Historia Vittsjö

SKÅNE. Det stora Bondetåget år 1914 var verkligen omfattande, särskilt med tanke på dåtidens kommunikationsmedel.

Bondetåget var inte något egentligt uppror utan en hyllning till kungen men ett upprop för värn om landets säkerhet.

Deltagarmärke med blå/gult band och nummer 13 169.

Egentliga avsikten med Bondetåget var att värna om Sveriges försvar mot främmande makt. Denna fråga borde stå över all partipolitik där en enad regering först och främst borde värna om landets säkerhet. Hela det stora Bondetåget organiserades från Uppland och det var omfattande förberedelser. Upprinnelsen var statsminister Karl Staaffs tal i Karlskrona i slutet av år 1913. Talet uppskattades inte av försvarsvännerna där frågan om infanteriets övning hade framflyttats, närmast försvarsfientligt sådant.

25 extratåg skulle anlända till Stockholm den 4:e och 5:e februari 1914. Då skulle det anlända 22 000 bönder från hela Sverige som skulle delta i manifestationen den 6:e februari. Andra uppgifter gör gällande att det var totalt 32 000 bönder, komna från andra platser som samlades på borggården. Alla fick inte utrymme på själva borggården utan större skaror samlades även på Slottsbacken. Där höll prins Carl samma tal som kungen höll. Demonstranterna skulle även beredas förtäring och natthärbärge.  Överstyrelsen för Stockholms folkskolor beslutade att upplåta folkskolornas gymnastiksalar för inkvartering.

VITTSJÖ. Här följer ytterligare lite lokal historisk fakta hämtat från vår duktige medarbetare Ebbe Perssons arkiv, red anm.

*… att befolkningens antal den 1 januari var 2 458.
* Det stora intresset detta år höll sig kring den stora donationen förra året.
* Ivar Bengtsson annonserade att han köpte både gödsvin och matpotatis.
* Tiondeavgifter till kyrkoherdens lön skulle erläggas i sparbankslokalen.
* En korgstol lämnades in för reparation och efter ett par år efterlystes ägaren till stolen.
* Henry Persson i Emmaljunga sålde cyklar samt reparerade till konkurrenslöst låga priser.

Nedan berättelse är delvis saxat från ”Balders” beskrivning år 1938 i Norra Skåne.
VITTSJÖ. Av de i Vittsjö boende som kämpat vid slaget i Leipzig år 1813 fanns bland annat Kämpe och Snygg. Om dessa berättar Tuve i Snärshult och som Balder nertecknade 1938. (P2 i Hässleholm var traditionsbärare för bland annat slaget vid Leipzig)
Då Tuve tillsammans med sin fader besökte gudstjänsten i Vittsjö kyrka berättar han att då de kom ut från kyrkan efter gudstjänsten såg de krigsveteranerna Snygg och Kämpe sitta på bänk. De två krigsveteranerna grät strida tårar.

Ola Kämpe som blev över 100 år.

Det var hans fader Per som deltog i slaget i Leipzig.
Tuves fader sade då att de två krigskamraterna nog berättade om sina upplevelser under kriget 1813 samt allt elände de sett och varit med om. Detta besannades också då Kämpe följde med Tuves fader hem efter gudstjänsten.
En annan krigsveteran var Komstedt som då och då kom och hälsade på i Tuves hem. Han hade ett träben samt två medaljer som han fått för sina insatser i kriget i Leipzig. Han hade då bland annat berättat om stormningen av de franska batterierna då de tagit deras kanoner som krigsbyte. Vid denna stormning blev det stor manspillan hos de franska trupperna. Ryska trupper företog en annan stormning och orsaken till ryssarnas populäritet var att de bjöd på vodka till sina svenska kamrater!
En veteran var Part, från Karlstad jägarregemente. Hans regemente led stora förluster och resterande män sändes hem till Sverige där Part kom till Kristianstad för att avtjäna sin tjänstetid. När denna tid var uttjänad bosatte sig Part i Oretorp där han gifte sig och arrenderade ett torp.
Detta var ett utdrag av Balders historiska beskrivning med sägner och historier från Vittsjö.

BOALT. Så här mysigt kunde de se ut och förmodligen var det lika mysigt i början av 1940-talet. Det är hos Johan Lundstedt i Boalt som kaffebordet är dukat i trädgården vid sidan av det fina lusthuset. Då på den tiden gav sig människor tid att sitta ner och ta en gemytlig fika.

Personerna är f v Amner Christiansson, Räset, John Jönsson, Johan Lundstedt, Goda Johansson?, Markaryd, Ester Lundstedt och Helge Jönsson. John och Helge var fosterbarn hos Ester och Johan Lundstedt.

Vittsjö. Vid sockenstämma i Vittsjö kyrka 1826 föreslog stämman att drängen Per Wollemarsson skulle tilldelas Hög Respektive Patriotiska Sällskapet Höggunstliga utmärkelse för 38 års tjänst hos samme husbonde. Drängen hade varit i tjänst hos åboen Per Bengtsson i Högholma. Sockenstämman beslutade enhälligt att föreslå nämnde dräng till utmärkelsen.

Sockenstämman 1859 hade ett mer delikat ämne.

