Historia Vittsjö

För ett sekel sen var det vanligt att man sände Påskkort sinsemellan. Hur är det nu, hur många påskkort har ni sänt/fått de sista åren? Jag själv har nog fått sisådär en fyra fem kort de sista fem åren, sänt några det har jag inte gjort. Nog om detta, här kommer några av de påskkort som jag ärvde efter min morfar och mormor Gotfrid och Nanny.
Hoppas ni får lika mycket nöje av dessa vackra påskkort som jag har fått!


Detta kort är sänt till Fröken Nanny Nilsson 31/3 1902.



 

 

 

VITTSJÖ. Gustavssons möbler är i dag den gängse beteckningen på fastigheten intill Sjöstugans parkering vid Bäckabro. Tidigare var det Danielssons och ännu tidigare var det flera andra verksamheten i fastigheten. Namnet Gustavssons kom från möbelhandlaren och klockfabrikören Erik Gustavsson.

 

 

 

 

 

BILDEN: Så här såg Gustavssons ut före 1936.

Därefter skedde en tillbyggnad och i dag ser exteriören på fastigheten annorlunda ut. Bilden är sänd som vykort år 1907. Som framgår av bilden fanns inte Bäckabro parkeringsplats utan sjön sträckte sig ända till landsvägen.

 

VITTSJÖ. Olle Larsson var på sin tid Vittsjös starke man! Han strävade kanske inte efter alla uppdragen men å andra sidan tackade han nog inte heller nej till något uppdrag! Olle Larsson var född i Snärshult 1908 och avled i Vittsjö 1987, 78 år gammal. Sysslan på lantbruket i Snärshult hägrade inte för Olle som inte ville vara så jordbunden!

BILDEN: Kommunpolitikern och byggmästaren Olle Larsson.

Ebbe Persson skrev häromdan en intressant artikel om Bäckabro, bron över Prästabäcken. Bron har  troligen funnits i olika utföranden sen 1600-talet skriver han. Numer en modern bro i form av en plåttrumma. Han visade också en fin bild på gångvalvbron över utloppet nästan alldeles vid sjökanten, bron förbinder de båda delarna av den frekventerade rastplatsen vid Bäckabro-parkeringen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den vackra bron tillverkades av lionbröderna i Vittsjö/Bjärnum på våren 1999 och kom på plats under sommaren. Den bekostades av Vittsjö Försköningsfond. Konstruktör var Ingmar Rimheden i lionklubben.
En liknande bro som också tillverkades av lions finns över det lilla vattendrag som rinner ut i Vittsjön vid Trekanten, grönområdet med Rhododendron och Ubbestatyn och den lilla björkparken mot sjön.

 

VITTSJÖ. I tidigare artiklar har det flera gånger talats om byggmästare Petter

Stensson men mer sällan har det talats om sonen Carl Stensson som började sitt verksamma liv som snickare. Han vidareutvecklade inom träbranschen och blev parkettläggare i Sverige, Norge och Danmark.

Parkettläggare Carl Stensson, Vittsjö.

Vittsjö. Dessa nyårskort kommer från samma samling som de tidigare publicerade julkorten. Det är Svenska och några Amerikanska nyårskort, som alla är sända till det Nilssonska eller det Mårtenssonska hemmet under de första 10 åren av förra seklet. Hoppas att ni får mycket nöje av att se.

Detta Nyårskort med årtal är sänt till Snickaren Herr Gottfrid Mårtensson från Bjärnum nyårsafton 1903.

VITTSJÖ. På kyrkogården i Vittsjö, väster om huvudingången finns en gravsten med texten Bengt Nilsson Donator. Gravstenen är i och för sig ganska anonym men bakom namnet Bengt Nilsson skulle kunna tilläggas ”Bengt Trägen”. Det var Bengt Trägen som donerade 3 000 kronor för inköp av ny och första kyrkorgeln till Vittsjö kyrka. Bengt Trägen var född 1832 och avled 1909.

