 öppnade BP som andra bensinmack i Vittsjö. Nu finns Qstar på samma plats

Dessa bensinbolag var vägledande för bilister.

Efter BP kom Statoil. Första ägaren av BP macken var Rehnberg som byggde upp ett litet skjul eller en lokal som därmed blev den allra första bensinstationen i Vittsjö. Det behövdes på den tiden inga stora lokaler för att kallas bensinstation. I dag är Qstar ingen bensinstation utan ett tankställe!

VITTSJÖ.

• Från och med den 1 jan 1939 stängde samtliga butiker kl 6 e m. Även ”köksingången” skall vara stängd.

• Befolkningens antal den 1 januari var 2 644, en ökning förra året med 42 boende.

 

På den tiden fanns tillgängliga uppgifter redan den 3 januari.

 

 

 

• Nya torvströfabriken påbörjades då den tidigare hade förintats av eld. Den nya fabriken hade idealiska läge intill järnvägen. Sedermera hade Lokalföreningen sin verksamhet där. Nu finns El Olle på plats med nya lokaler.

• En intensiv brand utbröt vid 6 tiden på Emmaljunga barnvagnsfabrik. Efter hand larmades brandkårerna förutom Emmaljunga även Vittsjö, Bjärnum, Markaryd, Osby och Tormestorp. Då räddningsstyrkorna började få bukt med elden började vattnet sina i närliggande branddamm. I det skede hade flera kilometer brandslang lagts ut till andra närliggande branddammar. Vid tiotiden var branden under kontroll. Samtliga brandmän från Emmaljunga beslutade ställa sina platser till förfogande på grund av det bemötande de fått vid branden.

VITTSJÖ. Även för 90 år sen skedde det några intressanta saker i vår bygd:

• Vid årets början var befolkningens antal 2 482 boende.

Så här meddelades det i pressen.

• Sparbanken hade öppet varje onsdag klockan 10 f.m – 1 e.m.

• Föreläsningsföreningen hade föreläsningar var fjortonde dag på söndagar efter gudstjänstens slut klockan 2.45. Föreläsningarna hölls i folkskolan och var verkligen välbesökta.

• Fästekvinnan fick vid 3 tiden hastigt rädda sig ut från elden i boningshuset en bit utanför samhället. Hon räddade även två av hennes barn. Tillskyndande grannar lyckades rädda en symaskin samt en byrå från det övertända huset.

• Det hölls predikan i trätältet i samhället tre dagar under en vecka.

• En husägare befriades från hälften av inkomstskatt han blivit påförd. Kommunalfullmäktige beslutade detta.

• Gödsvin köptes vid både Vittsjö och Emmaljunga station samma dag och samma tid. Dock var det två köpare!

• Allmänna Rikssjukkassan beslutade att uppbördsmöte skulle hållas sista söndagen i varje vecka!

ORETORP. Historieberättare och hembygdsforskare Hans Flyborg var flitig att förmedla de historier och händelser som inträffat i bygden. Han var född 1869 och avled i Vittsjö 1961, Under sin tid i Vittsjö fick han höra många berättelser om forna tider i orten. Han var ganska flitig skribent i bland annat Norra Skåne där han förmedlade händelserna till läsekretsen.


Tecknaren föreställer sig arbetet före höstagillet.

VITTSJÖ. Även för 85 år sedan hände intressanta saker

• Förra året, 1932 föddes det 27 barn, 19 sockenbor avled. Sju personer flyttade till socknen medan 144 flyttade ut. Trots dessa siffror ökade boendet i socknen med 40 till 2 455!

• Detta år hade tidningen Arbetet en helsida i lakansformat med enbart Emmaljunga.

• Folkets hus erbjöd sina tjänster till allmänheten.

• FOLKETS HUS och Park annonserade om lämpliga samlingslokaler samt maskinrum för biograf. En annons förkunnade att cykelåkning till arbetet blev enklare med en cykel från Emmaljunga cykelverkstad. Då var det tio företagare som erbjöd sina tjänster. Där fanns även en historik över Emmaljunga från tidens början!

• Kyrkorådet beslutade omvälja Josef Nilsson till kyrkvärd samt nyvälja Gustaf Andersson. (1933-1971). Han efterträdde sin fader Henning Andersson.

• K.M:t tillät Brita Danielsson att inneha kantors, organist- samt dirigenttjänst i Lunds stift.

VITTSJÖ. Folkmängden vid 1923 års början var 2 417 personer. En minskning med 15 under förra året.

