Historia Vittsjö

VITTSJÖ 1904- Det var eld och rök på mossen vid Emmaljunga i juli månad 1904. En äldre person upptäckte branden men larmade inte. Först vid 8- tiden började släckningen. Totalt eldhärjades 30 tunnland mossmark.

·Diskussionen om en järnväg mellan Perstorp och Vittsjö fortsatte, denna gång i Perstorp.
- I ”Hvar 8:e dag” fanns fyra bilder från Emmaljunga torfskola. Bilderna var förmedlade av fotograf Palmér, Vittsjö.

Tåget anänder Emmaljunga station

- En kvinna omkom vid en häftig brand i Frösboholma.
- Två man att skära hackelse är en för mycket. En av de två blev svårt sargade på fingrarna som syddes ihop på sjukhuset. Troligen kom bitarna att växa samman, antogs det.

 

VITTSJÖ. Centraliseringarna slog hårt mot landsbygden. Så även i den självständiga kulturorten Vittsjö.

Redan 1952 började sammanslagningarna då Vittsjö, Verum och Visseltofta blev en storkommun. Denna moderna fluga höll i sig och 1974 upphörde Vittsjö kommun att existera.

Nu blev det Hässleholm kommun. Vittsjö och andra kranskommuner blev mer eller mindre satta på undantag.

 

LANDSFISKALEN. Redan år 1929 pläderade landsfiskal Sigfrid Fluur för införande av högertrafik i Sverige. Yttrandet fälldes då Fluur skulle yttra sig över förslag till ny motortrafikförordning.
Bland annat föreslog han att typbesiktning av automobiler skulle kunna utföras av lokal polismyndighet. Dessutom skulle körkort kunna erhållas utan prov inför besiktningsman. Landsfiskalen anförde att den som övningskört i maximalt 30 timmar under bästa förutsättningen kan få körkort genom besiktningsman med maximalt 30 minuters förhör och körning. Detta var ofullständigt utan i bättre fall kunde polismyndigheten utfärda körkort genom kännedom av aspirantens duglighet.

 

VITTSJÖ. Ett antal socknar fick år 1859 ett frågeformulär med fjorton frågor att besvara. Även styrande i Vittsjö fick detta formulär från ”1859 års järnvägskommitté”. Avsikten med frågorna var den framtida planeringen av Södra Stambanan.

Vittsjö socken låg risigt till för att komma i åtanke med Stambanan. Efter genomgång av formuläret konstaterade kommittén att socknen inte producerade tillräckligt med spannmål utan behövde köpa in. Hästar behövde även köpas in medan det fanns tillräckligt med boskapskreatur.

VITTSJÖ. Tidigare har jag skrivit om Svaluko AB resp, Stål & Aluminiumdörrar AB och som avslutning kommer här ”hågkomstberättelsen” om Vifa AB.

Den 12 april 1973 sålde vi, jag själv Jan Mattsson, Kurt Karlsson och Sune Nilsson Stål & Aluminiumdörrar AB till Herbert Juhrich som döpte om företaget till Vifa AB.

När vi sålde ingick en överenskommelse att vi tre skulle arbeta kvar med samma befattningar vi haft tidigare. Kontorssidan utökades då med Herbert själv samt dottern Eva och även den produktiva delen ökades med ett par man. Verkstadsytan byggdes efter ett tag till med ett ”skepp”.

Efter ytterligare ett tag köpte företaget/Herbert, Malte Nilsson f.d. bilverkstadsfastighet utmed väg 117, som vi efter en del renoveringar, bl.a fylldes smörjgroparna igen, flyttade in i.

I studiesyfte och jag tror året var 1975 åkte vi, Herbert, Kurt, Sune och jag i Herberts Mercedes ner till en mässa i Hannover.
I syfte att få fram billigare aluminiumprofiler i Norge, ritade jag/vi upp ett eget helaluminiumsystem som dock så vitt jag kommer ihåg inte kom till produktion.

Tyvärr gick Vifa AB i konkurs den 17 maj 1976.

- Vid 1904 års ingång var befolkningsantalet 2 171 personer, fördelade på 1 067 män och 1 104 qvinnor. En ökning med 25 personer sedan förra årsskiftet.
- Bortåt 200 personer kom till en nykterhetsfest i skolan. Festen avslutades efter sex timmar.

Järnvägsgatan i Vittsjö (Jernvägsgatan)

- Vid en fastighetsauktion i Frösboholma utbjöds ett hemman till salu. Arealen omfattade 261 tunnland och var lämplig för odling eller torvindustri.
- Nykterhetslogen Gustav Adolfs räddning firade sin 17 årsdag med nykterhetsföredrag.