BILDEN: Orgel i Vittsjö kyrka som har 990 ljudande pipor

 

Vittsjö. Bengt Jönsson (Torpa Bengt) lärde sig att skriva först då han var 50 år och detta efter krav från prästen. Bengt Jönsson var kyrkvaktmästare på 1860-talet och prästen fordrade då skriftlig redovisning från vissa ekonomiska åtgärder som utförts. Bengt Jönsson var född i Hyngarp 1829 och kom som torpare till Vittsjö 1855. Han avled 1918.
I en anteckningsbok har Bengt Jönsson angett olika gåvor som skänkts till kyrkan av skilda anledningar och var då tvingad lämna skriftlig redogörelse.

Vittsjö. I minimalt utrymme hade Agda Johansson sin manufakturaffär vid Hässleholmsvägen 21. I dag ägs villan av Egon Nilsson (Egon mitt i byn!) som köpte fastigheten 1960 och flyttade dit 1965. Agda Johansson * 1888 var bosatt i Månsatorp och avled 1980. Innan hon öppnade affärsrörelse i Vittsjö 1921? Hade hon anställningar i södra Skåne. Hon hade affär i blodet eftersom hennes fader hade affär i Bjärnum.


Agda Johansson i sin butik i Egon Nilssons fastighet.

Vittsjö. Här kommer ytterligare några julkort ur den samling av kort som min mormor och morfar samlade under det tidiga 1900-talet. Tyvärr så är somliga av korten lite anfrätta av tidens tand men om de inte varit detta så hade de inte varit så roligt att titta på dem och så vet man att de varit till stor glädje i det Mårtenssonska huset i Ekholmen en gång i tiden.

Detta julkort ser ut att ha förtryckt namn N Aron Karlsson så det verkar som om korten kunde förbeställas med givarens namnteckning på. Detta är sänt till Herr Gottfrid Mårtensson.

VITTSJÖ. Under årens lopp har jag lagt märke till att Jul och Nyårskorten har blivit enklare och inte så vackra som de var i forna dagar. Dessa Julkort som kommer här är från det

tidiga 1900-talet och visst är de väl vackra. Korten är ett arvegods som jag fick efter min morbror och moster Einar och Agda Mårtensson Ekholmen, som i sin tur ärvt korten från min morfar Gotfrid Mårtensson och mormor Nanny Nilsson (senare Mårtensson), de är sända till Gotfrid och Nanny under de första 10 åren på förra seklet.

 

 

 

 

Julkortet är sänt till Nanny Nilsson 1903

VITTSJÖ. Missionshemmet, numera Vittsjöskog uppfördes för snart 80 år sedan, 1931, en byggnad med kristen förankring men föregångaren till Missionshemmet var det som i dagligt tal kallades för Annexet, numera ett vandrarhem som är beläget snett bakom.  Ytterligare en byggnad uppfördes som predikantbostad för kringresande talare. Numera ägs denna byggnad sedan 2002 av Vittsjöbygdens EFS, kallad EFSstugan.

Vittsjöskog som det ser ut i dag,

EMMALJUNGA. Den 24 november 1935 invigdes Emmaljunga församlingshem. Den 24 november år 2010 högtidlighålls 75 år jubileet. I samband med jubileet bli det även så kallad syföreningsauktion med Emmaljunga kyrkliga förening som 1935 ursprungligen kallades Emmaljunga kyrkliga arbetsförening.

BILDEN Församlingshemmet i Emmaljunga som varit i församlingens tjänst under 75 år.

 

VITTSJÖ. I tidigare artiklar har det nämnts om Sjövik, fastigheten mitt emot Gåsadammen, Markarydsvägen 9. Sjövik är nog mest känt som pensionat Sjövik under pensionatens glansdagar. Fastigheten blev avstyckad från Gammelgården 1815 som på 1500-talet benämndes Mellangården. Släktskapet mellan de olika fastigheterna i nuvarande kvarter har varit tämligen omfattande.

BILDEN visar hus Sjövik gestaltade sig omkring 1885. Främst t v finns bröderna Axel, Olof och Henning Andersson. Kvinnan på trappan är Helena Håkansson gift med urmakare Henning (2010 11 08).

