Sevärt i Vittsjö

Sevärt i Vittsjö del 10.

VITTSJÖ. Äggastenen har fått sitt namn då den med viss fantasi kan likna ett ägg! Äggastenen har ett verkligt strategiskt läge då den är placerad på en gränssten med dubb mellan byarna Hästhult – Vejshult.
Intill Äggastenen finns torpen Homplingens, Fogdens samt Tullportakärret. Från Äggastenen är det enbart 150 meter till Stensmyr.

Gunnar Hallstöm d ä, Hästhult var både jägare, friluftsmänniska samt poet. Intill äggastenen finns en fördjupning i marken vid en tre vägs korsning.

Gunnar Hallström trivdes med naturen.

Här hade Gunnar Hallström sin egen modell av jaktstuga/ jaktgrav väl kamouflerad med ris och kvistar. Av praktiska skäl hade Gunnar med en spades hjälp grävt fram lämpligt utrymme till sin plats för spaning av villebråd.

Sevärt i Vittsjö. del 9

EMMALJUNGA. Spekulationerna om och kring Ormstenen i Björstorp har under tidens gång varit ganska många. Någon enstaka sägen kan dock berätta om denna sten.

Ormstenen har en ganska tydlig bild med relik efter en orm och stenen finns inlagd i ett stengärde intill Marianne Paulssons fastighet. Det kan vara en förstenad orm. Det kan även vara något helt annat som har gett denna stenbild.

Sevärt i Vittsjö del 7.

VITTSJÖ. Näset i Vittsjö ingår i socknens naturreservat¨.

Reservatet är säreget med för orten höga rullstensåsar och djupa dalgångar. 
Reservatet med flera gångstigar är bevuxet främst av bokskog men också tall och gran finns i begränsad omfattning.

Rullstensåsarna bildades under senaste istiden för flera tusentals år sen och sträcker sig över 50 hektar stort område. Anledningen med reservatet är att för framtiden bevara områdets särprägel samtidigt som det skall vara ett lätt tillgängligt strövområde. Den västra delen av naturreservatet sträcker sig halvvägs ut i Vittsjön, benämnt Näset.

Pilen visar vägen till naturreservatet med tydliga stigar. Det var i juni månad 1977 som området förklarades som naturreservat. Beslutet kom ganska hastigt då det planerades en fritidsby på området. Skogssällskapet skred då till aktion och anlade promenadstigar på åsryggarna. Området har en särpräglad natur på så stort område med rullstensåsar och dalgångar. Vid extrem nederbörd kan det bildas små insjöar i dalgångarna. Ute på Näset är kanske den största höjdskillnaden där åsen höjer sig cirka tio meter över Vittsjöns vattenyta. höjdskillnaden där åsen höjer sig cirka tio meter över Vittsjöns vattenyta.

Sevärt i Vittsjö del 8.

VITTSJÖ. Ett av gamla tiders mest påkostade och arbetskrävande verksamhet var att ”bränna tjära”. Trätjäran kunde användas inom flera verksamheter. Inom Vittsjö socken har det funnits minst 30 tjärbrännor av ganska skiftande storlek. Alla dessa brännor fanns i dalgångar, ofta i naturlig fördjupning i marker. Fanns inte sådan blev det drygt arbete att gräva fram en dalgång.

Detta var wauakalingen vid Tjärbrännan intill Gundrastorpsvägen.

Redan på 1500 talet började denna verksamhet att bränna tjära i Göinge. Området var synnerligen lämpat för denna ”industri” då tallskogen var tämligen vidsträckt. Det var endast detta träslag som lämpade sig då den innehöll mycket kåda som förädlades till trätjära. Främst var det stubbar som bröts upp och flisades. Men det förekom även att barken skalades av en tall på en sida (wauakaling, wauaköring, våaskaling) och då trängde kådan fram som samlades i en behållare. Denna kåda brändes i tjärbränna för erhållande av trätjära.

Sevärt i Vittsjö del 6.

VITTSJÖ. En av de mer kända och omtalade sevärdheterna i Vittsjö är bland annat Gustaf Adolfsbron vid Skansen. Området blev verkligen bekant år 1612 då kung Gustaf II Adolf höll på att ramla i plurret, förföljd av Danska trupper. Sannolikt fanns det redan då en spång över Dragsån men kungen red troligen över den isbelagda ån. Kanske var spången upptagen av flyende soldater?

Den första egentliga bron över Dragsån anlades 1796, strax öster om den bro som nu nu benämns Gustaf Adolfsbron vilken byggdes år 1800. Intill finns även fundament från ytterligare ett brofäste vars årtal är okänt.