Historia Vittsjö

LEHULT. Johan Bengtsson i Lehult var en verkligt god berättare som hade förmåga att på ett lugnt och fängslande sätt berätta om bygden.

När han kom igång med sitt berättande glömde han både tid och rum. Vid en bussresa norrut gjordes fikauppehåll vid Vättern. Efter ett par kilometers färd var det någon som upptäckte att Johan och hans kamrat saknades i bussen. Det blev återresa till fikaplatsen och där på en stenhäll satt Johan och hans kamrat i allsköns ro och berättade av hjärtans lust

Dessa kort är ur den samling som jag fick i arv efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson. Korten är skrivna av min morfar och mormor under den tid då de var ”festefolk” alltså när de var ringförlovade.
Vissa av korten är skrivna i en enkel kod, andra är det inte. Men även om det inte står utskrivet hur mycket de känner och älskar varandra så kan man utläsa det i mängden av kort som sänts.
Här följer några av de kort som är i samlingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kortet är adresserat till Fröken Nanny Nilsson Ubbalt, Wittsjö. Sänt från Bjernum den 21-12 1902

VITTSJÖ. I dag behöver ingen människa förbli hungrig, om det bortses från uteliggare som mer eller mindre själva har valt sin situation. Situationen var annorlunda för 145 år sedan, 1867- 1868 då den stora hungersnöden drabbade inte enbart Göinge utan i stort sett hela landet. Värst drabbat var dock Norrland. År 1903 sändes nödhjälp från Vittsjö till Norrland.

År 1867 anses som det stora missväxtåret och detta inverkade givetvis även på år 1868. Under år 1867 föll det inte en enda dropp regn i Sverige från april månad till augusti månad. Skåne var väl inte så hårt drabbat som Norrland där det uppskattades att 1 000 människor svalt ihjäl.

VITTSJÖ. Efter högtiden vid Gustav II Adolfssstenen med högtidlighållandet av de stupade vid slaget år 1612 fortsatte högtiden i kyrkan.

I koret paraderade tidigare FN-soldater med Danska och Svenska fanorna samt FN-fanan. På plats i kyrkans främre del fanns också sextetten av Hemvärnets musikkår från Kristianstad. Då minnesstenen resten för 100 år sedan var det också högtidsstund i kyrkan under medverkan av Trängens musikkår.

Det har förr i tiden talats om både vargavinter och vargatider. Dessa uttryck är inte aktuella i dagens tidevarv. Troligen kommer ordet vargavinter från den tid då det huserade vargar i Göingetrakten. Vid extrem kyla kom vargflocken allt närmare hus och husdjur för att söka stilla hungern i sina vilda magar. Vargatider sammanfaller med vargavinter.

Många rönnbär - Vargavinter?

VITTSJÖ. Den 11 februari i år är det 400 år sedan den omdiskuterade kung Gustav II Adolf höll på att drunkna i Vittsjö. I det fall kungen inte hade räddats hade vi kanske varit Danska undersåtar i dag? På 400 årsdagen blir det en stor minneshögtid med tre avdelningar i Vittsjö. Inte för att hedra kungen utan för att hedra minnet av de omkring 220 soldater som miste livet i drabbningen.

Minnesstenen 1959 över fallna soldater 1612.

 

VITTSJÖ/BRUNNSHULT. Sjunne Svensson var allra mest bekant som kristidens ordförande där han satt i gamla kommunalrummet (församlingshemmet) och delade ut ransoneringskort under krigstiden 1939- 1945. Han var mest igenkänd med sin cigarr i munnen! Sjunne Svensson var född i Brunshult 1889 i en syskonskara på sex. Sjunne Svenssons födelsehem ägs i dag av Sjunnes brorsonson Berne Svensson.
Han började sin arbetsbana på fädernegården som snart såldes till brodern Anton medan Sjunne köpte en villa i Vittsjö och flyttade dit. I Vittsjö startade han affärsrörelse inom skogsnäringen. Han ägde då större delen av skogsbeståndet i sin fädernegård och när denna del avyttrades köpte han en skogsfastighet i Lönsboda samt skogsfastigheter i Osby.
Snart nog kom han in i den kommunala verksamheten. Han var ledamot i kommunalfullmäktige samt ordförande i kommunalnämnden 1936- 1951. Vidare var han ledamot i kyrkofullmäktige och kyrkoråd med flera andra förtroendeuppdrag.