• Gustaf B Nilsson, August Jönssons skoaffär, Öhléns skrädderi och Edit Nilssons manufaktur annonserade om sina tjänster till allmänheten 1923.

• Under 15 veckor i följd annonserade de en dag i veckan.

Anton Anderssons gravplats på kyrkogården.

• Den 24 januari avled slaktarmästare Anton Andersson, Hälsingborg. Han hade fastighet i Stora Frösboholma och donerade stora summor till dåvarande Vittsjö kommun. Ett par stiftelser bildades att ta hand om donationen.

• Vittsjö spannmålsaffär annonserade flitigt att de utförde både siktning och triering.

• Röda korskretsen arbetade febrilt med insamlande av kontanta med för uppförande av en sjukstuga. Någon varaktig sådan blev det inte. Sommarsanatoriet ersattes med sjuksköterskehemmen. Men det etablerades både fysikaliska bad och varmbadhus.

VITTSJÖ. Harry B Jönsson var nog den mest hängivne arbetaren inför valen. Han var också den mest tystlåtne. Redan under 1930 talet början fanns han troget utanför vallokalen och delade ut valsedlar till röstade befolkning. Folkpartiet var hans politiska parti och han fortsatte denna utdelning till slutet av 1970 talet. Harry B var sparsam och vid hans bortgång 1987 fanns ett kapital på 9,5 miljoner kronor. 

Harry B Jönsson utanför vallokalen 1979.

Harry B var mer eller mindre det officiella namnet på denne försynte man. Han var inte snål i ordets rätta bemärkelse men han var sparsam, ytterst sparsam. Hans fader hade skomakeri och Harry B fortsatte denna yrkesbana under sparsam belysning. Snart övergick han till försäljning av skodon. Besökare kom långväga ifrån för att köpa billiga skor hos Harry B. Omkring 1955 avyttrade han sin skobutik och fortsatte med aktier som var hans stora intresse.

VITTSJÖ. Även för 100 år sen hände det en del i vår kulturort:

• Den största och mest tragiska händelsen 1918 var det stora mossbranden i Emmaljunga. Fem lantbruksfastigheter blev lågornas rov då den omfattande elden hade en längd på en halv kilometer. Även soldater från regemente i Hässleholm deltog i arbetet med att begränsa eldens framfart. Beväpnad militär fanns på plats för att hindra plundring. (se denna sida den 22 maj 2013)

• Skissen visar brandens omfattning år 1918.

• Andra större händelser detta år: Då infördes motbok för inhandling av spritvaror.

• Motbok infördes detta år. Gamla bekantskaper upptogs och nya kom!
Jordbrukarnas UngdomsFörbund (JUF) bildades.

• Telefonstationen byggdes med Agnes Linhard som föreståndare.

 

VITTSJÖ för 105 år sedan.

  • Vid 1913 års början fanns det i Vittsjö 156 prenumeranter på Norra Skåne.
  • Den femte vägföreningen som bildades hade sträckning från Hultatorp till Frösboholma. En längd på 4 km med 21 delägare.
  • Anton Perssons diverseaffär sålde det mesta från porslin till takpapp samt nya konserver.
  • En andelsförening bildades för distribution av elektrisk ström till samhället. Det dröjde dock närmare två år innan strömmen kom till Vittsjö.

Ledningsstolpe för elström från 1930 talet.

  • De lärlingar som fick anställning på snickarskolan kunde få ett bidrag med en krona per arbetsdag.
  • Auktionen skulle pågå i två dagar vid en konkursauktion i Stora Frösboholma.
  • Musikkåren spelade och underhöll vid hembygdsfesten på Skansen. Entré 35 öre för vuxna och 15 öre för barn. Behållningen skulle tillfalla sjuksköterskefonden. 500 besökare kom till festen.

VITTSJÖ. Det stora skolhusåret i Vittsjö var år 1908. Då uppfördes fyra skolhus i församlingen. Det var i Hultatorp, Emmaljunga, Gundrastorp och Hårsjö skolor. Församlingen begärde i början av 1908 hos k m:t att få låna 22 000 kronor med en amorteringstid på 40 år. Detta beviljades.

Planeringen för de fyra nya skolorna började på våren 1907. I Hultatorp skänktes tomt samt 600 kronor till uppförande av skola. Även i Gundrastorp skänktes tomt till skolhus medan tomt i Emmaljunga fick inköpas.