VITTSJÖ. Redan på 1500-talet existerade Gammelgården men kallades då för Mellangården. Söderut låg Hålegården (Allaktivitetshuset) och norrut låg Vittsjögården och då var det ganska naturligt att det fick bli Mellangården. Namnet Gammelgården är tämligen nytt och kom omkring 1950 då Åke Ernstson startade caférörelsen i den gamla gården. På 1500-talet fanns det således tre gårdar i det som senare skulle bli Vittsjö centralort.

BILDEN visar Gammelgården omkring 1910. Ett av de gamla träden finns fortfarande kvar

VITTSJÖ. Ytterligare ett missionshus i serien gammal bebyggelse i Vittsjö. Fastigheten köptes 1878 till Inre missionen till Hässleholms missionsförsamling som då stod nära EFS. Byggnaden uppfördes troligen i mitten av 1800-talet och har tämligen bastanta källarväggar då dessa har en tjocklek på omkring en meter av sten! Det aktuella huset finns mellan Sjövik och Gammelgården, någon instängt några meter från Markarydsvägen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Exteriören vid Markarydsvägen har inte nämnvärt förändrats den senaste 100 åren.

VITTSJÖ. Urmakare Henning Håkanssons hus är borta sedan 1956. I dag finns företaget Gåvan och Vittsjö Blomsterhandel på nästan samma plats. Som namnet förtäljer fanns det en urmakare som hade sin verksamhet i det tämligen stora huset. (Se tidigare artikel om Bodelssons) I huset fanns tidvis matservering samt en cykelverkstad på gården fast skylten på huset anger att det var en velocipedaffär samt reparationer av sådana fordon! Huset uppfördes omkring 1903.

*Bilden visar urmakare Hennings hus. Personerna på bilden är f v Axel Håkansson med cykel, fru Fredholm, Helena Håkansson, Verner Fredholm, Bertil Fredholm, Henning Håkansson, Håkan Jönsson, Carl Ottosson, Herman Gundrerup Persson och lärarinnan Karin Bengtsson med cykel.

VITTSJÖ. Bodelssons hus är nog obekant för de allra flesta, åtminstone den yngre årgången. Jag vet inte hur jag skall benämna det i dag för att göra det begripligt men huset finns norr om Röda Korsets försäljning och söder om Järnvägsstationen. Det är sannolikt ett av de äldsta husen i Vittsjö stations-   samhälle. Första huset på tomten byggdes omkring 1780. Förkolnade rester antyder att dåvarande hus brann ner efter 1812? Nuvarande byggnad uppfördes 1860/65.

Bilden visar Bodelssons för cirka 100 år sedan. Observera att trappan till ingången går direkt ut i gatan. Verandan finns kvar men trappan är borta.

VITTSJÖ. Nordiska Kompaniet har funnits i Vittsjö enligt talesätt men är nu borta. Nordiska Kompaniet i Vittsjö hade inget att göra med namnet i Stockholm, knappast ens likheten! Nordiska Kompaniet var beläget där nu Linden har sina fastigheter med bland annat Handelsbanken och gamla Postlokalen där nu dataföretaget Gula Huset residerar som hyresgäster med adress Hässleholmsvägen 29 – 33.

Detta är Nordiska Kompaniet i Vittsjö fram till 1963. Som synes var det en pampig byggnad. I högra kanten skymtar Granélis fastighet som tidigare ägdes av ”Stue Olsson”.

VITTSJÖ. Hässleholmsvägen 11 har under seklets och decenniers gång haft många benämningar. Från början 1890 var det SmörAnnettes, sen kom Pelarcondis, Thebrödsbageriet, Lantmannaaffären och ElOlles. För närvarande är det ingen verksamhet i bottenvåningen förutom ett dataföretag men bostäder är inredda på övre  plan.  Fastigheten är belägen på en tidigare allmänning som var i bruk vid de stora marknadsdagarna. Det vara nära tjoget ägare till tomten på allmänningen då den friköptes.

Bilden visar Smör-Annettes fastighet någon gång efter 1922. Exteriören är tämligen lik dagens utseende. En lantbrukare får lastat några säckar från Lantmannaaffären.