 

VITTSJÖ.

1692 fanns bro över Dragsån (Gustav Adolfsbro)

Bilden visar "nya" Gustav Adolfsbron, brofäste till den gamla finns längre österut

1702 fanns kornhus i kyrkogårdsmuren vid Flyvägen
1722 kom ryttaren Lars Brunberg åter till Gundrastorp efter 18 år i Sibirisk fångenskap
1722 var juni månad mycket kall
1772 byggdes nykyrkan
1812 uppfördes Kopparslagargården
1832 laga skifte i Gundrastorp
1832 var Nils Mårtensson lärare i Vittsjö
1852 dateras äldsta gravstenen på kyrkogården.
1852 tog Christen Andersson folkskollärarexamen i Lund
1862 skänktes ljuskrona till kyrkan
1862 upphörde postanstalten i Vittsjö (1855)

VITTSJÖ. Dagligen händer det saker och ting som inte får så stor spridning beroende på svag bevakning av aktuella händelser. Det hände kanske inte så stora händelser för 110 år sedan, alltså 1901 men en del hade dåtidens avisa att förtälja.

Detta år, alltså 1901 föddes det 61 barn i församlingen fast folkmängden vid årets början var endast 2 204 personer. 28 personer avled och 14 äktenskap ingicks. Det var särdeles högt födelsetal men på den tiden var det stora barnrika familjer men så fanns det ingen tillgång på varken elljus eller teve! Då var det även utsatt datum då förra årets kronoutskylder (skatt) skulle betalas. Det var den 21 januari som denna avgift skulle erläggas klockan 1 e.m. i kommunalstugan. Betalades inte skatten denna dag kunde böter bli påföljden.

Inför årets närmande mot slutet kan det kanske vara intressant att se tillbaka några år. Ett axplock av vad som hände i Vittsjö för 60 år sedan, alltså 1951:
Folkmängden var då 2 750 personer.
För uppvärmningen sålde Lantmannaaffären Brunkolsbriketter, Torvbriketter, Hushållskol och Koks.
Rikligt snöfall förstörde omkring 15 000 kubikmeter ungskog.
John Åke Nilsson anställdes som kommunalkamrer.
Luxus startade sin verksamhet.
Badpaviljong byggdes vid Pickelsjön.

 

VITTSJÖ. Det allra första medborgarhuset i Vittsjö skulle kanske kunna kallas allaktivitetshus i stället för att detta namn misspryder det riktiga medborgarhuset som invigdes 1969. Det som blev medborgarhus var JUF-stugan vid Pickelsjön som 1904 invigdes som skyttepaviljong för ortens skytteförening som bildades 1901.

JUF-stugan som den gestaltade sig före brandkårens övningsobjekt 1961

Skjutbanans anläggning var inte det allra bästa då bebyggelse började i Västanskogen och strandkanten var skyttarnas kulfång. Skjutbanan flyttade till Gundrastorp 1933 för att slutligen 1945 få sitt nuvarande läge vid Lehult.

VITTSJÖ. Amner Kristiansson var född i byn Boalt i västra delen av Vittsjö socken. Han var döpt till Amner Frans Charles och var född 1879. Han avled efter en trafikolycka i Värsjö 1954, nyligen fyllda 75 år. Hans yrke var byggnadssnickare och hans bobby var bokbinderi.
Trots han var byggnadssnickare hade han minimal omsorg om sitt eget boende. Han lät sitt föräldrahem allt mer förfalla och lagade taket nödtorftigt då det började droppa in i rummet vid regnväder.


Med tiden fick Amners bostad förfalla allt mer. En tid efter hans bortgång såg det ut på detta sätt. Nu är det renoverat.