Nedan följer några av de större och aktuella händelser som inträffade för 80 år sedan, 1934.

  • Den 1 januari 1934 var befolkningens antal 2 531 innevånare.
  • Vittsjö JUF-avdelning hade julfest i folkskolan där Vittsjö amatörorkester spelade.
  • Hässleholms spritbolag förnyade tillståndet för Vittsjö hotell att servera vin till spisande gäster vid fullständig måltid.

  • För 70 år sedan, alltså 1944 fanns det 2 772 boende i församlingen den 1 januari.
  • Då, under krigs- och kristid skulle 125 gram rostat kaffe drygas ut att räcka i tre månader. Den som hade tilläggskort, yrkesfiskare eller 65 åringar kunde få ytterligare 125 gram. Se ransoneringskort nedan:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här såg ransoneringskortet ut för kaffe eller te.

  • Nyårsafton 1943 var det tre bröllop i Vittsjö kyrka. Det var dåvarande flickorna Gunni, Marta och Kerstin som vandrade kyrkogången fram mot altaret med sin blivande man.
  • Scoutkåren invigde sin nya scoutstuga i närvaro av flera höjdare inom rörelsen.
  • Thebrödsbageriet höll stängt i en vecka på grund av varubrist. Det var krigs- och kristid.

VITTSJÖ. Sägner, troll och häxor tillhör det förgångna men det är intressant att se tillbaka hur befolkningen kunde uppleva mystiska händelser lite här och var. Hans Flyborg var född 1869 och avled 1961. Han var skribent i Norra Skåne under signatur ”Balder” då han kom till Vittsjö på 1920-talet och i pressen berättade han om märkliga händelser i Vittsjö. Ett sammandrag sker från något av hans många skriverier.
Ännu långt fram i början av 1900-talet fanns tron på spöken och andra vidunderligheter. Flera gör gällande att de sett märkliga ting som härrör sig från slaget i Vittsjö 1612. Flera soldater har setts vid platsen för det blodiga slaget, promenerande framåt i sakta mak. En person hade sett fyra av soldaterna komma från krigsplatsen vandrande mot nuvarande Dragsån mot den plats där kungen räddades. De fortsatte ner mot ån där de försvann som dimfigurer.

VITTSJÖ. Då, 1964 var befolkningens antal den 1 januari 2 722.
Den 2 januari fanns flera förlovningsannonser. Bland annat förlovade sig Hjalmar Olsson från Hästhult med Thyra Persson från Önnestad. Hjalmar var EFS-pastor och paret är numera bosatta i Åstorp men har även nu anknytning till Vittsjö!
Även för 60 år sedan var en meteor synlig, bland annat i Emmaljunga.
Bandylaget var på slaget då de slog ut Jonstorp i DM med 4- 1.
Veckan efter slog Örkelljunga ut Vittsjö från DM med 5- 0.
Bibelkurs hölls åter i Missionshemmet (VittsjöSkog). Kurserna började 1926.
Tre lampor på vardera 1 000 watt spred sitt ljus över Viken till glädje för alla skridskoåkare.
Vittsjörevyn ”Bra på skoj” spelades upp flera gånger inför fullsatt lokal i JUF-stugan.
Årets äldsta, Helena Håkansson avled 96 år gammal.
Vid valet av kyrkoherde fick Sigfrid Hasselquist 1445 röster av 2194 avgivna.
NTO i Emmaljunga firade 25 års jubileum.
Detta år råkade en tivoliägare och en handlare i luven på varandra. Allt enligt en novell av Leif Pärsson. Handlaren kände sig förolämpad och det hela ledde till åtal.

VITTSJÖ. Under sommaren 1964 fick styrelsen i Turisttrafikföreningen kontakt med en svensk skulptör vid namn Arvid Källström vilken var representerad på Nationalmuseum och känd genom många offentliga konstverk i flera svenska städer. Under 1965 hade styrelsen några möten angående ett nytt konstverk de ville uppföra vid Gåsadammen, med noggranna överläggningar beslutades att de skulle kontakta skulptören/konstnären Arvid Källström och att ett kontrakt skulle skrivas i enlighet med en modell i gips. Konstverket i form av tre lyftande gäss skulle sedan gjutas i brons. Självklart skulle konstverket bli i form av dessa tre lyftande gäss, för det var ju redan symbolen för Vittsjö Turisttrafikförening. Kostnaden skulle bli 20 000 kronor och 6 500 kr erlades direkt. De fick besked om att konstverket skulle kunna vara klart i april – maj. Styrelsen fick av den pensionerade f.d. källarmästaren Charles Lundbom på pensionat Sjövik en skrivelse som överlämnades av Åke Erntsson.

-- Först ett trevligt nytt år till alla vänner! --

  • Folkmängden var den 1 januari 1914, 2 203 personer.
  • Den 3 januari hade Bertha Nilsson (tant Bertha) söndagsskolfest i Emmaljunga.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. I dagens lantbruk är det tämligen enkelt att avgränsa ett visst område. Enklast sker detta med elektriskt stängsel. Oftast ett enkelt och mindre arbetskrävande åtgärdssätt genom uppsättande av ett elektriskt stängsel. På några timmar kan ett större område stängslas. Enorma arbetsinsatser krävdes för ett funktionerande avgränsning för bara drygt 70 år sedan och längre tillbaka i tiden för att hålla husdjuren uthägnade eller för att hålla andra djur utanför hägnaden.