VITTSJÖ. I ett auktionsrop ingick en almanacka från 1864. På den tiden fanns utrymme för lokala och personliga anteckningar som kunde vara av socialt intresse. Bibelförklaringar kulminerade vid årsskifte. En fläkt av historiens vingslag blev noterad den 1 februari. Då utbröt kriget emellan Tyskland och Danmark.

Almanach för Skottåret 1864 Januarius, Thors månad:
Januari 6. Aftonbön i Hyngarp.
Januari 9. Aftonbön hos En Svenssons, Hyngarp.

Det fungerade bra med aftonbön utan altarsten

Februarius, Göje månad.
Februari 1, Kriget börjas i dag mellan Tyskland och Danmark.
Februari 13. Skarp storm med regn.

Martius, Wår månad.
Mars 3. Skallgång denna dag, sköts 2 räf, 3 harar.
Mars 5. Per Torkelsson, Furutorp, död denna dag.
Mars 13. Per Torkelsson, Furutorp begrafning denna dag.
Mars 16. Ola Jons Dotter, Hyngarp död denna dag.
Mars 18.Riksdagsmannen Håkan Nilsson, Björstorp, död.
Mars 20. En Ola Jons D, Hyngarp begrafning.
Mars 28. Kristen Svensson, Lehult, död.
Mars 30. Håkan Nilssons begrafningsdag.

VITTSJÖ. Stora förändringar skedde vid Höjalen 1942- 1945. Då torrlades sjödränkt mark och 15 hektar odlingsbar mark blev resultatet. Det var ägaren till Höjalens gård, byggmästare Gustav Kvist som hade stora planer. Invallningen av området kan i dag ses som betesmark där det tidigare varit sjö. Invallningen samt pumphuset är fullt synliga från vägen Korsahåla mot Höjalen.

Bilden visar pumphuset till vänster sam fördämningen med Höjalasjön

Innan invallningen började var det sjö intill vägen. Vid extremt högvatten fanns även vatten på vägbanan. På den plats där de tre villorna är uppförda var vattentäkt. Gustav Kvist var stor älskare av travhästar och ett stuteri bildades på Höjalen. På den tiden var det en ganska vanlig syn på vägarna då travhästarna med sulky tränades för lopp på bana. Ett antal travhästar behövde foder och därför kom tanken att anlägga åkermark på sjöbotten.

VITTSJÖ. Nyheterna var inte så omfattande för 110 år sen. Då spreds nyheter oftast från mun till öra! Ett utdrag från detta års händelser följer:

• Vid årets början 1908 var befolkningen 2 185 personer, en ökning med 22.

• De första dagarna detta år registrerades 22- 25 grader kallt.

• Till vikarie vid ambulerande skolorna i Lönsholma- Björstorp valdes Gerda Hanson från Billeberga.

• Biblioteket omfattade 300 verk och detta år fanns 225 låntagare fördelade på 51 personer. Biblioteket erhöll ett statsanslag på 46 kronor.

• Ett körlag bildades i NV delen av socknen. 20 åboar ingick i laget som levererade grädde till mejeriet.

• Kyrkorådet beslutade uppta ett lån på 22 000 för uppförande av fyra skolhus.

• Bättre nykter, helst gift dräng fick anställning på Oretorp herrgård.

VITTSJÖ. Julstormen förra året, 1902 var orsak till att många ångdrivna sågverk etablerades.

Ola Kämpe

Det hade tydligen löst sig med lantbrevbärare till Verum. Post hämtades i Vittsjö till Verum måndag, onsdag, fredag och lördag klockan 12.45.

Då föddes 45 barn med 41 sockenbor avled. Församlingens genom tiderna äldst boende, Ola Persson Kämpe avled 100 år, sju månader och 25 dagar gammal. Ola Persson Kämpe blev över 100 år gammal. Gravplatsen sköts av släktingar.

Badhuset som gav sig i väg österut under en storm har återfunnits. Stationsområdet i Emmaljunga utvecklades då både torvskolan och timmerupplag utvecklade rörelsen. Vad som saknades var ett hotell med matservering. Arbetare i området fick åka till Markaryd för kost och logi.

VITTSJÖ. Den första telefonen kom till Vittsjö 1890 och hade då anknytning Bjärnum 14. Den första telefonstationen och telefonväxeln kom till Vittsjö 1908. Den verkliga telefonstationen kom 1918, för 100 år sen. Efter automatiseringen behövdes varken telefonister eller växel. Utvecklingen fortsätter och snart behövs varken kablar eller fiber? Troligen blir det luftförbindelser från mast till mast?

