Minnessten på plats 350 år efter slaget, del 14

Sevärt i Vittsjö del 14.

VITTSJÖ. Stupade vid slaget i Vittsjö den 11 februari 1612 fick aldrig någon riktig begravning möjligen jordfästning! Kung Gustaf II Adolf var efter plundringståg i nordöstra Skåne i danska riket på väg mot Markaryd i Sverige.

Gränsen mot dåvarande Sverige var endast mil bort varför kungen och en mindre del av hären övernattade denna oerhört kalla vinternatt i Vittsjö. Då blev hären överraskad av en dansk här i det då danska landskapet.

Den överfallande danska hären kom via Pickelsjöns is mot Vittsjö kyrka där en del av svenska hären fanns. Kungen och hans här flydde norrut mot Sverige. Kanske hade en del av den danska härens soldater fattat post vid Vittsjö vång medan en del av danska hären förföljde den flyende svenska hären.

Så här tänkte sig Magnus Lindkvist att räddningen skedde. (Monter)

På Vittsjö vång östra del (S Gustaf Adolfsstenen) stod då ett förödande slag mellan de båda härarna. Kungen lyckade fly och räddades då han föll i Vieån (Gustaf Adolfsbron). De båda härarna drabbade samman på Vången. Manspillan var stor. Omkring 220 soldater stupade i slaget. 
Vintern var mycket kall med djup tjäle varför någon massgrav inte kunde grävas direkt efter slaget.
De stupade soldaterna fick ligga kvar på slagfältet en tid. Denna teori stöds då länderna fick tillåtelse att identifiera samt ta hem de fallna officerarna.

Stenen som restes 300 år efter det förödande slaget.

Vid grävning för anläggande av VA ledning 1959 upptäcktes massgraven. Grävmaskinisten märkte snart att materialet vid grävningen var annorlunda och länsantikvarien tillkallades. Han kunde med ledning av tidigare utsago konstatera att det var en massgrav från slaget vid Vittsjö 1612. Långt tidigare har en privat forskare, boende intill platsen sagt att här skall det finnas en massgrav. Denna forskning delgav han men fick inte något gehör till hans forskning. Flera årtionden senare bekräftades hans forskning som tillförlitlig. Numismatiker såg gyllene tillfälle att söka mynt från 1600 talet. Där fanns intresserade rotande bland likdelar för att finna några mynt!

Hembygdskommittén tog initiativet för anbringande av minnessten framför Gustav Adolfsstenen och 1972 placerades detta minne.

Texten på minnesstenen lyder:

HÄR FRAMFÖR VILA OKÄNDA SOLATER FALLNA 1612. MASSGRAVEN FUNNEN 1959.

Stenmaterialet är liknande det som finns på G A stenen men har inte kommit från samma plats.

 

 

Top