BJÄRNUM. Den tredje möbelfabriken i Bjärnum blev den med ovannämnda firmanamn. De tre bröderna Ernst, Emil och Per Troedson svarade för tillkomsten. Men initiativtagare och ledare för företaget från dess början och tills det överläts till annan innehavare var Ernst.

Hans föräldrar, Troed Persson och dennes hustru, var ägare till Bjärnumsgården och där föddes Ernst Troedson 1879. Han var den femte i syskonskaran, som bestod av åtta pojkar – alla födda på fädernegården.

BJÄRNUM. I Hyby, halvannan mil öster om Malmö, föddes 1822 Per Persson. Som 19-årig lät han värva sig vid Kronprinsens Husarregemente. Efter 33 års tjänstetid och med sergeants grad lämnade han regementet för att i fortsättningen vara jordbrukare i Lilla Mölleröd.

Under en lång följd av år blev han också verksam i det allmännas tjänst. Han var inte mindre än 30 år ordförande i Norra Åkarps kommunalnämnd och var huvudman i Norra Åkarps sparbank.

En son till honom var A. P. Baum, som föddes i Bjärnum 1874. Dåtida skolplikt syns ej ha varit sträng för en medellös pojke, ty redan som 11-årig fick Alfred Baum börja förvärvsarbeta på heltid.

Han började som ”vaktepåg” på en gård, och då han 17 år gammal kom i snickar- och svarvarlära hos Paul Eliasson i Hågnarp, hade han redan hunnit med fem års drängtjänst.

Han räknade med en bättre framtid som yrkesman än som lantarbetare – och tiden gav honom rätt. Att han utom snickeri också lärde svarvning skulle bli honom till stor nytta, då han senare blev sin egen.

BJÄRNUM. Med det nya seklet började för Bjärnum den utveckling, som efter hand skulle göra samhället till en livlig industriort och ett möbelcentrum. Upptakten till denna utveckling var igångsättandet av Pettersson & Perssons möbelfabrik 1900 – Bjärnums första möbelindustri.

Två svågrar, Karl Persson och Aug. Pettersson var företagets grundare. Karl Persson föddes i Emmaljunga, Vittsjö socken, 1869. Aug. Pettersson föddes 1865 i Björkefalla, Vittsjö.
Båda var utlärda möbelsnickare. Karl Persson lärde yrket på den verkstad, som drevs av fadern till den för allehanda fuffens på sin tid legendariskt ryktbare ”bildsköne Bengtsson”.

BJÄRNUM. Bjärton instrumentfabrik skapades av bonaren Sigurd Nilsson och snickaren Göte Karlström, vilka jobbat på Hugo Troedssons möbelfabrik i Bjärnum. Startåret var 1946. Den första lilla provisoriska fabriken fanns i en sidolokal vid Verumsvägen. De hade alltså en bra yrkesutbildning för att tillsammans bygga musikinstrument i trä. Deras fritidsintressen gjorde dem ännu bätttre lämpade. Gösta var dansbandsmusiker. Sigurd var också mycket musikalisk och enligt en tillförlitlig källa så hade han absolut gehör. Min källa är Olle Tornerefält och vi träffades i Bjärnum för en intervju.

BJÄRNUM. Gösta Kållberg skrev nyligen om kristider. Ingemar Nilsson lämnade ett brev till mig idag. Brevet är en kopia på faderns anhållan om att få en extra tilldelning på kaffe. Kaffet var ju ransonerat år 1948. Brevet skrevs den 21 april och redan den 23 april hade han fått svar på sin anhållan som var utformad så här:
"Till Kristidsstyrelsen i Kristianstads län.
Härmed får jag vördsamt anhålla om en extra tilldelning av 2 kg kaffe.
Såsom motivering för min begäran vill jag anföra att jag utnämndes till landsfiskal i Verums distrikt och i anledning därav måste göra en del avskedsbjudningar för över- och underordnade, samt vänner och bekanta. Jag beräknar hela antalet till 65 á 70 personer.
Åhus den 21 april 1948
Alexis Nilsson
Landsfiskalsassistent".
Vilket svar fick han då?
Bilden. Alexis Nilsson efter sin pensionering som landsfiskal. Porträtt från Bjärnums museum.

BJÄRNUM. -Efter en lång resa i boskapsvagnarna så stannade tågsetet. Det blev alldeles tyst. Dörrarna öppnades. Med stor möda släpade vi oss fram till öppningen. Solen strömmade in mot oss. Utanför stod välmående tyska soldater. Plötsligt hördes skottlossning i periferin. Allierade flygplan gjorde attacker mot tyskarna för att ge understöd åt sina marktrupper, säger Cina när vi samtalar vid hennes köksbord i Bjärnum.

BJÄRNUM. Barnamördaren från Danmark visste inte vad han gav sig in på strax före julhelgen 1964. Det var då han försökte springa ifrån flerfaldiga löparesset, sedermera kriminalinspektören Yngve Thörnqvist från Bjärnum. Mördaren hade rymt från fängelset i Danmark och tipsen var att han skulle söka sig mot Visseltofta där släktingar fanns. 
I stuga i Stavshult, Verum fanns ett par tvillingbröder i 20 års åldern i, sysselsatta att lyssna på radioutsändningarna. Då kom i etern en efterlysning på den förrymde mördaren från Danmark som kunde tänkas befinns i någonstans i Göinge flyende från rättvisan mot okänt öde.

BJÄRNUM. Ingemar Nilsson har givit mig ett tal som hans far, landsfiskalen Gottfrid Alexis Reinhold Nilsson, höll vid ett Rotarymöte för åtskilliga år sedan. Här följer ett citat som inledning:
"Det  dystraste minnet från denna tid och väl också från hela min tjänstgöringstid, var när internerna i Rinkaby skulle utlämnas till ryssarna. Regeringens beslut om utlämningen lät vänta på sig, för det var ju inte vidare angenämt att fatta. Beslutet hemlighölls men det sipprade ändå ut och internerna började matstrejka. Det var hemskt att se hur många av dem plötsligt föll ihop när de gick där och fick föras till sjukhus. Många begärde på fullt allvar att få bli skjutna i stället för att utlämnas till ryssarna. Många, många gånger frågade de, när de skulle avrättas."

BJÄRNUM. Portarna öppnas till ubåtsvarvet i södra delen av Bjärnum och när ljuset tänds så ser jag den - ubåten - med sitt vita vackra skrov, ligger i dockan, upphissad i block och talja. Nej, det är ingen synvilla! Konstruktören, Birger Holmberg, visar stolt upp den 8 meter långa ubåten som väger cirka 10 ton och som provseglats i såväl Höganäs som Åhus. Följ med mig ner i skrovet - jag lovar en sällsam upplevelse.