VITTSJÖ. Egon Nilsson vid Hässleholmsvägen är kanske inte så välbekant men däremot är det nog betydligt fler som vet vem ”Egon mitt i byn” var. Egon var född 1921 i Hagsjö, Bjärnum  och avled 2011, ett par månader innan han skulle fyllt 90 år. Egon var inte de stora ordens man men det var forskningens, dokumenterarens och skrivarens man.
Egon var född i Hagsjö och var skogsägare i Stockhult, Hinneryd under många år. Ganska tidigt köpte han en villa vid Hässleholmsvägen där han var bosatt tillsammans med sin fader Arvid som uppnådde 96 års ålder.
Egon började tidigt intressera sig för hembygden och naturligtvis var det första Bjärnum med omnejd. Efter hand ökade intresset även för Vittsjö och Hinneryd.

VITTSJÖ. Som jag tidigare skrivit i min berättelse om min Svaluko-tid, så lades detta företag ner den 15/10-1967 och då startade jag tillsammans med Kurt Karlsson och Sune Nilsson företaget Stål & Aluminium-dörrar AB. Vi fortsatte med samma tillverkning som Svaluko hade haft och vi hade detta företag från den 16/10 – 1967 till den 12/4 – 1973 då vi sålde företaget till Herbert Juhrich, vilket blir en tredje berättelse i denna ”triangel-historia”.
Vi övertog också några arbetsobjekt som Svaluko av olika anledningar inte kunde fullfölja vilket då även medförde att vi bl.a fick tillgång till verktyg hos Sapa i Vetlanda för framtagning av aluminiumprofiler. Vi köpte även över det mesta vi behövde av maskiner och verktyg.

VITTSJÖ. Gunhild Sehlin var lärare i Hultatorp skola 1938- 1954 och senare i Vittsjö till 1966. Hon var också biståndsarbetare i Amman samt författare bland annat till Snapphaneborgen och Marias lilla åsna. Totalt skrev hon minst 14 böcker och några av dem är översatta till 25 olika språk. Vid en församlingsafton 1988 i Hultatorp berättade hon om några av sina många minnen från Hultatorp.
Gunhild Sehlin berättade om hennes första dag i skolan i Hultatorp då hon hissade flaggan vid höstterminens början. Då kom en förälder fram och frågade försynt: Är det den nya lärarinnan eller en av flickorna i äldre klassen?

 

BOALT. Byn Boalt i västra delen av Vittsjö församling hade en hel liten industriby och därtill hade gårdarna i byn tillgång till elektriskt ljus redan år 1919.

Industrin fanns intill Värsjöån där fallhöjden i ån utnyttjades. Tillgången på vatten vid fallen var kanske inte den allra bästa men hålldammen var nästan en kilometer lång och där kunde vattnet lagras. Problemet var att isbildning kunde under vintern ske vid fallen.


Jacob Lindhé som startade elverk i Boalt 1919.


På aktuella platsen har det tidigare funnits verksamhet då rester av kvarnanläggning finns kvar. Under början av 1900- talet fanns det i dammarna betydande odling av gös och karp som drevs av ”Skånska karp- och gösodlings Aktiebolag”.

VITTSJÖ. Den 23/9 – 1963 började jag på Svaluko, Industrigatan 2 i Vittsjö, ett företag som ägdes av Kull & Hallberg, Halmstad.

Kontorspersonalen vid AB SVALUKO. Vittsjö julen 1966. Stående från vänster Egon Persson, Kurt Haraldsson, Lars Melin, Jan Mattson, Göte Pettersson, Stig Söderblom, Harr Elg VD, Tommy Mattson, Roland Sjöbeck, Jan Malmberg, Ingvar Nilsson. Sittande May Ohlsson och Ingrid Gustavsson.

Svaluko tillverkade dörr och fönster-partier med en stomme av hopsvetsade fyrkantrör mestadels 40 x 40mm och 60 x 40mm, som sedan ”kläddes” med profiler av aluminium, koppar, mässing eller rostfritt.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. I dag finns det väl knappast någon form av Soldatinstruktion till de få värnpliktiga som tjänstgör. Många äldre minns nog förhatliga SOLDI, en omfattande skrift.


Under åren 1885- 1890 fanns Soldatinstruktion på tryckt duk i storlek 60 x 60 centimeter i en serie om sju instruktioner inom skilda ämnen.

VITTSJÖ. Vittsjö biograf var en lång grå byggnad som låg i norr/söder-riktning strax söder om Vittsjö Hotell & Gästgivargård och ca 20-25 meter in från väg 117.

I maskinrummet på andra våningen mot hotellet till, skötte ”Kalle sme” Karl Johnsson filmprojektorn å det bästa. Någon gång hände det att han som vi sa ”glömde kolen”, så att vi fick hojta för att få bilden tillbaka. Vi såg också ofta Kalle komma från/till stationen ledande sin cykel och hållande den stora filmrullelådan på pakethållaren.

BOKHOLMEN. Amos Celin Nilsson var född på Bokholmen, beläget mellan Brönjet och Hästhult i västra delen av Vittsjö församling. Nuvarande ägare till Bokholmen är Tomas Marke. Den sist boende på Bokholmen var Amos syster Ida Nilsson (1879- 1956). Amos var medlem i Bjärnums & Wittsjöortens föreläsningsförening. Medlemskortet återges undertecknat av Per Axel Persson (Värpatorparen Norra Skåne) och Atto Peto, Bjärnum.