Följande text har vi fått från Ingemar Nilsson. Notisen var publicerad i någon dagstidning så tidigt som 1950. Kanske var det Norra Skåne som "var på bettet" men visst kan det gå så här för nutidens jägare också.

”SKADSKÖT ÄLG SISTA JAKTDAGEN
På älgjaktens sista dag på lördagen inträffade i Vittsjötrakten en beklämmande händelse. Några älgjägare hade fått upp en älg och gav den 3-4 skott. Älgen stöp, men av av jägarna menade, att det var bäst att ge den ännu ett skott, innan man gick fram och stack den.
Kamraterna ansåg detta onödigt, men då jägarna, som ingalunda är några amatörer, nalkades djuret, vände detta sig om och sprang till skogs, innan någon av jägarna kom sig för att skjuta.
Då det redan börjat skymma, var spaningar efter älgen förgäves, men i dag på morgonen återupptogs sökandet. Om det skadeskjutna djuret påträffas, tillfaller emellertid värdet kronan, eftersom jakttiden är slut.”

De flesta av oss har väl klenoden körkort som en av våra dyrgripar. En och annan blir av med klenoden längre eller kortare tid men de flesta får tillbaka färdbeviset. En liten historik om körkortets historia:
1661 fordrades det bevis för färd med vagn inom visst område i Stockholm. Det fanns även en lag som förbjöd våldsamt ridande. Straffet för brott mot bestämmelsen gav 40 daler silvermynt.
Den som var under 15 år straffades med ris vid Rådhusgången.

BJÄRNUM, HEMMESTRÖ. Hans Flyborg (sign Balder) var en flitig skribent i ortens tidning för drygt 70 år sedan. Han berättade gärna om gamla händelser, kloka gubbar och kloka gummor! I en av hans många berättelser talar han om att de kloka kunde göra stora underverk med enkla medel. De så kallade kloka kallas i dag för politiker men det är sällan de ens kan uträtta små under med stora belopp!

Så skrev Balder och det må sägas att han på något sätt kunde se framtiden! Det var bättre förr!

Balder berättar om en klok gubbe i Hemmeströ, Bjärnum där han saxat berättelsen från en tidning på 1930-talet där redogörelse lämnas från en händelse som inträffat 1869. En gammal man hade tjänst hos patron Oldenburg på Oretorp och skulle åka med till Hässleholm för att hämta en ångmaskin som skulle till Oretorp för att driva ett sågverk. Hela ångmaskinen var nermonterat i lådor och vägde totalt nära 4,5 ton. En låda föll under lastningen ner på det stora svänghjulet som låg på marken. Den gamla mannen kom inte undan snabbt nog utan hans pekfinger klämdes mellan lådan och svänghjulet. Fingret trasades sönder, fingerblomman och nageln slets bort. Läkaren i Hässleholm var på tjänsteresa och kunde inte hjälpa. Mannen började misströsta och trodde knappast han skulle få återse sin hembygd. En bekant hjälpte mannen till apoteket där den skadade fingern förbands nödtorftigt.

Sjusovardagen den 27 juli har troligen sitt ursprung cirka 200 f k då sju kristna ynglingar förföljdes med lyckades gömma sig i en grotta. De föll i sömn och sov i 200 år. altDå de kom till butiken för att handla visade det sig at deras mynt var ogiltiga då de var 200 år gamla! Händelsen skall ha inträffat i Efesos och dagen blev därmed en katolsk helgondag.

I Norden fanns Sjusovardagen redan på 1600-talet men oklart när dagen fick sitt namn i Sverige Namnet Sjusovardagen togs ur almanackan efter 1901 då Marta kom in i stället.

Bondepraktikan har en hel del att förtälja om denna mytomspunna dag. Den mjukare linjen talar om att du fick sova ut rejält denna dag utan några påföljder. En annan tydning av namnet kan vara Sju Sovares dag Fortfarande har Finland namnet Sjusovaredagen i almanackan. Där har till och med bildats en organisation under namnet Sömnförbundet!