Telefonstationen som var uppförd 1918. Obs mitt på bilden suddiga telefonstolpen med många trådlinjer till stationen.

Den första telefonen i Vittsjö hade anknytning till telefonstationen i Bjärnum. Orsaken var att det behövdes teleförbindelse mellan järnvägsstationerna i Vittsjö och Bjärnum då tågen började pusta fram. Det är oklart om det var en telefonförbindelse eller telegrafförbindelse? Bjärnum hade tydligen redan en telefonväxel då järnvägsstation fick anknytning Bjärnum 14.

VITTSJÖ. År 1893 var närmsta dagliga tidning Cristianstadsbladet. Där fanns liksom senare artiklar och notiser som berörde Vittsjö. Alltså aktuellt även för 125 år sen!

Även då rasade svår scarlakansepedemi. Väntsalen samt alla järnvägsvagnar skulle dagligen genomgå desinfektion. Då passerade två tågsätt i vardera riktningen, på morgonen samt på eftermiddagen. Då kostade en enkelresa till Hessleholm i klass 3 under 50 öre. Efter hand ökade priserna med något öre.

Poststationen i Verum riskerade indragning då ingen sökande fanns till denna lantbrevbärarlinje till Vittsjö. Eld utbröt i tidigare Kronobostället i Vejshult. Husen brann upp och även ett område skog skadades.

Under starkt åskväder slog blixten ner i ett hus tillhörande G A Persson. Blixten tog samma väg ut som in! Endast skorstenen ramponerades. Senare på sommaren slog blixten mer i Qvidala. Blixten följde det halmtäckta taket uppifrån och ner. Blixten dödade några nötkreatur utan att antända.

Lätt fordon! Flera år innan det blev tvång på körkort för lättviktare (knarr) behövdes en form av registrering. Intyget hade ingen rubrik utan endast uppgift på ägaren samt fordonet. Min fader hade ett sådant intyg på DKV lättviktare utfärdat av landsfiskalen i Vittsjö, Sigfrid Fluur 1937.

Fordonsbevis för lättviktare.

Intyget skulle medföras under färd. Det behövdes alltså inget körkort utan endast uppgift på fordonet. Det var ingen cykel med hjälpmotor utan tillverkad som lättviktare. Fabrikatet var Diamant med DKV motor. Fordonet var försett med pedaler liksom en cykel. Dessa var avsedda för start samt som hjälp vid starkt motlut. Det fanns handreglage för lämpligt luftintag till motorn. En liten spak på styret reglerade motorvarv och hastigheten. Strax intill den minimala bensintanken fanns växelspaken till den treväxlade växellådan.

 

BJÖRSTORP. Folkskolan i Björstorp, öster om Emmaljunga uppfördes som socknens första fasta skolhus 1877. Undervisningar vid denna skola upphörde 1965. Mångårig lärare vid denna skola var Arnold Fahlén (* 1902 † 1991). Den gamla skolan i Björstorp är nu privatbostad.

Han var ledande då idrottsföreningen bildades och han hade flera gymnastikuppvisningar där skolans elever deltog. Då undervisningen upphörde var den gamla skolan en hemvärnsgård för ortens hemvärn. Senare bildades en fastighetsförening som blev ägare. Numera är skolan privatbostad.

VITTSJÖ. Lika länge som bollen varit rund, nästa lika längre har det spelats med detta klot. Dueller utkämpades mellan familjer. Mellan byarna och mellan samhällen. Utvecklingen har fortsatt i allt större sammanhang med landskap mot landskap. Nu kämpas det land mot land. Nästa steg i denna globaliseringen blir kanske världsdel mot världsdel. Tämligen osannolikt är att Antarktis skulle ställa upp med ett lag som möter Ryssland? Enda tänkbara möjligheten är att Antarktis köper in spelare? Sådant är ju gångbart i dag!

 Bilden visar den aktuella laguppställningen 1951. 

Året var 1951 i lokalrevyernas tid. Då spelades revyer i skilda sammanhang och aktörerna var oftast sminkade. Ofta till oigenkännlighet.

Då passade också ett lag herrar på att sminka ut sig. Snart föll tanken på att möta ortens damlag i en fotbollsmatch.
Damerna (flickorna) i motståndarlaget hade piffat upp sig med all sin glans, sportigt klädda med nästan förförisk glans. Gubbarna hade sminkat ut sig för att verka avskräckande vid eventuellt närmande. Den aktuella bilden är från 1951 men liknande matcher hade även spelats under två år tidigare.