HÅRSJÖ . Allan Johansson, Allan i Hårsjö var inte enbart en skicklig bilmekaniker. Han hade även konstnärliga anlag och främst målade han ståtliga älgtjurar i naturen. Han var också en skicklig tecknare som på kort stund kunde skissa fram det ena och andra.

  • En yngling drunknade i Vittsjön då han efter arbetets slut skulle ta sig ett svalkande bad. Han kom ut på för djupt vatten och lyckades inte ta sig i land.

VITTSJÖ. Sockenstämma hölls i Vittsjö år 1817 med anledning av Kungl.Maj:ts kungörelsen angående ”nödvändigheten av inskränkning uti införsel och förbrukning av utländska yppighetsvaror”.
Beslut fattades att alla skulle avstå från allt nyttjande av utländska varor och endast utnyttja det som är av inhemsk tillverkning. De persedlar som genast kommer att avläggas är sidenband, såväl lösa som på kläderna sydda, jämte guld- och silverspetsar. Likaså skulle bårder, spetsar samt kaffe avskaffas vid samkväm.
Risken fanns att äganderätten skulle allt för mycket våldföras som kunde medföra verkligt lidande om allt på en gång skulle avläggas, lämnades tillstånd att utslitna nedan nämnda varor skulle få användas: sidentyg, kläder av utländskt kläde, silkesnäsdukar, schalar av bomull, nättelduk med mera! Dessa varor skulle stämplas med sockensigillet. Den som undanröjde någon sak beslutades att saken skulle anses förverkad.

VITTSJÖ. På den så kallade Handlarevången i Hårsjö, vägen mot Månsatorp bodde tre syskon, Oskar, Lilly och Emma. De tre syskonen levde ett stillsamt liv med grannar som närmaste umgängeskrets.

Syskonen Oskar Persson och Emma Persson framför deras fädernehem som i dag är tämligen oförändrat till utseendet.

Oskar Persson var född 1880 och avled 1956, nära 77 år gammal. Han och syskonen övertog föräldrarnas gård i Hårsjö 1912 som var arrendegård under Björnstorp Svenstorp fideikommiss.

VITTSJÖ. Det är inte känt att det före år 1900 funnits någon i Vittsjö församling som uppnått 100 år eller däröver.

Den förste församlingsbon som blev mer än 100 år var Ola Persson Kämpe som avled 1903. Den som uppnått högst ålder var Jenny Persson, 106 år och 258 dagar. Hon avled 2013, följd av Olga Pålsson som blev 106 år och tre dagar gammal. Hon avled 1997. Hittills har 22 församlingsbor blivit över 100 år.

Församlingens förste 100 åring var Ola Persson Kämpe


Vittsjö blev känt i hela landet för något år sedan då både lokal- och rikspress ägnade spaltmetrar åt att berätta om de många hundraåringarna i Vittsjö. Snart började andra orter att göra anspråk på ”första platsen” i åldersligan. Anledningen till att det fanns så många hundraåringar i just Vittsjö var att bygden låg inom den så kallade blå zonen där det fanns och har funnits många personer som uppnått 100 års levnad eller mer. Faktum är att Vittsjö i varje fall ligger i topp med 22 personer som uppnått 100 år eller mer sedan 1900-talets början.

VITTSJÖ. Det är mer än 50 år sedan ”Nordiska Kompaniet” i Vittsjö föll för grävskopornas attack. I dag finns kv Linden på samma plats och inflyttningen där började 1964. Fastigheten utmed väg 117 innehåller flera bostäder och i gatuplanet finns bland annat Handelsbanken. Fastigheten gränsar i söder till Marknadsplatsen och i norr till Strandgatan.

”Nordiska Kompaniet” i sin glans dagar.

Nordiska Kompaniet uppfördes av byggmästare Janne Eneroth år 1913 och han var också ägare fram till 1926 då Axel Olsson köpte ”Nordiska Kompaniet”. Oskar Lindkvist var ägare under åren 1952 till 1962.

Här kommer ytterligare lokal historia hämtat från Ebbe Perssons arkiv. (red anm)

  • Vittsjö skytteförening fick förra året 17 nya medlemmar och det avlossades 9 338 skott vid tävlingar.
  • Då kostade rökt ål 1:75 per kilo och torsk kostade 60 öre per kilo.
  • Många vackra byggnadstomter var till salu genom August Nilsson i Emmaljunga.
  • Vittsjö äggförening hade årsmöte i folkskolan.
  • En 17- 18 års flicka erhöll plats hus Signe Lindéns bageri.
  • En ordentlig och pålitlig jungfru samt en barnkär 14- 16 års flicka fick plats hos fru Hilma Zaunders.
  • Nötkreatur tas emot för gräsbete hos Gottfrid Persson i Wejshult.
  • Kvinnligt handelsbiträde i åldern 17- 18 år erhöll plats hos Anton Perssons diversehandel.
  • Trobecks pensionat annonserade efter en diskerska och hushållselever.
  • Efter stortorgdagen sändes en vagnslast nötkreatur till sju orter i Skåne.
  • Kontraktsprosten P J Ch Vollin avled.