Bild: I Bökholm, Emmaljunga finns denna gamla fägata bevarad med en kastanjeallé på ena sidan. Planteringen på den andra sidan har försvunnit. Denna fägata har ingärdat en inäga intill bebyggelsen för att hålla kreaturen utanför åkern där skörden fanns. Fägatan slutar i skogsbrynet.

 

VITTSJÖ. Sjöstugans uteservering fick mitt under högsäsongen 1954 göra ett stort avbräck i sin verksamhet då Vittsjön svämmat över riktigt ordentligt. Det var då det högst uppmätta vattenståndet på 30 år. Den så välkända och omtyckta ”uteserveringsbryggan” stod helt under vatten och kunde endast nås med båt. Caféinnehavare som då var Arvid Grandin fick bärga bord och stolar iland samt stadga bryggan, som endast låg löst förankrad på stenhällarna. Även på promenadstigen runt Blåbärsskogen fanns det ställen där det inte gick att ta sig förbi med vanlig fotbeklädnad. Kan ju tilläggas att barnen hade riktigt kul på promenadstigen då de cyklade i de översvämmade delarna så väldiga vattenkaskader stod omkring dem.

VITTSJÖ. Hur var julfirandet på pensionaten i Vittsjö för 60-70 år sedan? Det har berättats av minnesgoda personer hur firandet gestaltade sig. Ingenting är sig likt i dag om jämförelse sker. De drygt dussinet pensionaten hade då några hektiska dagar med massor av gäster.

Den av personalen som hade det mesta jäktigt var nog vaktmästarna på pensionaten. Då kom flera persontåg till järnvägsstationen varje dag och varje resenär som skulle gästa något pensionat hade en eller flera välfyllda väskor. Allt detta skulle lastas på pensionatet cyklar som var försedda med kraftiga pakethållare fram och bak. Ofta var det otänkbart för vaktmästaren att cykla med sådan tung och värdefull last som ofta skymde sikten. Det blev att ha cykeln som stöd vid transporten till pensionatet. Vid framkomsten skulle alla väskorna in på respektive rum, i sämsta fall upp till tredje våningen.

VITTSJÖ. Ni som är ute med båt på Vittsjön har säkert lagt märke till två stycken 7 knops skyltar! Dessa skyltar går givetvis även att ses från land. Det finns en på Cecilias Tånge (Näset) och en på Kiön.

LÖNSHOLMA. Något exakt årtal då den ambulerande skolan i Lönsholma började sin verksamhet är inte bekant. Sannolikt var det på 1840-talet som den ambulerande skolan uppfördes då allmän skolplikt infördes 1842. Lite märkligt är att ett skolhus för den ambulerande skolan uppfördes och därtill uppfördes även en lärarbostad!

Det enda som minner om ett skolhus på denna plats i Lönsholma är brunnskaret!

Lönsholma var tydligen ingen attraktiv plats som utbildningsdepå? Flera gånger i början på 1900-talet var det brist på ambulerande lärare till bland annat Lönsholma.

VITTSJÖ. AB Alga grundades 1917 i Stockholm. Fram till dess att Bonniers köpte bolaget på trettiotalet sysslade man mest med vykortsframställning. När Bonniers tagit över ändrades företagets uppgift till att producera spel och konstruera tävlingar. Det var ett sätt för Bonniers att med hjälp av dessa inlagor öka veckotidningarnas upplagor.
Omkring år 1938 startades tillverkningen av brädspel. I det sammanhanget fick man också agenturen i Sverige, Norge och Finland för det världsberömda spelet Monopol.
Algas verksamhet genomgick därefter diverse dunkla öden. Bland annat hade Alga en kortare tid en fabrik i Säter.
När Per Zachrisson 1966 anställdes som VD blev uppgiften att effektivisera företaget. ”Efter långt funderande” kom jag underfund med att jag måste starta från grunden igen. Då föreslog jag att vi skulle flytta till landsorten. Det var tydligen inte särskilt populärt. Stockholmarna tyckte sig känna lagårdslukt så snart de kom utanför tullarna” säger Per Zachrisson.

Resultatet blev att Alga etablerades i Vittsjö och då fogade man även leksaker till sortimentet. 1967 var flytten genomförd. Man hyrde till en början lokaler i Mölleröd av Vittsjö kommunala Industribyggnadsstiftelse. Med företaget från Stockholm kom ledningen och några högre tjänstemän. Övrig personal rekryterades lokalt.

VITTSJÖ. Den gamla goda tiden var kanske inte alltid så god. Lantbrukare och torpare hade den största möjligheten att försörja sig om det inte blev missväxt eller annat som drabbade skörden. Torparnas små odlingsbitar gav kanske tillräckligt för det dagliga brödet men oftast var det skralt med maten.
Det fanns backstugesittare och inhysehjon som inte hade någon inkomst utan fick helt och hållet lita på medmänniskornas hjälpsamhet. Det var nog mer än en som helt enkelt svalt ihjäl. Inom socknen fanns ett fåtal så kallade löntagare. Det var präst, klockare, barnmorska (jordemoder) och skollärare som hade sin utkomst från kyrkans kassa. Barnmorskans årslön var 34 Riksdaler år 1876. Kyrkväktarens lön var betydligt lägre, endast tio Riksdaler i årslön. Som extralön hade han rätt att debitera sorgehuset en krona för gravgrävning.