"Kulturorten". Besökarna på Julottan i slutet av 1930 talet hade väntat sig kyrkokörens medverkan. Så blev det inte. Kyrkokören hade tidigare år medverkat i Julens sånger på Julafton samt deltagit med sång under Julottan men så blev det inte detta år.
Dåvarande kantorn hade skriftligt begärt att få sjunga solo på Julottan. Detta avslogs från kyrkorådets sida som beslutade om kyrkokörens medverkan. Kyrkokören hade i god tid övat in psalmerna till Julottan under biträdande organist ledning. Ordinarie kantor skulle på Julottan tjänstgöra i Bjärnum men ej i Vittsjö. Där skulle biträdande organist tjänstgöra.
Då kantorn fick avslag på sin ansökan att sjunga solo kände hon sig förhindrad att leda kyrkokören på Julottan. Biträdande organisten var villig att leda kyrkokören på Julottan men denna begäran avslogs. Ordinarie kantor förklarade att om kyrkokören skulle sjunga på en gudstjänst fordras en sakkunnig ledning!!
En för tillfället sammansatt barnkör ”fick lov” att från koret sjunga När Juldagsmorgon glimmar. Hos kyrkokören var besvikelsen stor då de ej fick sjunga på Julottan.

Vittsjö. Med anledning av kyrkokörens jubileum bör inte Curt ”Curre” Nilsson glömmas bort. Redan 1964 var han rubrikernas man tillsammans med tvillingbrodern Kaj. Det var då bröderna med bävan? blev kallade till polisstationen i Bjärnum. Upprinnelsen till denna kallelse skedde strax för julhelgen 1964 då drygt 20 åriga bröderna lyssnade på vad radion hade att meddela.

Kantor Curt Nilsson som blev kallad till polisen.

Helt plötsligt kom efterlysningen att en mördare hade rymt från Danmark och var troligen på väg mot Småland. Lika plötsligt upptäckte bröderna en okänd vandrare på den oftast ödsliga vägen. DÄR ÄR HAN! mumlade bröderna till varandra. Petmojen kom fram och nummer slogs till polisen i Bjärnum. (Tack och lov var det innan 114 14 kom). Polisassistent Yngve Thörnqvist svarade och bröderna redogjorde för sina iakttagelser. Thörnqvist startade sin ”asfaltbubbla” (VW) och gav sig i väg mot Verum.

VITTSJÖ. Två mejerier har funnits i Vittsjö. Nu finns inget av dem kvar. Redan 1905 stod det första mejeriet klart, ett gräddmejeri. Förslaget att bygga ett mejeri vållade en del och långa förhandlingar. Tiderna ändrades och ett nytt mejeri byggdes 1931, bredvid det gamla mejeriet. Resterna av det gamla mejeriet finns kvar i dag men på annan plats!

På 1960 talet hade denna mjölkbil omkring 210 mjölkkannor på förlängda flaket.

Det fanns konkurrens redan från starten. Gräddmejeri fanns i Värsjö och detta företag betalade fem öre mer för grädden än vad Vittsjö ansåg sig kunna bistå med. Ryktet spred sig tydligen ganska snabbt. Tomten till mejeriet i Värsjö avstyckades 1905 och möjligen kunde driften vid detta mejeri kommit i gång 1905 eller 1906? Det fanns etablerat mejeri i Värsjö och det planerades för ett mejeri i Vittsjö. I interimstyrelsen för mejeri i Vittsjö fanns en ledamot som var bosatt i Värsjö by! Han hade fyra kilometer till mejeriet i Värsjö men 14 kilometer till mejeriet i Vittsjö. Orsaken var kanske den att denne person var född och uppväxt i Vittsjö socken.

VITTSJÖ. På kyrkogården i Vittsjö, väster om huvudingången finns en gravsten med texten Bengt Nilsson Donator. Gravstenen är i och för sig ganska anonym men bakom namnet Bengt Nilsson skulle kunna tilläggas ”Bengt Trägen”. Det var Bengt Trägen som donerade 3 000 kronor för inköp av ny och första kyrkorgeln till Vittsjö kyrka. Bengt Trägen var född 1832 och avled 1909.


Donator Bengt Nilssons gravsten. ”klädsel med mossa ingick inte i donationen”.