 

VITTSJÖ. Vittsjö Runt är inte det samma som Vittsjön Runt! Vittsjö Runt startade sannolikt år 1944 och pågick ett antal år framåt. Vittsjön Runt startade 1975 och pågår ännu varje år.

En ”utslagen” löpare vilar ut efter loppet 2013.

Vittsjö Runt var förlagt inom samhället som inte var så omfattande 1944. År 1947 skedde starten klockan 18 vid Gustav Adolfsbron och loppets längd var 3 500 meter på samhällets gator. Fem lag ställde upp med vardera fem löpare. Det var lag från Farstorp, Emmaljunga, T 4 Hässleholm och två lag från Vittsjö. Första sträckan var på 800 meter och tredje sträckan var på 400 meter och femte sträckan var på 1 200 meter.

VITTSJÖ. Orosmomenten började lägra sig kring skolan i Hultatorp 1949. Det hade då sipprat ut att skolstyrelsen hade planer på att lägga ner undervisningen vid detta ”läroverk”. Då började Snapphaneblodet komma i svallning i denna västra del av socknen.

Så här såg det ut i Hultatorp skolas glansdagar med många elever.

Det fanns då rykten att skolelever i Snärshult skulle utbytas mot elever i Hultatorp och elever i Hårsjö skola skulle utbytas mot elever i Hultatorp med hjälp av skolskjuts! En del av detta utbyte skedde något år senare.

Än en gång har vi möjlighet att publicera lokal historia ur Ebbe Perssons arkiv, red anm.

  • Den 1 januari 1914 var befolkningens antal 2 203 personer.
  • Åhléns & Holms biografföreställning samlade full lokal.
  • Logen Frihet i Emmaljunga hade agitationsfest.
  • Det började ljusna för elektriciteten i Vittsjö.

Den gamla småskolan som nu är museum.

  • Upprop efter upprop följde angående det stora Bondetåget.
  • En snäll och hygglig jungfru fick plats hos Betty Ottosson.
  • En Vittsjöbo sände en gammal och grönmålad revolver till Sven Hedin.

STENÅKERN. Svedjebruk började nog i Sverige redan på 1600-talet där bönderna högg eller brände ner skogen. Askan från svedjan var med dåtidens mått mätt ganska näringsrik och den första skörden på svedjan var oftast råg. Efter ett par års tid var näringen förbrukad på det området och det blev tid för ny svedja.

En intresserad kvinnlig bekant studerar Sture Larssons ansträngning att veva upp stenen med ”jättens” hjälp. Bakom stativet syns en häst som kanske tänkte: Tack att jag kom undan arbete?
Efter hand ställde bönderna större krav på odlingsmark. Stora och mindre stenar var ett hinder för rationell odling. Det blev efter dåtidens mått tämligen rationellt att använda hävstånd för att lyfta upp stenarna. Stenen skulle grävas fram för att ge utrymme för en eller ett par hävstänger. När stenen väl kommit upp efter flera timmars arbete skulle den lastas på ett stenas för transport till kanske kommande stengärde.

SKÅNE. Det stora Bondetåget år 1914 var verkligen omfattande, särskilt med tanke på dåtidens kommunikationsmedel.

Bondetåget var inte något egentligt uppror utan en hyllning till kungen men ett upprop för värn om landets säkerhet.

Deltagarmärke med blå/gult band och nummer 13 169.

Egentliga avsikten med Bondetåget var att värna om Sveriges försvar mot främmande makt. Denna fråga borde stå över all partipolitik där en enad regering först och främst borde värna om landets säkerhet. Hela det stora Bondetåget organiserades från Uppland och det var omfattande förberedelser. Upprinnelsen var statsminister Karl Staaffs tal i Karlskrona i slutet av år 1913. Talet uppskattades inte av försvarsvännerna där frågan om infanteriets övning hade framflyttats, närmast försvarsfientligt sådant.

25 extratåg skulle anlända till Stockholm den 4:e och 5:e februari 1914. Då skulle det anlända 22 000 bönder från hela Sverige som skulle delta i manifestationen den 6:e februari. Andra uppgifter gör gällande att det var totalt 32 000 bönder, komna från andra platser som samlades på borggården. Alla fick inte utrymme på själva borggården utan större skaror samlades även på Slottsbacken. Där höll prins Carl samma tal som kungen höll. Demonstranterna skulle även beredas förtäring och natthärbärge.  Överstyrelsen för Stockholms folkskolor beslutade att upplåta folkskolornas gymnastiksalar för inkvartering.

VITTSJÖ. Här följer ytterligare lite lokal historisk fakta hämtat från vår duktige medarbetare Ebbe Perssons arkiv, red anm.

*… att befolkningens antal den 1 januari var 2 458.
* Det stora intresset detta år höll sig kring den stora donationen förra året.
* Ivar Bengtsson annonserade att han köpte både gödsvin och matpotatis.
* Tiondeavgifter till kyrkoherdens lön skulle erläggas i sparbankslokalen.
* En korgstol lämnades in för reparation och efter ett par år efterlystes ägaren till stolen.
* Henry Persson i Emmaljunga sålde cyklar samt reparerade till konkurrenslöst låga priser.