VITTSJÖ. Det var på den tiden, början av 1960-talet som människor gav sig tid att samlas till studieträffar. Centerns Kvinnoförbund hade varje år en eller två studiecirklar där ”allt” studerades före och efter kaffeuppehåll. Samlingarna hölls dels i Hästhult missionshus och dels i hemmen.

Studiekvinnorna är f v: Astrid Lundstedt, Boalt, Nanny Persson, Lönsholma, Malin Persson, Hästhult, Elisabeth Cöster, Boalt, Inez Månsson, Furutorp, Anna Hallberg, Lehult, Selma Mårtensson, Furutorp, Anna Aronsson Lehult, Märta Schubert, Brunshult och Marta Bengtsson, Björkholm.

GRANETORP/VITTSJÖ. Mitt ute i skogiga markerna, men dock intill en allmän väg låg Svenssons Möbelmagasin med skogen intill väggarna mellan byarna Snärshult och Stora Frösboholma. Inte såg det ut som ett möbelmagasin, mer likt en två vånings lada med ett par fönster. Möbelmagasinet var tämligen känt i orten men det fanns kund ända från Etiopien.

Svenssons möbelmagasin i all sin enkelhet. Byggnaden finns kvar men har Dansk ägare.
Hilbert Svensson var född i Ekeby men kom i skolåldern till Granetorp. Lantbruket förmådde inte försörja familjen med sju barn utan Hilbert Svensson hade en del extraknäck till hjälp med försörjningen. Det blev dåtidens hemslöjd samt korgar och stegar som han åkte till marknader för avyttring. Detta farande från marknad till marknad började slita på kroppen. Familjen hade sin bostad i villan mitt emot Möbelmagasinet.

HÅRSJÖ. För några tiotal år sedan yttrade dåtidens kommunalråd att han hade en känsla av att Vittsjöborna var upproriska! Nog hade han rätt i detta då boende i orten slår bakut när något går fel. En av de första kända upprorsyttringarna efter Snapphanetiden var skolstrejk i Hårsjö skola. Första gången 1935!

Hårsjö skola. Numera Hästhult AIK:s klubbhus

Det var då i augusti månad 1935 som skolstyrelsen på inrådan av folkskoleinspektören beslutade att elever i småskolan i Hårsjö skulle åka skolskjuts till Vittsjö medan folkskolans elever i Hultatorp skulle åka till Hårsjö. Inspektören ändrade uppfattning då vägen mellan Hultatorp och Hårsjö ansågs var bristfällig och eleverna i Hultatorp skulle fortsätta sin undervisning i Hultatorp. Däremot blev det ingen ändring utan elever i Hårsjö skulle åka skolskjuts till Vittsjö.

EMMALJUNGA. Det berättas att dessa tre flickor cyklade från Emmaljunga till skolan i Hässleholm ett par dagar varje månad år 1955. Flickorna löste månadsbiljett på tåget men av någon anledning räckte inte biljetten hela månaden ut. Därför tog jäntorna cykelmotion tur och retur Hässleholm. Sannolikt är det inte inför morgonturen som Harold (n) plåtade jäntorna fast riktningen är ställd söderut.

Flickorna f v är Kristin Olofsson (Verner Olofsson), Marianne Paulsson (Thure Johansson) och Ulla- Britt Johansson (Oskar Johansson).

På den tiden fanns Konsum i Emmaljunga och till höger i bild syns Emmaljunga kondis. Kan det vara ”Cykel-Nisse” som levererat velocipederna?

Sammanfattning följer över vad som varit aktuellt i Vittsjö från år 1951- 2000. Endast en händelse varje år har tagits med i förteckningen. (Källa:1837 händelser…)
1951 Då revs Kopparslagargården ner
1952 Blev Vittsjö storkommun med Verum- Visseltofta
1953 ombyggdes vägen Emmaljunga- länsgränsen
1954 Invigdes Skansenhemmet
1955 Eldhärjades Björstorp Träförädling
1956 Upphörde undervisningen vid Snärshult och Gundrastorp skolor
1957 Öppnade campingplatsen
1958 Nödlandade ett flygplan vid Snärshult
1959 Uppfördes hyreslägenheter vid Marknadsplatsen
1960 Etablerades Arnes Motor

 

STORA FRÖSBOHOLMA. Oäktingen och torpargrabben Anton Andersson från Mörkhult, Vittsjö levde i armod och fattigdom under barndom. I sitt testamente ansåg han att nästa generation skulle få ett drägligare liv än det han själv upplevde. Det är nu 90 år sedan Anton Andersson avled och lydelsen i en del av testamentet lyder: … fond för beklädnad av fattiga barn inom Vittsjö kommun. Anton Andersson fick gå i trätofflor vid sin konfirmation!