Lars Svensson i Lehult, Vittsjö var född 1928 och avled 2009. Lars Svensson var oerhört kunnig i det mesta men han tänkte sig noga för innan han uttalade några väl valda ord.
Lars Svensson var född på den gård i Lehult som han så småningom övertog vid sin faders ortgång 1964. Lars Svensson blev tidigt moderlös då hans moder och hans syster avled med endast några dagars mellanrum.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lars Svensson i Lehult då han tilldelades LRF:s silvernål år 2001.

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter. Del 3

Vittsjö. En snapphane som Ebbe borde väl göra sin värnplikt i hembygden? Nej, inte alls. Han kallades in för att bli fältpolis vid I1, i utkanten av huvudstan. Året var 1955 med inryckning den 10 januari och MUCK den 1 december samma år.

- Och jag var absolut inte ensam skåning, berättar Ebbe. Kanske var fjärde av oss kom söderifrån. Men det var bra tjänst. Vi skulle övervaka ordningen på kasern och i fält. Men det blev också annan tjänst.



Soldat Ebbe Persson äter sin fältlunch ur kokkärlet

Artikelserien om Ebbe Persson fortsätter.

Del 2. Vittsjö – Redan som 17-åring blev jag kannedängare, d.v.s. stod på lastbilsflaket, från klockan sex på morgonen, fortsätter Ebbe i sin berättelse om ungdomsåren. Det blev alltså en tidig cykeltur från Hästhult till Vittsjö.


Avlastning av kannor på mejeriet i Vittsjö. Varje leverantör
hade ett kundnummer som var målat på kannorna.

Vittsjö. 1981. Årets VittsjöDagar kan jubilera. Den allra första Vittsjö Dagen i modern tid såg sitt ljus en tidig Pingstdagsmorgon 1981. I år är det år 2011!

Enligt en gammal almanacka från 1753 då det var stormarknad i april och oktober medan det var stortorgdagar i maj och augusti. Då var det marknadsstånd från Vången och ner till själva byn

1844 fick Per och Marie Louise Andersson tillstånd att idka handel på öppen plats.

1847 fick Per Andersson och Maria Brock länsstyrelsens tillstånd att idka handel i Vittsjö.

Detta varumärke var signalen för att något stort skulle ske i kulturorten.

 

 

VITTSJÖ. Malte Nilsson är ett tämligen gångbart namn. Men nämns ”Fläes Malte” är det betydligt fler av äldre generationen som kan identifiera denne Malte som var bosatt i Vittsjö tätort. Tillägget Fläes kommer från Flädet vid Gundrastorp. Malte var född 1902 i Flädet och avled i Skansenhemmet år2000.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Byggmästare Malte Nilsson från Flädet.

EMMALJUNGA. Bilden är exponerad på mellanskolans trappa 1941 (mitt emot församlingshemmet). Troligen var det någon fest för ”flickorna” i Emmaljunga kyrkliga syförening vid detta tillfälle.

Medlemmarna i Emmaljunga kyrkliga syförening 1941.

På den tiden kallades föreningen för Emmaljunga Kyrkliga syförening men numera har ordet sy strukits i föreningens namn som numera är Emmaljunga kyrkliga förening. Bilden har kommit från Emmaljungabördige Rolf Persson, Smedjebacken som jag hade förmånen att personligen stöta samman med vid Gulfmacken i Emmaljunga häromdagen.

 

VITTSJÖ. Han var omtyckt men han var också fruktad av dem som kommit vid sidan av lagens gräns. Det gäller kriminalassistent Nore Delsmark som var bosatt i Vittsjö och sedan i Björkefalla. Han var gemytlig och trevlig men kunde ta i med hårdhandskarna ganska rejält. Han var född 1916 och avled 1984.

VITTSJÖ. Upphovet till denna artikel är ett brevkort från den 5 oktober 1909, sänt från Ljungbyhed. Mottagare av brevkortet var min farfar, Nils Persson d y i Hästhult, Vittsjö, då med postadress Värsjö.