VITTSJÖ. Uttrycket Margit Bod, Hässleholmsvägen 7 är i dagsläget tämligen okänt för de flesta liksom att Harry B Jönssons hade sin skoaffär i fastigheten. Numera är det tennsmeden Agnar Bjarke som äger fastigheten.
Fastigheten byggdes år 1907 av skomakaren August Jönsson men innan fanns där en äldre byggnad på platsen som August Nilsson köpte 1895 innan han uppförde fastigheten.

Vittsjö.Trobecks Pensionat var från början avsett som bostad men strömmen av turister var orsaken till förändringen till pensionat. Som framgått i tidigare artikel om Turistgården kallades detta pensionat en kortare tid för Trobecks. Där Trobecks, numera VITTSJÖ SLÄGGAN KB är beläget fanns i början av 1800-talet en kringbyggd gård. Mitt emot Trobecks, när tidigare Din-X macken fanns var det också en kringbyggd gård. Fastigheten uppfördes 1870.

 

Så sågs Trobecks ut före 1905 då unionsflaggan var hissad. Unionen 1100- 1905)

 


 

Vittsjö. En av de äldre byggnaderna i Vittsjö är Hennings, Henning Anderssons mitt emot Gåsadammen som byggdes 1887, före järnvägens ankomst till Vittsjö. Exteriören i dag är totalt förändrad från affärsfastighet till hyresbostäder vid Markarydsvägen 5. Troligen var det en affärslokal redan från början. Affärsverksamheten fortsatte till omkring 1960 då affären upphörde. Under glansdagarna såldes ”allt” i affären från hästskor till barnvagnar, salt sill, kristallglas och specerier.

 

 

Henning Anderssons affärsbyggnad från slutet av 1800-talet.

 

Vittsjö. Turistgården, nuvarande Miltornet tillhör de äldre byggnaderna i Vittsjö. Troligen var det Anna och Olof Trobeck som började uppföra ett pensionat 1896 och då kallades pensionatet för Trobecks.
Namnet ändrades tämligen snart till Turistgården och har bytt namn flera gånger sedan dess. Numera kallas det gamla pensionatet Miltornet eller Tornet.
Bilden på Turistgården exponerad före 1908 innan tornspiran uppfördes.

VITTSJÖ. Kabeldragning och vindkraft till försörjning av elström är högaktuella spörsmål just nu.  Det fanns vindkraft redan på 1920-talet för att inte tala om de ”möllor” som monterades upp lite varstans före och under Andra världskrigets dagar innan det allmänna nätet blev utbyggt.
Bilden visar vindmöllan på backen intill Kallsjön.
Den kanske allra första så kallade vindmöllan i dessa trakter var i Ekholmen men den var inte avsedd att alstra ström utan för att pumpa vatten!

BJÖRSTORP. Så kallade offerkällor har det nog enligt sägner funnits lite varstans i våra bygder. Enligt uppgift har det funnits minst fyra sådana källor i Vittsjö socken men säkerligen har det funnits betydligt fler, mer eller mindre utnyttjade. Om någon skänkte en slant till källans botten och källans helgon kunde vissa önskningar går i uppfyllelse, främst botande från någon sjukdom.

Fynden från offerkällan vid Björstorp.

 

 

 

 

 

 

 

VITTSJÖ. Per Persson i Hästhult vem var det? Namnet är kanske okänt för de allra flesta men sägs det Sten Per, Snö Per eller Sop Per vet de allra flesta vem som åsyftas. Sten Per kom därav att han har lyft upp tusentals stenar från lantbrukarnas åkrar. Snö Per kom därav att han under många år svarade för snöröjningen på gatorna i Vittsjö. Sop Per kom av att han under många år körde sopor från hushållen i Vittsjö.

Stenkranen, på den gamla lastbilen har just befriat åkerjorden från en förarglig sten.

 

 

 

VITTSJÖ. Striderna var hårda och hätska innan skolan i Snärshult kom på plats. En skolbyggnad med skola fanns tidigare i Lönsholma men kyrkostämman beslutade 1910 att skolan skulle flyttas till Snärshult då det fanns fler elever där än i Lönsholma. Detta beslut vållade givetvis protester och överklagande både till länsstyrelsen och Domkapitlet. Det var sex klagande medan 38 ville ha skolan till Snärshult.