Bengt Trägen var född i Brunshult tillsammans med brodern Troed. Det var stor skillnad på de båda bröderna. Troed som var äldst var i dagligt talesätt ganska frikostig, intill slösaktig medan Bengt var raka motsatsen. Bengt hade några drängplatser och sparade vart enda öre medan Troed som var ägare till det lilla torpet högg efter hand ner all skogen men saknade intresse för återväxten.


Vandrarskrå. Det är faktiskt mindre än 40 år sen den allra siste regelrätte luffare kom till en bondgård och begärde mat och logi. Visserligen har det funnits personer senare som kallats luffare. Tanken går då till ”Luffar Sten” Sten Persson som avled 2008, 101 år gammal. Han var de senare årtionden ingen luffare utan mer en propert klädd vandringsman med cykel.

Sten Persson med sin cykel som nu finns i Hönsalottas Luffarmuseum i Boda

Dåtidens luffare var många gånger de som blivit utstötta från samhället eller brottslingar som rymt. Ordet luffare kommer ursprungligen för en person som fört ett kringvandrande liv, eller också en vagabond som förde ett omkringvandrande liv! De allra flesta av dåtidens luffare var i grund och botten ganska snälla och tillmötesgående. Den luffare som visade aldrig så lite aggressivitet kunde inte räkna med varken mat eller logi.

I början av 1950 talet var det inte så aktuellt med damfotboll som det är i dag. Då var det uteslutande män och yngre manliga deltagare. Det är osäkert vilken division detta lag tillhörde.

År 1952 låg ett lag i div III på delad första plats vid seriens början. Bilden visar pojklaget från 1952 med sina spelare samt ledare.

Stående från vänster: lagledare Einar Sundberg, Sven Ottosson, Ingvar Sjöstrand, Lennart (Nenne) Nilsson, Karl-Erik Ernstson, Bertil Göransson och Arne Eklöv. Knästående från vänster: Lennart Nilsson, Nils-Göte Andersson, Alf Svensson, Lars-Rune Swärdén och Tore Jacobsson.

• Denna serie som pågått under året får anses som avslutad för denna gång. Det har varit vart femte år som händelser har relaterats. Eventuellt fortsättning nästa år under samma tema.

• Befolkningens antal vid 1957 års början var 2 617 personer. En minskning från förra året med 43.

• Då erbjöds en helårs prenumeration på Norra Skåne för 43 kronor.

• Bror A Nilssons herrekipering erbjöd 3 % kassarabatt för hela året.

• Doktor Rickard hade mottagning vardagar klockan 09.30 – 11.30 utom lördagar.

Förbud mot söndagskörning upphävdes.

VITTSJÖ. Egon Nilsson, ”Egon mitt i byn”, var den verklige bygdekännaren. Han kallade sig i bästa fall för amatörforskare. Han var långt ifrån att kalla sig forskare och absolut inte på vetenskaplig grund. Det Egon dokumenterade var fakta. Det var inga gissningar och det Egon skrev ner skulle vara rätt och riktigt.


Egon hade stort intresse för kyrkor, helst då det inte var gudstjänst!

Han intresserade sig för interiören och bokförde alla de närmare 300 kyrkor som han besökt.
Genom hembygdsrörelsen blev jag mer bekant med Egon. Många gånger fanns jag i hans villa mitt i byn. Där kunde han berätta det ena och det andra som var intressant. Misstaget gjordes att det Egon berättade skrev jag inte ner. En och annan berättelse nertecknades med det kunde blivit mycket mer. En uppmaning: Skriv alltid ner det du har hört!

**** Det hände en del händelser 1952. Fortsättning följer 1957. Sen är det nära inpå nutid!

• Vid 1952 års början var befolkningens antal 2 738. En minskning med 12 under förra året.

• Bilden Lars Svensson i Lehult omvaldes till ordförande inom SLU.

• Två fall av mul- och klövsjuka konstaterades i skilda byar. Två kor och två svin drabbades på ena gården medan sju nötkreatur drabbande på andra gården.

• Föreläsningsföreningen beslutade om sex föreläsningar under årets tre första månader.

• Detta år kostade en årsprenumeration på Norra Skåne 33 kronor. Annonserna kostade 31 öre per millimeter.

• Åtskilliga ungdomar i alla åldrar samlades på de vidlyftiga dammarna i Boalt. Skridskor av olika årgång användes liksom sparkstöttning.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.