Mottagaren av brevkortet uppmanades att avhämta hästar vid Torups järnvägsstation den 9 oktober 1909.

Brevkortet har en bild på ”Kungl Skånska husarregementet 1907. Från kasernen i Hälsingborg”.

VITTSJÖ. Enighetspartiet hade tydligen lokal försänkning även i Vittsjö då en inbjudan till deltagande i Enighetsförbundets skolmöte i Vittsjö den 22- 23 augusti 1916.

Enighetsförbundet fick sannolikt sitt upphov vid Uppsala kyrkliga möte 1593. Det var tydligen så att tämligen stor oenighet rådde mellan de olika stånden även på den tiden. Bildandet av Enighetsförbundet skedde 1632 efter kung Gustav II Adolfs död. Då var det synnerligen stor splitring mellan de olika stånden och förhållandet bättrades tydligen till viss del. Ännu i dag existerar Enighetspartiet fast i blygsam omfattning.

För ett sekel sen var det vanligt att man sände Påskkort sinsemellan. Hur är det nu, hur många påskkort har ni sänt/fått de sista åren? Jag själv har nog fått sisådär en fyra fem kort de sista fem åren, sänt några det har jag inte gjort. Nog om detta, här kommer några av de påskkort som jag ärvde efter min morfar och mormor Gotfrid och Nanny.
Hoppas ni får lika mycket nöje av dessa vackra påskkort som jag har fått!


Detta kort är sänt till Fröken Nanny Nilsson 31/3 1902.



 

 

 

VITTSJÖ. Gustavssons möbler är i dag den gängse beteckningen på fastigheten intill Sjöstugans parkering vid Bäckabro. Tidigare var det Danielssons och ännu tidigare var det flera andra verksamheten i fastigheten. Namnet Gustavssons kom från möbelhandlaren och klockfabrikören Erik Gustavsson.

 

 

 

 

 

BILDEN: Så här såg Gustavssons ut före 1936.

Därefter skedde en tillbyggnad och i dag ser exteriören på fastigheten annorlunda ut. Bilden är sänd som vykort år 1907. Som framgår av bilden fanns inte Bäckabro parkeringsplats utan sjön sträckte sig ända till landsvägen.

 

VITTSJÖ. Olle Larsson var på sin tid Vittsjös starke man! Han strävade kanske inte efter alla uppdragen men å andra sidan tackade han nog inte heller nej till något uppdrag! Olle Larsson var född i Snärshult 1908 och avled i Vittsjö 1987, 78 år gammal. Sysslan på lantbruket i Snärshult hägrade inte för Olle som inte ville vara så jordbunden!

BILDEN: Kommunpolitikern och byggmästaren Olle Larsson.

Ebbe Persson skrev häromdan en intressant artikel om Bäckabro, bron över Prästabäcken. Bron har  troligen funnits i olika utföranden sen 1600-talet skriver han. Numer en modern bro i form av en plåttrumma. Han visade också en fin bild på gångvalvbron över utloppet nästan alldeles vid sjökanten, bron förbinder de båda delarna av den frekventerade rastplatsen vid Bäckabro-parkeringen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den vackra bron tillverkades av lionbröderna i Vittsjö/Bjärnum på våren 1999 och kom på plats under sommaren. Den bekostades av Vittsjö Försköningsfond. Konstruktör var Ingmar Rimheden i lionklubben.
En liknande bro som också tillverkades av lions finns över det lilla vattendrag som rinner ut i Vittsjön vid Trekanten, grönområdet med Rhododendron och Ubbestatyn och den lilla björkparken mot sjön.

 

VITTSJÖ. I tidigare artiklar har det flera gånger talats om byggmästare Petter

Stensson men mer sällan har det talats om sonen Carl Stensson som började sitt verksamma liv som snickare. Han vidareutvecklade inom träbranschen och blev parkettläggare i Sverige, Norge och Danmark.

Parkettläggare Carl Stensson, Vittsjö.