Snärshult skola tycks ha fallit i glömska då det gamla skolhuset är inramat av buskage.

 

 

 

 

 

VITTSJÖ. Kulturarvsdagen firades på många platser under söndagen. Så även i Vittsjö där hembygdsföreningen stod som värd för tre programpunkter. Uggletorpsstugan och museet var öppna för visning och kvällssamlingen hölls vid Snapphane… Vittsjö Borg där det samlades drygt 50 intresserade.

Claes Ruderstam var föreläsare och berättade om den forntida borgen som även varit en stenåldersplats.

 

 

 

 

VITTSJÖ. Björstorp skola, öster om Emmaljunga byggdes redan i början av 1870-talet sedan riksdagsmannen Nils Håkansson upplåtit mark för uppförande av ett skolhus. Undervisningen upphörde 1965 och 1973 förvärvades fastigheten av Vittsjö hemvärnsområde. I dag ägs fastigheten av Björstorp skolas Fastighetsförening, en samling av bygdens intressenter.

Björstorp skola är en tillgång för bygden.

 

 

 

 

 

VITTSJÖ. Under mindre än 30 år har samhällsbilden i Vittsjö markant förändrats. Ett exempel är Zaunders fastighet där numera Vittsjöhallen har sitt varuhus. Fastigheten byggdes ursprungligen som en affärslokal till Zaunders spannmålsfirma men efter hand kom andra butiker in i fastigheten.

 

 

 

Bilden är exponerad 1982 strax före rivningen av fastigheten.

 

 

VITTSJÖ. Hultatorp skola, väster om Vittsjö tillhörde en av de fyra skolor i socknen som uppfördes och togs i bruk 1908. Hultatorp skolområde sträcker sig i väster till Skånes Fagerhults gräns. Skoltomten skänktes av Bengt Johansson som bodde mitt emot skolan med förbehåll att skolan skulle vara tillgänglig för religiösa samlingar. En av dessa samlingar är Hultatorp söndagsskola som startade 1887 och denna verksamhet fortsätter.

 

 

 

 

Hultatorp gamla skola som byggdes 1908 men har tillbyggts och renoverats.


VITTSJÖ. Den yngsta av skolorna i Vittsjö församling är den gamla småskolan vid Verumsvägen, numera rymmer den hembygdsföreningens museum. Redan 1914 beslutade kyrkostämman att ett nytt skolhus skulle uppföras i Vittsjö by och pengar till detta hade reserverats året innan. Den slutliga undervisningen upphörde 1967. Egentligen upphörde undervisningen 1962 då centralskolan byggdes men utrymmen räckte inte till varför småskolan tidvis fick tas i anspråk till 1967.

VITTSJÖ. Tiderna förändras och trafiken ökar. Detta var en av anledningarna att den gamla folkskolan mitt emot kyrkan revs ner 1983. Då var folkmängden 2 840 personer. En annan anledning var att parkeringsutrymmet för besökare till kyrkan och församlingshemmet behövde utökas.

 

Gamla folkskolan avbildad någon vecka före rivningen.

Vittsjö. Fortsättning från tidigare publicerad artikel om Kristenstorp. En person som var tämligen väl insatt förhållandena på Kristenstorp fattiggård berättar , som ögonvittne om en händelse:
En på fattiggården intagen vid namn K var mentalsjuk och vistades i en stabil kätte i stallet. Han fick mat genom en lucka i väggen. Vid en inspektion av länsmyndigheten upptäcktes den mentalsjuke K. En bur, likt en grisbur spikades ihop och K placerades i denna. Buren med K transporterades med häst och vagn till järnvägsstationen i Vittsjö med destination Helsingborg – i en godsfinka!

Björstorp. I lördags kom de sex kusinerna med förväntan och glädje. Första gången de besökte platsen var det kanske med blandade känslor. Nu var dom i alla fall samlade vid sin gamla skola i Björstorp vid Emmaljunga till släktträff. Det var barn, barnbarn och barnbarnsbarn till Emma och Edvard Johansson från Kraxeboda.
Bilden visar alla deltagarna i släktträffen samlade på trappan till den gamla”läroverket”.