Donator Anton Anderssons familjegrav i Vittsjö

Denna fond för ”beklädnad av fattiga barn” förvaltas av Hässleholm kommun och avkastningen från fonden har de senaste åren inte varit så stor att utdelning kunnat ske! Dock kunde 30 000 kronor delas ut till 20 behövande familjer år 1994. Förslag finns till permutation av testamentet.

 

VITTSJÖ. Det är tämligen känt att befolkningen i Vittsjö reagerar då något tokigt är på gång. Boende i Vittsjö är kända för upproriskhet. Det måste vara sant för det har ett kommunalråd uttalat för några år sedan. Yttringarna har inte varit av den dignitet som jämförs med jordskalv men nog har det skakat till några gånger.
Även under jordskorpan har det varit upproriskt med flera jordskalv under århundrades gång. Detta skall inte jämföras med jordbävning som kan ställa till med omfattande skadegörelse.
Det första kända jordskalvet som registrerats i Vittsjö var den 6 februari 1691 ” märktes en förskräcklig och här i orten ovanlig jordbävning”. Skalvet ansågs ganska kraftigt men av lokal natur. Sannolikheten är stor att jordskalv inträffat under tidigare århundraden men dåtidens rapportering och registrering var synnerligen bristfällig.
Tveksamma rapporter finns att jordskalv skulle ha inträffat både 1701 och 1702 men dåtidens långsamma rapportering och svag skrivkonst kan vara tveksamma om händelserna.

VITTSJÖ. Missionshuset i Hästhult byggdes som missionslokal 1949. År 1991 avkristnades byggnaden och såldes som lagerlokal. Religiösa intresset i trakten har varit stort och den första söndagsskolan bildades 1887 och denna verksamhet fortsätter ännu i dag.

Tomten kring det tidigare missionshuset har mer och mer övertagits av växtlighet.

Syftet med uppförandet av missionslokal var brist på samlingslokal, antyddes det! Visserligen fanns det tillgängliga skolor i Hårsjö och Hultatorp men avståndet på 8 km mellan den var tydligen långt!

HÖJALEN/VITTSJÖ. Per Oskar Bergstrand, (Eremiten) utförde en odlargärning vid Höjalen i mitten eller i början av 1930-talet. På en sluttning i skogen anlade han odling på plan mark i tre olika platåer. Själv bodde han i något som kan liknas vid backstuga vid sidan av sin odling.

Två av de hantverksmässigt och primitivt framtagna platåerna.

I planering ingick inte någon skorsten från spisen men Bergstrand löste detta genom några Höganäsrör till en öppning i taket. Denna primitiva bostad fanns väster om terrasserna och något norrut.

Sammanfattning följer över var som varit aktuellt i Vittsjö från år 1900- 1950. Endast en händelse varje år har tagits med i förteckningen. (Källa:1837 händelser…)

1900 Likvagn inköptes

1901 Bildades Vittsjö skytteförening

1902 Bildades Vittsjö brandkår

1903 Startade Tage Zickerman en keramikfabrik

1904 Uppfördes Skyttepaviljongen (JUF-stugan)

1905 Startade gräddmejeriet

 

VITTSJÖ. Många av de som var ungdomar under åren 1930- 1950 kom kanske i kontakt med JUF- och ungdomskonsulent Magnus Björklund från Vittsjö. Han kom då på besök till ungdomarna på den tiden för att kontrollera och ge råd vid ungdomarnas små odlingar. Han blev bekant med många inom sitt stora område inom hela länet (L).

Magnus Björklund från Vittsjö blev missionär i Mongoliet.

 

Alla ”sjusovare” hade sin egen dag i almanackan den 27 juli från år 1680 till 1901 då Marta la beslag på dagsnamnet, en av de få kvinnor som har en ”egen” dag i almanackan. Just den 27 juli är en sägenomspunnen dag med många händelser som kan påverka ditt leverne för lång tid framöver!

Så här kan du kanske tillbringa resten av Sjusovardagen?

Sägnen från Sjusovardagen daterar sig från 200- talet e.k. då sju kristna män togs till fånga och murades levande in i en grotta. Efter 372 år öppnades grottan och männen vaknade upp efter många år. De fick då uppfattningen att de sovit i ett dygn. På detta sätt myntades Sjusovardagen.
Den som försover sig eller ligger kvar i sin dvala efter klockan sju kommer att försova sig sju veckor framåt. En annan variant är att du kan sova hur länge som helst den 27:e utan någon påföljd. Vidare berättar Bondepraktikan att regnar det den 27:e kommer det att regna i sju veckor framåt. Skulle det regna på dagen Botvid finns det ingen bot mot regnandet under hela hösten.
Oavsett hur det fungerar de aktuella dagarna kommer det att regna den 1 augusti, Våte-Per!

Hans Flyborg, sign Balder var född 1869 och flyttade till Vittsjö på 1920-talet. Han avled 1961. ”Balder” var flitig skribent i Norra Skåne där han bidrog med historiska händelser. Bland annat skrev han 1941 nedan relaterade visa om den bekanta ”Fruntimmersveckan”.

För Fredrik vi gladligt och tacksamt oss buga,
han snäll kom med skurar i fruntimrens uga,
fast en väderprofet
sagt, den skulle bli het.
Tänk va tockna profeter kan ljuga.