Nedan berättelse är delvis saxat från ”Balders” beskrivning år 1938 i Norra Skåne.
VITTSJÖ. Av de i Vittsjö boende som kämpat vid slaget i Leipzig år 1813 fanns bland annat Kämpe och Snygg. Om dessa berättar Tuve i Snärshult och som Balder nertecknade 1938. (P2 i Hässleholm var traditionsbärare för bland annat slaget vid Leipzig)
Då Tuve tillsammans med sin fader besökte gudstjänsten i Vittsjö kyrka berättar han att då de kom ut från kyrkan efter gudstjänsten såg de krigsveteranerna Snygg och Kämpe sitta på bänk. De två krigsveteranerna grät strida tårar.

Ola Kämpe som blev över 100 år.

Det var hans fader Per som deltog i slaget i Leipzig.
Tuves fader sade då att de två krigskamraterna nog berättade om sina upplevelser under kriget 1813 samt allt elände de sett och varit med om. Detta besannades också då Kämpe följde med Tuves fader hem efter gudstjänsten.
En annan krigsveteran var Komstedt som då och då kom och hälsade på i Tuves hem. Han hade ett träben samt två medaljer som han fått för sina insatser i kriget i Leipzig. Han hade då bland annat berättat om stormningen av de franska batterierna då de tagit deras kanoner som krigsbyte. Vid denna stormning blev det stor manspillan hos de franska trupperna. Ryska trupper företog en annan stormning och orsaken till ryssarnas populäritet var att de bjöd på vodka till sina svenska kamrater!
En veteran var Part, från Karlstad jägarregemente. Hans regemente led stora förluster och resterande män sändes hem till Sverige där Part kom till Kristianstad för att avtjäna sin tjänstetid. När denna tid var uttjänad bosatte sig Part i Oretorp där han gifte sig och arrenderade ett torp.
Detta var ett utdrag av Balders historiska beskrivning med sägner och historier från Vittsjö.

BOALT. Så här mysigt kunde de se ut och förmodligen var det lika mysigt i början av 1940-talet. Det är hos Johan Lundstedt i Boalt som kaffebordet är dukat i trädgården vid sidan av det fina lusthuset. Då på den tiden gav sig människor tid att sitta ner och ta en gemytlig fika.

Personerna är f v Amner Christiansson, Räset, John Jönsson, Johan Lundstedt, Goda Johansson?, Markaryd, Ester Lundstedt och Helge Jönsson. John och Helge var fosterbarn hos Ester och Johan Lundstedt.

Vittsjö. Vid sockenstämma i Vittsjö kyrka 1826 föreslog stämman att drängen Per Wollemarsson skulle tilldelas Hög Respektive Patriotiska Sällskapet Höggunstliga utmärkelse för 38 års tjänst hos samme husbonde. Drängen hade varit i tjänst hos åboen Per Bengtsson i Högholma. Sockenstämman beslutade enhälligt att föreslå nämnde dräng till utmärkelsen.

Sockenstämman 1859 hade ett mer delikat ämne.

Nedan följer några av de större och aktuella händelser som inträffade för 80 år sedan, 1934.

  • Den 1 januari 1934 var befolkningens antal 2 531 innevånare.
  • Vittsjö JUF-avdelning hade julfest i folkskolan där Vittsjö amatörorkester spelade.
  • Hässleholms spritbolag förnyade tillståndet för Vittsjö hotell att servera vin till spisande gäster vid fullständig måltid.

  • För 70 år sedan, alltså 1944 fanns det 2 772 boende i församlingen den 1 januari.
  • Då, under krigs- och kristid skulle 125 gram rostat kaffe drygas ut att räcka i tre månader. Den som hade tilläggskort, yrkesfiskare eller 65 åringar kunde få ytterligare 125 gram. Se ransoneringskort nedan:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här såg ransoneringskortet ut för kaffe eller te.

  • Nyårsafton 1943 var det tre bröllop i Vittsjö kyrka. Det var dåvarande flickorna Gunni, Marta och Kerstin som vandrade kyrkogången fram mot altaret med sin blivande man.
  • Scoutkåren invigde sin nya scoutstuga i närvaro av flera höjdare inom rörelsen.
  • Thebrödsbageriet höll stängt i en vecka på grund av varubrist. Det var krigs- och kristid.

VITTSJÖ. Sägner, troll och häxor tillhör det förgångna men det är intressant att se tillbaka hur befolkningen kunde uppleva mystiska händelser lite här och var. Hans Flyborg var född 1869 och avled 1961. Han var skribent i Norra Skåne under signatur ”Balder” då han kom till Vittsjö på 1920-talet och i pressen berättade han om märkliga händelser i Vittsjö. Ett sammandrag sker från något av hans många skriverier.
Ännu långt fram i början av 1900-talet fanns tron på spöken och andra vidunderligheter. Flera gör gällande att de sett märkliga ting som härrör sig från slaget i Vittsjö 1612. Flera soldater har setts vid platsen för det blodiga slaget, promenerande framåt i sakta mak. En person hade sett fyra av soldaterna komma från krigsplatsen vandrande mot nuvarande Dragsån mot den plats där kungen räddades. De fortsatte ner mot ån där de försvann som dimfigurer.

