Gert Svensson

Smådopping (Tachybaptus ruficollis) är en liten art av dopping. Smådoppingen är en liten kompakt dopping med rund kropp, kort hals och tufsig "stjärtlös" stjärt. Den är 23–29 cm lång, har ett vingspann på 40–45 cm och väger 130–236 gram.

De vuxna fåglarna är omisskännliga i sin sommardräkt, med rödaktigt bakhuvud och kinder och en intensivt gul fläck bakom nedre delen av näbben. Dess ben sitter mycket långt bak på kroppen så att den har svårt att gå.

Strandskata (Haematopus ostralegus) är en vadarefågel inom familjen strandskator och den mest spridda arten av strandskata inom sin familj.

Vid kusten lever den främst av musslor, medan mask utgör huvudföda längre inåt land. Den öppnar större musslor med näbben på två olika sätt men en individ använder alltid samma teknik, som den lär sig av sina föräldrar och förbättrar genom övning.

Strandskatan häckar även vid de stora sjöarnas stränder och på de största öarna även ganska långt från stranden. För att vara en vadare simmar strandskatan ganska väl. Smärre grupper har observerats simmande långt från fastlandet. Troligtvis vilar dessa fåglar vid högvatten och under mörka nätter på vattnet. Skadade och ännu inte flygfärdiga fåglar flyr ut på vattnet vid fara och ungar kan även dyka och tar sig fram under vattnet med hjälp av vingarna.

Sandlöpare (Calidris alba) är en fågel som tillhör familjen snäppor.
Sandlöparen är 18–21 centimeter lång, ungefär lika stor som en kärrsnäppa.

I jämförelse med kärrsnäppan har den en kortare ganska tjock näbb. Dess vingspann blir 40–45 cm. Näbben och benen är svarta. Den har tre tår, eftersom den saknar baktå. 


I adult vinterdräkt är den mycket ljus, med ljusgrå ovansida och hjässa, vitt ansikte och undersida och en mörkare grå fläck på skuldran. Den juvenila fågeln är svartvit och har en mycket mer kontrastrik dräkt än den vuxna fågeln.

Spillkråka (Dryocopus martius) är en stor, nästan helsvart fågel inom familjen hackspettar.

Spillkråkan förekommer sparsamt, lokalt tämligen allmänt, i hela Sverige, utom i fjälltrakterna. Flykten går inte som hos andra hackspettar i bågar utan är rak. Flykten förefaller ostadig med flaxande vingar. Vingslagen är ganska långsamma.

Revirets storlek är beroende av tillgången på föda och kan därför variera mellan 100—1 000 hektar.

En norsk sägen, som bland annat återberättas i en bok av Peter Christen Asbjörnsen och Jörgen Moe från 1884, berättar att Gud träffade en torparhustru som hette Gertrud och som bar en röd hätta. Herren bad om bröd men förvägrades detta av Gertrud. Till straff förvandlades hon då till fågel, som måste söka sin föda mellan barken och trädet och endast dricka vid regnväder. Hon flög ut genom skorstenen, och endast hennes hjässa förblev röd.

Råka (Corvus frugilegus) är en fågel som tillhör kråksläktet inom familjen kråkfåglar.

Boet påminner till utseendet om kråkans och kan nyttjas i flera år. Honan ruvar de 3–4 äggen under 16–20 dagar och matas under denna period av hanen.

Arten häckar allmänt i Skåne, på Öland och Gotland och dessutom på något enstaka ställe längre norrut.

Råkan påbörjar sin dagaktivitet mycket tidigt, ungefär en timme före soluppgången, och slutar mycket sent. Vid midvinter har den därmed åtta timmar till förfogande för födosök. Råkor är sällskapliga under hela året, häckar i delvis mycket stora kolonier och tillbringar natten gemensamt i sovträd. De har ett stort antal sociala beteenden.