Men Sara fick vitsord, som visst var rätt fula
för skvätta ho ville ej ringaste smula
vi hoppas uppå
att den dagen få stå
lite varstans i Vittsjö och skula.

LANTHANDEL. Det är inne med Stormarknader, Supermarket och andra jättebutiker med olika företagare som slår upp de vida portarna med låga priser. Det är ute med alla de lanthandlare som förr i tiden fanns i Vittsjö och Verum socknar. Som sista utväg att behålla de små lanthandlarna var att handlarna gjorde inköp hos varandra! Förändringarna, särskilt på landsbygden har varit omfattande. Tänk tillbaka omkring 70 år och ännu längre. Då var lantbruken mer eller mindre självförsörjande med de råvaror som lantbruket gav.

Det var i princip enbart salt, socker, jäst och snus som behövde inhandlas hos lanthandlaren. Nyare och modernare tider med köpt dagligt bröd och sovel till brödet gynnade lanthandlarna som var nära till hands.
Kraven kom på större sortiment och närliggande lanthandel ratades till förmån för de allt större butikerna som växte upp i tätorterna. Lanthandeln på landsbygden började avtyna allt mer för att slutligen avvecklas på grund av bristande lönsamhet. Denna onda cirkel gäller fortfarande då även bensinpumparna har försvunnit. För att behålla den service som fortfarande finns gäller det att VÄRNA OM EGNA BYGDEN!

VITTSJÖ. År 1933, alltså för 80 år sedan hände det några ”större” händelser i Vittsjö. Kommunikationen mellan press och allmänhet var inte så omfattande som i dag. I vissa lägen var avisorna mer på bettet än de är i dag. Då utförde journalisterna ”hembesök” för att vittja fram nyheter. I dag sitter tidningsledningen i många fall och väntar på att nyheterna skall droppa in. Det var bättre förr när det fanns en eller flera så kallade radskrivare i varje by som såg till att meddelanden och nyheter kom ut till allmänheten i press.
För Vittsjö vidkommande är det den lokala nyhetsförmedlaren: vittsjobjarnum.nu som är det stora nyhetsankaret för bygden.
Det hände dock 1933 att en del nyheter och andra meddelanden kom ut i pressen.
1933 bildades den lokala brottarklubben som hade flera kraftkarlar som tekniskt eller otekniskt tog hem souvenirer som i vissa fall finns bevarade i kommande generationer.
1933 avgick handlanden Henning Andersson som kyrkvärd efter cirka 35 år i detta ärofyllda kyrkliga uppdrag.
1933 utsågs Henning Anderssons son, Gustaf Andersson till kyrkvärd. År 1964 tilldelades han Patriotiska Sällskapets Stora Guldmedalj då han under 30 år varit kyrkvärd, ledamot i kyrkorådet samt kyrkokassör. 1971 avgick han som kyrkvärd efter nära 40 år.

Vittsjö. Inom Vittsjö socken finns fyra så kallade milstolpar som kom på plats i slutet av 1700- talet. Milstolparna skulle sättas ut på allfartsvägar för att markera var fjärdedels mil men kanske också någon sorts taxameter för gästgivarskjutsarna. Helt nyligen har en av dessa milsstolpar ställts i ursprungligt skick genom Wittsjö hembygdsförenings ideella försorg.



Inge Johannesson vid den milstolpe i Emmaljunga som nu har restaurerats.

 

UTMÄRKTA TORP. Redan i slutet av 1920-talet började hembygdsforskaren och skriftställaren Ernst Paulsson i Bökholm, Emmaljunga att forska bland gamla torp i Vittsjö socken. Resultatet av hans forskning blev boken ”Torp och torpare under 200 år i Vittsjö socken”, innehållande beskrivning av torpet och torparen och karta på 382 torp. Med ledning av karta och beskrivning har nu i dagarna Wittsjö hembygdsförening med Inge Johannesson som ledare markerat alla torpen med nummer efter bokens numrering.

Allan Hallström, Inge Johannesson, Bertil Olsson och Lars Svensson söker år 1992 efter ett gammalt torp.

 

HÅRSJÖ. Sjögården i Hårsjö, Vittsjö är känd och omtalad. Inte enbart under förra seklet utan ännu längre tillbaka. Flera ”Sjögårdare” har gjort namnet känt långt utanför socknens gränser. Redan 1938 skrev då 15-åriga Iris Johansson om släktens historia. Iris var sedermera gift med Edvin Jönsson (mjölkbilschaufför). Iris vistas i Tyringe och fyllde nyligen 90 år.

Iris Jönsson från Sjögården skrev en uppskattad artikel som 15-åring och deltog i JUF:s studietävling.
Iris berättelse anges i mycket avkortad version: Hon beklagar att hon (15 år) inte kommit längre tillbaka än till 1700- talet. På 1720-talet beboddes Sjögården av Jöns Jönsson som ansågs vara en farlig trollgubbe. Sonen Jon övertog gården. Den yngre brodern Granat deltog i kriget vid Leipzig 1813.