VITTSJÖ. Då, 1964 var befolkningens antal den 1 januari 2 722.
Den 2 januari fanns flera förlovningsannonser. Bland annat förlovade sig Hjalmar Olsson från Hästhult med Thyra Persson från Önnestad. Hjalmar var EFS-pastor och paret är numera bosatta i Åstorp men har även nu anknytning till Vittsjö!
Även för 60 år sedan var en meteor synlig, bland annat i Emmaljunga.
Bandylaget var på slaget då de slog ut Jonstorp i DM med 4- 1.
Veckan efter slog Örkelljunga ut Vittsjö från DM med 5- 0.
Bibelkurs hölls åter i Missionshemmet (VittsjöSkog). Kurserna började 1926.
Tre lampor på vardera 1 000 watt spred sitt ljus över Viken till glädje för alla skridskoåkare.
Vittsjörevyn ”Bra på skoj” spelades upp flera gånger inför fullsatt lokal i JUF-stugan.
Årets äldsta, Helena Håkansson avled 96 år gammal.
Vid valet av kyrkoherde fick Sigfrid Hasselquist 1445 röster av 2194 avgivna.
NTO i Emmaljunga firade 25 års jubileum.
Detta år råkade en tivoliägare och en handlare i luven på varandra. Allt enligt en novell av Leif Pärsson. Handlaren kände sig förolämpad och det hela ledde till åtal.

VITTSJÖ. Under sommaren 1964 fick styrelsen i Turisttrafikföreningen kontakt med en svensk skulptör vid namn Arvid Källström vilken var representerad på Nationalmuseum och känd genom många offentliga konstverk i flera svenska städer. Under 1965 hade styrelsen några möten angående ett nytt konstverk de ville uppföra vid Gåsadammen, med noggranna överläggningar beslutades att de skulle kontakta skulptören/konstnären Arvid Källström och att ett kontrakt skulle skrivas i enlighet med en modell i gips. Konstverket i form av tre lyftande gäss skulle sedan gjutas i brons. Självklart skulle konstverket bli i form av dessa tre lyftande gäss, för det var ju redan symbolen för Vittsjö Turisttrafikförening. Kostnaden skulle bli 20 000 kronor och 6 500 kr erlades direkt. De fick besked om att konstverket skulle kunna vara klart i april – maj. Styrelsen fick av den pensionerade f.d. källarmästaren Charles Lundbom på pensionat Sjövik en skrivelse som överlämnades av Åke Erntsson.

-- Först ett trevligt nytt år till alla vänner! --

  • Folkmängden var den 1 januari 1914, 2 203 personer.
  • Den 3 januari hade Bertha Nilsson (tant Bertha) söndagsskolfest i Emmaljunga.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. I dagens lantbruk är det tämligen enkelt att avgränsa ett visst område. Enklast sker detta med elektriskt stängsel. Oftast ett enkelt och mindre arbetskrävande åtgärdssätt genom uppsättande av ett elektriskt stängsel. På några timmar kan ett större område stängslas. Enorma arbetsinsatser krävdes för ett funktionerande avgränsning för bara drygt 70 år sedan och längre tillbaka i tiden för att hålla husdjuren uthägnade eller för att hålla andra djur utanför hägnaden.

Bild: I Bökholm, Emmaljunga finns denna gamla fägata bevarad med en kastanjeallé på ena sidan. Planteringen på den andra sidan har försvunnit. Denna fägata har ingärdat en inäga intill bebyggelsen för att hålla kreaturen utanför åkern där skörden fanns. Fägatan slutar i skogsbrynet.

 

VITTSJÖ. Sjöstugans uteservering fick mitt under högsäsongen 1954 göra ett stort avbräck i sin verksamhet då Vittsjön svämmat över riktigt ordentligt. Det var då det högst uppmätta vattenståndet på 30 år. Den så välkända och omtyckta ”uteserveringsbryggan” stod helt under vatten och kunde endast nås med båt. Caféinnehavare som då var Arvid Grandin fick bärga bord och stolar iland samt stadga bryggan, som endast låg löst förankrad på stenhällarna. Även på promenadstigen runt Blåbärsskogen fanns det ställen där det inte gick att ta sig förbi med vanlig fotbeklädnad. Kan ju tilläggas att barnen hade riktigt kul på promenadstigen då de cyklade i de översvämmade delarna så väldiga vattenkaskader stod omkring dem.

VITTSJÖ. Hur var julfirandet på pensionaten i Vittsjö för 60-70 år sedan? Det har berättats av minnesgoda personer hur firandet gestaltade sig. Ingenting är sig likt i dag om jämförelse sker. De drygt dussinet pensionaten hade då några hektiska dagar med massor av gäster.