Vittsjö. Dessa nyårskort kommer från samma samling som de tidigare publicerade julkorten. Det är Svenska och några Amerikanska nyårskort, som alla är sända till det Nilssonska eller det Mårtenssonska hemmet under de första 10 åren av förra seklet. Hoppas att ni får mycket nöje av att se.

Detta Nyårskort med årtal är sänt till Snickaren Herr Gottfrid Mårtensson från Bjärnum nyårsafton 1903.

VITTSJÖ. På kyrkogården i Vittsjö, väster om huvudingången finns en gravsten med texten Bengt Nilsson Donator. Gravstenen är i och för sig ganska anonym men bakom namnet Bengt Nilsson skulle kunna tilläggas ”Bengt Trägen”. Det var Bengt Trägen som donerade 3 000 kronor för inköp av ny och första kyrkorgeln till Vittsjö kyrka. Bengt Trägen var född 1832 och avled 1909.

BILDEN: Orgel i Vittsjö kyrka som har 990 ljudande pipor

 

Vittsjö. Bengt Jönsson (Torpa Bengt) lärde sig att skriva först då han var 50 år och detta efter krav från prästen. Bengt Jönsson var kyrkvaktmästare på 1860-talet och prästen fordrade då skriftlig redovisning från vissa ekonomiska åtgärder som utförts. Bengt Jönsson var född i Hyngarp 1829 och kom som torpare till Vittsjö 1855. Han avled 1918.
I en anteckningsbok har Bengt Jönsson angett olika gåvor som skänkts till kyrkan av skilda anledningar och var då tvingad lämna skriftlig redogörelse.

Vittsjö. I minimalt utrymme hade Agda Johansson sin manufakturaffär vid Hässleholmsvägen 21. I dag ägs villan av Egon Nilsson (Egon mitt i byn!) som köpte fastigheten 1960 och flyttade dit 1965. Agda Johansson * 1888 var bosatt i Månsatorp och avled 1980. Innan hon öppnade affärsrörelse i Vittsjö 1921? Hade hon anställningar i södra Skåne. Hon hade affär i blodet eftersom hennes fader hade affär i Bjärnum.


Agda Johansson i sin butik i Egon Nilssons fastighet.

Vittsjö. Här kommer ytterligare några julkort ur den samling av kort som min mormor och morfar samlade under det tidiga 1900-talet. Tyvärr så är somliga av korten lite anfrätta av tidens tand men om de inte varit detta så hade de inte varit så roligt att titta på dem och så vet man att de varit till stor glädje i det Mårtenssonska huset i Ekholmen en gång i tiden.

Detta julkort ser ut att ha förtryckt namn N Aron Karlsson så det verkar som om korten kunde förbeställas med givarens namnteckning på. Detta är sänt till Herr Gottfrid Mårtensson.

VITTSJÖ. Under årens lopp har jag lagt märke till att Jul och Nyårskorten har blivit enklare och inte så vackra som de var i forna dagar. Dessa Julkort som kommer här är från det

tidiga 1900-talet och visst är de väl vackra. Korten är ett arvegods som jag fick efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson Ekholmen, som i sin tur ärvt korten från min morfar Gotfrid Mårtensson och mormor Nanny Nilsson (senare Mårtensson), de är sända till Gotfrid och Nanny under de första 10 åren på förra seklet.

 

 

 

 

Julkortet är sänt till Nanny Nilsson 1903

VITTSJÖ. Missionshemmet, numera Vittsjöskog uppfördes för snart 80 år sedan, 1931, en byggnad med kristen förankring men föregångaren till Missionshemmet var det som i dagligt tal kallades för Annexet, numera ett vandrarhem som är beläget snett bakom.  Ytterligare en byggnad uppfördes som predikantbostad för kringresande talare. Numera ägs denna byggnad sedan 2002 av Vittsjöbygdens EFS, kallad EFSstugan.