HAVRALJUNGA. Byn Havraljunga norr om Vittsjö blev på 1300-talet känd inom den kristna världen inte enbart i Sverige utan även i Europa. Då i slutet av 1300-talet blev en sjuårig pojke från Havraljunga botad genom ett mirakel i Vadstena. Detta mirakel var ett av de tre i Skåne kända Birgittamiraklerna.

Utmed väg 32, några kilometer söder om Boxholm, på en cirka 20 meter hög klippa  finns denna cirka fem meter höga staty av järn föreställande Heliga Birgitta.

 

VITTSJÖ. Gården Bassahult är nog tämligen okänd för de flesta. Gården är belägen i sydvästra delen av Hästhult by och ägs nu av Ann och Tomas Marke, Hästhult (Brönjet). Senast fast boende var Magni Svensson och hans hustru Anna, mer bekant som Magnis Anna.

Carl Magnus Svensson

Det vanliga tilltalet var Magni men själv var han noga med att poängtera sitt namn: Carl Magnus Svensson. Själv berättade han gärna om Väckelsång (småländska Väckelsaung) där han hade sina rötter. I Gårdsby övertog han tillsammans med sin dåvarande hustru ett torp och sysslade med bland annat som byggnadssnickare. Magnis fader, Sven Johansson (Bassa Sven) hade tidigare köpt Bassahult år 1903. Bassa Sven var så kallad finsnickare och tillverkade många fina alster. Hans son Magni köpte Bassahult 1909 och bodde där till sin bortgång 1959.


EMMALJUNGA. Vid half 12-tiden i går eftermiddag utbröt eld vid torfmaskin n:r 8 å Svenskatorvindustriaktibolagets mosse, belägen cirka 500 meter väster om Emmaljunga järnvägsstation.


Skissen visar det aktuella brandområdet vid Emmaljunga 1918.

Denna notis stod att läsa i Norra Skåne fredagen den 1 juni 1918. Som framgår av ovan referat från den 1 juni 1918 var det den 31 maj som en förödande brand utbröt i Emmaljunga. Det finns enbart antagande hur branden har uppkommit. Den officiella teorin är att en brinnande cigarrett varit upphovet med det finns också andra antagande.

HÄSTHULT. Ute i de djupa och mörka skogarna har det bott människor sedan nära nog urminnes tider. I Hästhults Mark fanns bland annat Nordkvist torp där nu endast ruinerna finns kvar efter bebyggelsen. Där bodde ”Nordkvesta Tella”(Tilda) till sin bortgång 1941 (1861- 1941).

Tilda Nordkvist som i dagligt tal kallades Nordkvesta Tella!

I sin ungdom lär hon ha varit piga i Hålegården, Vittsjö och efter giftermål med Per Nordkvist (1849- 1923) flyttade hon till Hästhult, till ett torp beläget omkring en kilometer SO Bokholmen.

 

VITTSJÖ. 1983 hände det en del av mer eller mindre vikt. 30 år är inte så lång tid men det som hände för 30 år sen kan kanske delvis ha fallit i glömska. Du kan kanske friska upp minnet genom nedan händelser. Skulle du vara intresserad av någon speciell händelse får du gärna komma och se aktuellt tidningsklipp.
Då 1983;
fanns det 2 808 innevånare i församlingen den 1 januari
då flyttade Arnes Motor till Hässleholmsvägen
då var det orkanliknande storm med strömavbrott och raserad skog

Bild då 1983 revs den gamla folkskolan

då fanns sin vana trogen Bertil Olsson på skinnmarknad
då öppnade Mladenovic den populära pizzerian

VITTSJÖ. Hultatorp skola, väster om Vittsjö var något av centrum för religiös verksamhet ända sedan 1887 då söndagsskolan började. Hultatorp skola byggdes 1908 och sedan dess har verksamheten mestadels varit förlagd dit. Hultatorp Ungdomsförening bildades 1911, Syföreningen 1915 och Juniorföreningen 1935. Skrivaren har fått tillgång till de gamla protokollböckerna från Juniorföreningen och plockar lite godbitar från dessa.

 

 

 

Detta är protokollet från bildandet av Juniorföreningen den 6 april 1935. Till ordförande valdes Einar Nilsson (bild ovan), Mörkhult och vice ordförande blev Ernst Bengtsson, Lönsholma. Kassör Karin Nilsson, Mörkhult och sekreterare Ruth Mårtensson, Furutorp. Vice sekreterare Erik Johansson (Forsback), Höjalen samt sekreterare suppleant, Sven Nilsson, Hultatorp och biträdande kassör Ebba Johansson, Höjalen. Revisorer blev Hilda Bengtsson, Lönsholma och Elsa Mårtensson, Furutorp. Vid bildandet hade föreningen åtta medlemmar.

Befolkningens antal var vid årets början 2 523 personer.

Detta år tillträdde Maja Appelqvist som kantor.

Då blev pensionat Solhäll ett sjukhem.

Hårsjön runt hade premiär detta år.

Erik Svantesson avgick som postiljon.

Då bildades GIK:s supporterklubb.

Hemvärnets fastighetsförening i Björstorp bildades.

Då bildades Sjöstugan AB

Då bildades Vittsjö jaktskytteklubb.

Kvarter Eken blev färdigbyggt.