Den av personalen som hade det mesta jäktigt var nog vaktmästarna på pensionaten. Då kom flera persontåg till järnvägsstationen varje dag och varje resenär som skulle gästa något pensionat hade en eller flera välfyllda väskor. Allt detta skulle lastas på pensionatet cyklar som var försedda med kraftiga pakethållare fram och bak. Ofta var det otänkbart för vaktmästaren att cykla med sådan tung och värdefull last som ofta skymde sikten. Det blev att ha cykeln som stöd vid transporten till pensionatet. Vid framkomsten skulle alla väskorna in på respektive rum, i sämsta fall upp till tredje våningen.

VITTSJÖ. Ni som är ute med båt på Vittsjön har säkert lagt märke till två stycken 7 knops skyltar! Dessa skyltar går givetvis även att ses från land. Det finns en på Cecilias Tånge (Näset) och en på Kiön.

LÖNSHOLMA. Något exakt årtal då den ambulerande skolan i Lönsholma började sin verksamhet är inte bekant. Sannolikt var det på 1840-talet som den ambulerande skolan uppfördes då allmän skolplikt infördes 1842. Lite märkligt är att ett skolhus för den ambulerande skolan uppfördes och därtill uppfördes även en lärarbostad!

Det enda som minner om ett skolhus på denna plats i Lönsholma är brunnskaret!

Lönsholma var tydligen ingen attraktiv plats som utbildningsdepå? Flera gånger i början på 1900-talet var det brist på ambulerande lärare till bland annat Lönsholma.

VITTSJÖ. AB Alga grundades 1917 i Stockholm. Fram till dess att Bonniers köpte bolaget på trettiotalet sysslade man mest med vykortsframställning. När Bonniers tagit över ändrades företagets uppgift till att producera spel och konstruera tävlingar. Det var ett sätt för Bonniers att med hjälp av dessa inlagor öka veckotidningarnas upplagor.
Omkring år 1938 startades tillverkningen av brädspel. I det sammanhanget fick man också agenturen i Sverige, Norge och Finland för det världsberömda spelet Monopol.
Algas verksamhet genomgick därefter diverse dunkla öden. Bland annat hade Alga en kortare tid en fabrik i Säter.
När Per Zachrisson 1966 anställdes som VD blev uppgiften att effektivisera företaget. ”Efter långt funderande” kom jag underfund med att jag måste starta från grunden igen. Då föreslog jag att vi skulle flytta till landsorten. Det var tydligen inte särskilt populärt. Stockholmarna tyckte sig känna lagårdslukt så snart de kom utanför tullarna” säger Per Zachrisson.

Resultatet blev att Alga etablerades i Vittsjö och då fogade man även leksaker till sortimentet. 1967 var flytten genomförd. Man hyrde till en början lokaler i Mölleröd av Vittsjö kommunala Industribyggnadsstiftelse. Med företaget från Stockholm kom ledningen och några högre tjänstemän. Övrig personal rekryterades lokalt.

VITTSJÖ. Den gamla goda tiden var kanske inte alltid så god. Lantbrukare och torpare hade den största möjligheten att försörja sig om det inte blev missväxt eller annat som drabbade skörden. Torparnas små odlingsbitar gav kanske tillräckligt för det dagliga brödet men oftast var det skralt med maten.
Det fanns backstugesittare och inhysehjon som inte hade någon inkomst utan fick helt och hållet lita på medmänniskornas hjälpsamhet. Det var nog mer än en som helt enkelt svalt ihjäl. Inom socknen fanns ett fåtal så kallade löntagare. Det var präst, klockare, barnmorska (jordemoder) och skollärare som hade sin utkomst från kyrkans kassa. Barnmorskans årslön var 34 Riksdaler år 1876. Kyrkväktarens lön var betydligt lägre, endast tio Riksdaler i årslön. Som extralön hade han rätt att debitera sorgehuset en krona för gravgrävning.

VITTSJÖ. Det var på den tiden, början av 1960-talet som människor gav sig tid att samlas till studieträffar. Centerns Kvinnoförbund hade varje år en eller två studiecirklar där ”allt” studerades före och efter kaffeuppehåll. Samlingarna hölls dels i Hästhult missionshus och dels i hemmen.

Studiekvinnorna är f v: Astrid Lundstedt, Boalt, Nanny Persson, Lönsholma, Malin Persson, Hästhult, Elisabeth Cöster, Boalt, Inez Månsson, Furutorp, Anna Hallberg, Lehult, Selma Mårtensson, Furutorp, Anna Aronsson Lehult, Märta Schubert, Brunshult och Marta Bengtsson, Björkholm.

GRANETORP/VITTSJÖ. Mitt ute i skogiga markerna, men dock intill en allmän väg låg Svenssons Möbelmagasin med skogen intill väggarna mellan byarna Snärshult och Stora Frösboholma. Inte såg det ut som ett möbelmagasin, mer likt en två vånings lada med ett par fönster. Möbelmagasinet var tämligen känt i orten men det fanns kund ända från Etiopien.