Vittsjöskog som det ser ut i dag,

EMMALJUNGA. Den 24 november 1935 invigdes Emmaljunga församlingshem. Den 24 november år 2010 högtidlighålls 75 år jubileet. I samband med jubileet bli det även så kallad syföreningsauktion med Emmaljunga kyrkliga förening som 1935 ursprungligen kallades Emmaljunga kyrkliga arbetsförening.

BILDEN Församlingshemmet i Emmaljunga som varit i församlingens tjänst under 75 år.

 

VITTSJÖ. I tidigare artiklar har det nämnts om Sjövik, fastigheten mitt emot Gåsadammen, Markarydsvägen 9. Sjövik är nog mest känt som pensionat Sjövik under pensionatens glansdagar. Fastigheten blev avstyckad från Gammelgården 1815 som på 1500-talet benämndes Mellangården. Släktskapet mellan de olika fastigheterna i nuvarande kvarter har varit tämligen omfattande.

BILDEN visar hus Sjövik gestaltade sig omkring 1885. Främst t v finns bröderna Axel, Olof och Henning Andersson. Kvinnan på trappan är Helena Håkansson gift med urmakare Henning (2010 11 08).

VITTSJÖ. Redan på 1500-talet existerade Gammelgården men kallades då för Mellangården. Söderut låg Hålegården (Allaktivitetshuset) och norrut låg Vittsjögården och då var det ganska naturligt att det fick bli Mellangården. Namnet Gammelgården är tämligen nytt och kom omkring 1950 då Åke Ernstson startade caférörelsen i den gamla gården. På 1500-talet fanns det således tre gårdar i det som senare skulle bli Vittsjö centralort.

BILDEN visar Gammelgården omkring 1910. Ett av de gamla träden finns fortfarande kvar

VITTSJÖ. Ytterligare ett missionshus i serien gammal bebyggelse i Vittsjö. Fastigheten köptes 1878 till Inre missionen till Hässleholms missionsförsamling som då stod nära EFS. Byggnaden uppfördes troligen i mitten av 1800-talet och har tämligen bastanta källarväggar då dessa har en tjocklek på omkring en meter av sten! Det aktuella huset finns mellan Sjövik och Gammelgården, någon instängt några meter från Markarydsvägen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Exteriören vid Markarydsvägen har inte nämnvärt förändrats den senaste 100 åren.

VITTSJÖ. Urmakare Henning Håkanssons hus är borta sedan 1956. I dag finns företaget Gåvan och Vittsjö Blomsterhandel på nästan samma plats. Som namnet förtäljer fanns det en urmakare som hade sin verksamhet i det tämligen stora huset. (Se tidigare artikel om Bodelssons) I huset fanns tidvis matservering samt en cykelverkstad på gården fast skylten på huset anger att det var en velocipedaffär samt reparationer av sådana fordon! Huset uppfördes omkring 1903.

*Bilden visar urmakare Hennings hus. Personerna på bilden är f v Axel Håkansson med cykel, fru Fredholm, Helena Håkansson, Verner Fredholm, Bertil Fredholm, Henning Håkansson, Håkan Jönsson, Carl Ottosson, Herman Gundrerup Persson och lärarinnan Karin Bengtsson med cykel.

VITTSJÖ. Bodelssons hus är nog obekant för de allra flesta, åtminstone den yngre årgången. Jag vet inte hur jag skall benämna det i dag för att göra det begripligt men huset finns norr om Röda Korsets försäljning och söder om Järnvägsstationen. Det är sannolikt ett av de äldsta husen i Vittsjö stations-   samhälle. Första huset på tomten byggdes omkring 1780. Förkolnade rester antyder att dåvarande hus brann ner efter 1812? Nuvarande byggnad uppfördes 1860/65.

Bilden visar Bodelssons för cirka 100 år sedan. Observera att trappan till ingången går direkt ut i gatan. Verandan finns kvar men trappan är borta.