 

VITTSJÖ. SPF Vittsjö har haft sitt marsmöte i Blå Salen, Vittsjö. Där fick vi, kändes det som, ett återbesök från kriget. I minnet alltså och med hjälp av bilder och musik frammanade av Jan-Olof Nilsson från Falkenberg. Författaren som ägnat hela sitt liv åt att beskriva det andra världskriget. Mest är det luftkriget han skildrar. Han presterade en otroligt spännande sammanfattning ur sin bok ”Anrop Red Dog”.

Vi fick oss även till del några fredligare minnesväckare. De flesta av oss minns mycket väl ransoneringarna vid tiden då Europa stod i brand. Inte minst kaffesurrogaten som innehöll allt utom kaffe. För min egen del sträcker sig den här perioden med kriget från då jag var åtta år till fjorton när freden kom. Det jag minns mest är hur Ulla Billquist sjöng schlagern ”MIN SOLDAT” med texten ”Hans skor är för stora och hans mössa för trång, hans byxor för smala och hans rock är för lång”. Ja, allvarligare var nog inte kriget för de flesta av oss i ”landet som inte var med i kriget”.

Vid årets början var folkmängden 2 759 personer.

Då gällde ransonering. Ett kilo socker på en månad och person.

Då nyvaldes Evert Larsson till ordförande i NTO- logen.

Kommunalfullmäktige beviljade Husmodersföreningen ett anslag på 200 kronor för en kurs i sömnad.

Hästuttagningsnämnden bestod av tre ledamöter.

Utdelning av ransoneringskort skedde på flera platser i kommunen.

Arnold Fahlén valdes till ordförande i Emmaljunga gymnastik- & Idrottsförening.

Då utkom Norra Skåne tisdag, torsdag och lördag . Då kostade tidningen elva kr/år.

Då fanns enbart ett program, Riksprogrammet i radion.

Vittsjö Emmaljunga Luftskyddsförening höll årsmöte med Evert Kristiansons som ordförande.

Ordförande i Vittsjöortens tröskförening blev Bernhard Jönsson, Porrarp.

 

VITTSJÖ.
Vid årets början var folkmängden 2 731 personer.
Föreläsningsföreningen fastställde vårens program
Då var det en traktortävling vid Skansen.
Då var det 1 maj demonstration i Vittsjö
Detta år blev Midsommardagen rörlig.
Då överlär Tage Nockander sina båda frisörsalonger.
Då bildades Smyrnaförsamlingen.
Detta år omvaldes Gösta Bengtsson till ordförande i GIK.
Hulda Bengtsson nyvaldes till ordförande i Husmodersföreningen
Då fick en flicka i 20- års ålder anställning på pensionat Hemgården.
Då var det lösöreauktion hos Troed Schubert i Snickaretorp.
Då blev Otto Månssons fastighet vid Kyrkovägen församlingshem för kort tid.

 

VITTSJÖ. Namnet Kyrkehåla lever kvar fortfarande i dag och finns markerat på ekonomiska kartbladet. Kyrkehåla kan ha tillkommit redan på 1200-talet och finns (fanns) utmed väg 117 i Havraljunga mellan Vittsjö och Emmaljunga.

Till höger i bild finns den plats som kallas Kyrkehåla. Det finns skilda uppfattningar var den exakta platsen finns men inom detta område timade händelsen!

Enligt sägnen planerades en kyrka på platsen då den liksom skulle ligga mitt i församlingen.

När ja ä mätt ä ja trött å när ja ä sulten vinner ja ingenting. (Sulten= hungrig. Vinner= orkar)
En liden gör mycket när en stor vänder sig om.
Di både värmer å klär, sa gumman som fick löständer.
Jag synar väg, sa länsman när han låg i diket.
Det kan inte bli duvungar av uggleägg.
Fattig ära är god att bära.
Morgonglans och käringdans varar inte till kvällen.
Rök, lök och elak kvinna får bondens öga att rinna.
Den som väl låge, sa den lade som satt i sängen.
Mulen morgon gör klar dag, elak käring gör galen karl.
Under natten är alla kattor lika grå och alla flickor lika vackra.
Inte alla som bär byxor är karlar.
Den kan väl vara nyttig till något sa flickan som köpte en vagga.
Mycket har du bottnat, du bottnar väl här också sa knekten som kastade skomakaren i sjön.
Så ska dom tas, sa gubben som tog lopporna med tårna.
Gamla svin har hårda trynen.
Äta först, sa drängen som åt när badstugan brann.
Här behöver spacklas sa målaren som låg bakom stengärdsgården.
Tandlös mun kan tugga sönder nästans rykte.
Hunden springer för maten, haren springer för livet.
De tomma axen skjuter i höjden medan de fulla böjer sig.

A B Skånska Banken fick i februari månad 1941 en skrivelse med önskemål att affärsbank borde inrättas i Vittsjö. Skrivelsen var undertecknad av 64 företagare och privatpersoner. Skånska Banken reagerade snabbt för redan i mitten av september månad 1941 var det klart med högtidlig invigning.

Personalen på Skånska Banken före 1966. Annie Ruderstam, Gottfrid Persson (1941-1966) samt Elsie Rosenberg.