Svenssons möbelmagasin i all sin enkelhet. Byggnaden finns kvar men har Dansk ägare.
Hilbert Svensson var född i Ekeby men kom i skolåldern till Granetorp. Lantbruket förmådde inte försörja familjen med sju barn utan Hilbert Svensson hade en del extraknäck till hjälp med försörjningen. Det blev dåtidens hemslöjd samt korgar och stegar som han åkte till marknader för avyttring. Detta farande från marknad till marknad började slita på kroppen. Familjen hade sin bostad i villan mitt emot Möbelmagasinet.

HÅRSJÖ. För några tiotal år sedan yttrade dåtidens kommunalråd att han hade en känsla av att Vittsjöborna var upproriska! Nog hade han rätt i detta då boende i orten slår bakut när något går fel. En av de första kända upprorsyttringarna efter Snapphanetiden var skolstrejk i Hårsjö skola. Första gången 1935!

Hårsjö skola. Numera Hästhult AIK:s klubbhus

Det var då i augusti månad 1935 som skolstyrelsen på inrådan av folkskoleinspektören beslutade att elever i småskolan i Hårsjö skulle åka skolskjuts till Vittsjö medan folkskolans elever i Hultatorp skulle åka till Hårsjö. Inspektören ändrade uppfattning då vägen mellan Hultatorp och Hårsjö ansågs var bristfällig och eleverna i Hultatorp skulle fortsätta sin undervisning i Hultatorp. Däremot blev det ingen ändring utan elever i Hårsjö skulle åka skolskjuts till Vittsjö.

EMMALJUNGA. Det berättas att dessa tre flickor cyklade från Emmaljunga till skolan i Hässleholm ett par dagar varje månad år 1955. Flickorna löste månadsbiljett på tåget men av någon anledning räckte inte biljetten hela månaden ut. Därför tog jäntorna cykelmotion tur och retur Hässleholm. Sannolikt är det inte inför morgonturen som Harold (n) plåtade jäntorna fast riktningen är ställd söderut.

Flickorna f v är Kristin Olofsson (Verner Olofsson), Marianne Paulsson (Thure Johansson) och Ulla- Britt Johansson (Oskar Johansson).

På den tiden fanns Konsum i Emmaljunga och till höger i bild syns Emmaljunga kondis. Kan det vara ”Cykel-Nisse” som levererat velocipederna?

Sammanfattning följer över vad som varit aktuellt i Vittsjö från år 1951- 2000. Endast en händelse varje år har tagits med i förteckningen. (Källa:1837 händelser…)
1951 Då revs Kopparslagargården ner
1952 Blev Vittsjö storkommun med Verum- Visseltofta
1953 ombyggdes vägen Emmaljunga- länsgränsen
1954 Invigdes Skansenhemmet
1955 Eldhärjades Björstorp Träförädling
1956 Upphörde undervisningen vid Snärshult och Gundrastorp skolor
1957 Öppnade campingplatsen
1958 Nödlandade ett flygplan vid Snärshult
1959 Uppfördes hyreslägenheter vid Marknadsplatsen
1960 Etablerades Arnes Motor

 

STORA FRÖSBOHOLMA. Oäktingen och torpargrabben Anton Andersson från Mörkhult, Vittsjö levde i armod och fattigdom under barndom. I sitt testamente ansåg han att nästa generation skulle få ett drägligare liv än det han själv upplevde. Det är nu 90 år sedan Anton Andersson avled och lydelsen i en del av testamentet lyder: … fond för beklädnad av fattiga barn inom Vittsjö kommun. Anton Andersson fick gå i trätofflor vid sin konfirmation!

Donator Anton Anderssons familjegrav i Vittsjö

Denna fond för ”beklädnad av fattiga barn” förvaltas av Hässleholm kommun och avkastningen från fonden har de senaste åren inte varit så stor att utdelning kunnat ske! Dock kunde 30 000 kronor delas ut till 20 behövande familjer år 1994. Förslag finns till permutation av testamentet.

 

VITTSJÖ. Det är tämligen känt att befolkningen i Vittsjö reagerar då något tokigt är på gång. Boende i Vittsjö är kända för upproriskhet. Det måste vara sant för det har ett kommunalråd uttalat för några år sedan. Yttringarna har inte varit av den dignitet som jämförs med jordskalv men nog har det skakat till några gånger.
Även under jordskorpan har det varit upproriskt med flera jordskalv under århundrades gång. Detta skall inte jämföras med jordbävning som kan ställa till med omfattande skadegörelse.
Det första kända jordskalvet som registrerats i Vittsjö var den 6 februari 1691 ” märktes en förskräcklig och här i orten ovanlig jordbävning”. Skalvet ansågs ganska kraftigt men av lokal natur. Sannolikheten är stor att jordskalv inträffat under tidigare århundraden men dåtidens rapportering och registrering var synnerligen bristfällig.
Tveksamma rapporter finns att jordskalv skulle ha inträffat både 1701 och 1702 men dåtidens långsamma rapportering och svag skrivkonst kan vara tveksamma om händelserna.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.