VITTSJÖ. Nordiska Kompaniet har funnits i Vittsjö enligt talesätt men är nu borta. Nordiska Kompaniet i Vittsjö hade inget att göra med namnet i Stockholm, knappast ens likheten! Nordiska Kompaniet var beläget där nu Linden har sina fastigheter med bland annat Handelsbanken och gamla Postlokalen där nu dataföretaget Gula Huset residerar som hyresgäster med adress Hässleholmsvägen 29 – 33.

Detta är Nordiska Kompaniet i Vittsjö fram till 1963. Som synes var det en pampig byggnad. I högra kanten skymtar Granélis fastighet som tidigare ägdes av ”Stue Olsson”.

VITTSJÖ. Hässleholmsvägen 11 har under seklets och decenniers gång haft många benämningar. Från början 1890 var det SmörAnnettes, sen kom Pelarcondis, Thebrödsbageriet, Lantmannaaffären och ElOlles. För närvarande är det ingen verksamhet i bottenvåningen förutom ett dataföretag men bostäder är inredda på övre  plan.  Fastigheten är belägen på en tidigare allmänning som var i bruk vid de stora marknadsdagarna. Det vara nära tjoget ägare till tomten på allmänningen då den friköptes.

Bilden visar Smör-Annettes fastighet någon gång efter 1922. Exteriören är tämligen lik dagens utseende. En lantbrukare får lastat några säckar från Lantmannaaffären.

VITTSJÖ. Uttrycket Margit Bod, Hässleholmsvägen 7 är i dagsläget tämligen okänt för de flesta liksom att Harry B Jönssons hade sin skoaffär i fastigheten. Numera är det tennsmeden Agnar Bjarke som äger fastigheten.
Fastigheten byggdes år 1907 av skomakaren August Jönsson men innan fanns där en äldre byggnad på platsen som August Nilsson köpte 1895 innan han uppförde fastigheten.

Vittsjö.Trobecks Pensionat var från början avsett som bostad men strömmen av turister var orsaken till förändringen till pensionat. Som framgått i tidigare artikel om Turistgården kallades detta pensionat en kortare tid för Trobecks. Där Trobecks, numera VITTSJÖ SLÄGGAN KB är beläget fanns i början av 1800-talet en kringbyggd gård. Mitt emot Trobecks, när tidigare Din-X macken fanns var det också en kringbyggd gård. Fastigheten uppfördes 1870.

 

Så sågs Trobecks ut före 1905 då unionsflaggan var hissad. Unionen 1100- 1905)

 


 

Vittsjö. En av de äldre byggnaderna i Vittsjö är Hennings, Henning Anderssons mitt emot Gåsadammen som byggdes 1887, före järnvägens ankomst till Vittsjö. Exteriören i dag är totalt förändrad från affärsfastighet till hyresbostäder vid Markarydsvägen 5. Troligen var det en affärslokal redan från början. Affärsverksamheten fortsatte till omkring 1960 då affären upphörde. Under glansdagarna såldes ”allt” i affären från hästskor till barnvagnar, salt sill, kristallglas och specerier.

 

 

Henning Anderssons affärsbyggnad från slutet av 1800-talet.

 

Vittsjö. Turistgården, nuvarande Miltornet tillhör de äldre byggnaderna i Vittsjö. Troligen var det Anna och Olof Trobeck som började uppföra ett pensionat 1896 och då kallades pensionatet för Trobecks.
Namnet ändrades tämligen snart till Turistgården och har bytt namn flera gånger sedan dess. Numera kallas det gamla pensionatet Miltornet eller Tornet.
Bilden på Turistgården exponerad före 1908 innan tornspiran uppfördes.

VITTSJÖ. Kabeldragning och vindkraft till försörjning av elström är högaktuella spörsmål just nu.  Det fanns vindkraft redan på 1920-talet för att inte tala om de ”möllor” som monterades upp lite varstans före och under Andra världskrigets dagar innan det allmänna nätet blev utbyggt.
Bilden visar vindmöllan på backen intill Kallsjön.
Den kanske allra första så kallade vindmöllan i dessa trakter var i Ekholmen men den var inte avsedd att alstra ström utan för att pumpa vatten!