Gert Svensson
Utter
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson Foto Gert Svensson
Utter eller eurasisk utter (Lutra lutra), ett eurasiskt rovdjur tillhörande familjen mårddjur.
Uttern är huvudsakligen nattaktiv, men kan även vara i rörelse under dagen i ostörda områden. Den är en skicklig simmare och kan dyka upptill 5 minuter. Vanligtvis är den dock inte under vatten mer än 30 sekunder. På land rör sig uttern skuttande.
Uttern är revirhävdande. Hanens revir kan omfatta upp till 20 kilometer längs en flod eller strand. Honornas revir är mindre, och ligger vanligtvis inom en hanes revir. Reviret markeras genom att uttern på upphöjda föremål i terrängen avsätter spillning, bemängd med sekret från analkörtlarna. Detta har en karakteristisk, tranliknande, lukt.
Tofsvipa
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson Foto Gert Svensson
Tofsvipa (Vanellus vanellus) är en vadarfågel som tillhör familjen pipare.
Buken och kroppssidor är vita, vingarna svarta på ovansidan men skiftar liksom ryggen i blågrönt. Halsen är svart runt om, liksom näbben, strupen, hjässan och tofsen, medan huvudets sidor är vita. Honan har kortare tofs och är ljusare vid näbbens rot och på strupen, och har alltså ett mindre kontrastrikt utseende. Närmast kroppen har vingen ett tydligt, brett vitt band, som är mycket synligt i flykten. Undergumpen är roströd.
Som en av de tidigaste flyttfåglarna kommer tofsvipan på vårvintern till Sverige från vinterkvarteren i Syd- och Mellaneuropa. Den förekommer över hela landet förutom i fjälltrakterna, även om den är ovanligare i Norrlands inland.
Stare
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson Foto Gert Svensson
Stare (Sturnus vulgaris) är i Europa den vanligaste och mest utbredda företrädaren för familjen starar.
Staren bygger ett slarvigt bo i en naturlig eller konstgjord håla och lägger vanligtvis 5–6 ljusblå ägg. Äggen kläcks efter två veckor och ungarna stannar i boet i ytterligare tre veckor. Arten är allätare, och lever av en mängd olika ryggradslösa djur men även frön, frukt och bär.
När de juvenila fåglarna genomför sin första ruggning i slutet av juli till september till första vinterdräkt ruggas först kroppsfjädrarna till svarta fjädrar med vita prickar. Sist ruggas fjädrarna på huvudet och vingar, vilket gör att man under denna period lätt kan urskilja dessa ungfåglar med kvardröjande matt brunt huvud.
Svavelticka
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson Foto Gert Svensson
Svavelticka (Laetiporus sulphureus) är en svampart av typen tickor. Den växer på trädstammar, särskilt ekar, där den mångflikiga fruktkroppen kan nå en vikt av upp till 10 kg.
Svampens matvärde har dock varit omdiskuterad, på grund av vissas överkänslighet för svampen. Enstaka förgiftningsfall har också förekommit. Svampen anses i delar av världen vara en av de absolut godaste matsvamparna.
Svaveltickan är som ung klart svavelgul- till orangefärgad, något som givit den dess namn.
Om det är någon generell skillnad mellan svaveltickor plockade i Sverige eller annorstädes, på barrträd eller exempelvis ek, har inte framgått.
Gökärt
- Uppgifter
- Skriven av Gert Svensson Foto Gert Svensson
Gökärt (Lathyrus linifolius (Reichard) Bässler) är en växt i släktet vialer i familjen ärtväxter.
Flerårig ört med uppstigande till upprätt växtsätt med plattad och vingkantad stjälk, till 40 cm. Bladen är grågröna och parbladiga med 2 — 4 bladpar, småbladen är långsmala och saknar klänge.
Blommor i få blommiga klasar. Kronan rosa till blekt rödvioletta med mörkare ådringar och växlar vanligen färg under blomningen, från mer rosa till violett. Frukten är en balja, kal och svart. Blomningstid: maj — juni.