Vittsjö.
För omkring 100 år sedan var det en väsentlig skillnad på dåtidens och nutidens fattigvård. Inhysehjonen hade det sannerligen inte så drägligt på fattiggården som dagens gäster på våra moderna och tidsenliga ålderdomshem. Inte heller förekommer ordet ålderdomshem utan det är äldreboende med eget namn på platsen. I Vittsjö gäller det Skansenhemmet och i Norra Åkarp är det Nybo och Lyckåsa.
Fattiggården var föga lockande för åldringar och orkeslösa som inte kunde klara sig själva.

Vittsjö
För omkring 100 år sedan var det en väsentlig skillnad på dåtidens och nutidens fattigvård. Inhysehjonen hade det sannerligen inte så drägligt på fattiggården som dagens gäster på våra moderna och tidsenliga ålderdomshem. Inte heller förekommer ordet ålderdomshem utan det är äldreboende med eget namn på platsen. I Vittsjö gäller det Skansenhemmet och i Norra Åkarp är det Nybo och Lyckåsa.
Fattiggården var föga lockande för åldringar och orkeslösa som inte kunde klara sig själva.

Vittsjö.
Gunnar Schalin i Lilla Vittsjö var på sin tid en av de mera kända och betrodda personerna i Vittsjö. Han tillhörde en anrika Schalinsläkten. Gunnar Schalin var född 1914 och avled 1999. Byanamnet Lilla Vittsjö tillkom under enskiftets dagar. Schalins hade då mark i själva bykärnan men vid enskiftet blev det ingen mark över varför ägaren tillskiftades en utmark (Lilla Vittsjö).
Kommunalmannen Gunnar Schalin.

VITTSJÖ. Länsstyrelsen fastställde år 1921 Reglemente för fattigvården i Vittsjö kommun. I reglementet framgår att Fattigvårdsstyrelsen hade vissa skyldigheter om meddelande om fattigvård.
Befinnes minderårig eller den, som till följd av ålderdom, sjukdom, lyte eller eljest bristande kropps- och själskrafter är oförmögen att genom arbete försörja sig, sakna medel till sitt livsuppehälle. skall han, där hans behov icke annorlunda avhjälpes, erhålla fattigvård, på så sätt i denna lag sägs.

Vittsjö
Evert Nilsson har det funnits några i Vittsjö men för att klargöra vilken Evert Nilsson det gäller så måste nog klarläggas att det gäller Evert på Lokal- föreningen. Då vet många vilken Evert det gäller. Han var föreståndare på Lokal- föreningen, Skånska lant- männens Lokalförening i Vittsjö. Bilden från avtackningen av Evert Nilsson 1977. F v ordförande Gunnar Hörlén, Evert Nilsson och tillträdande föreståndaren Bert Oredsson.

Vittsjö
Järnvägsvagnarna vid Raka Spåret i Vittsjö skall bort inom närmaste tiden. Ägaren bekräftar att tre intressenter har hört av sig för att ta hand om en eller alla tre vagnarna. Järnvägsvagnarna har den senaste siden varit ett tillhåll för skadegörelse och är ingen direkt prydnad för samhället.
Det var 1997 som Roland Johansson hade stora planer för anläggningen Raka Spåret, järnvägs- stationen och godsmagasinet i Vittsjö. För att förgylla idyllen kom tre utrangerade järnvägsvagnar, 1:a klass samt postkupé på plats sedan en bit räls, utan förbindelse med ordinarie spår hade lagts ut.

VITTSJÖ. Den i kyrkliga sammanhang mest kände personen utöver prästerna var på sin tid kyrkvaktmästare Karl Gustavsson, Brantliden. Karl Gustavsson var född i Lehult 1912 och avled i Vittsjö 2007. Han hade då haft tjänsten som kyrkvaktmästare i nära 40 år.

Bilden: Kyrkvaktmästare Karl Gustavsson i Vittsjö.

Karl Gustavsson började sitt arbetsliv som byggnadssnickare och fortsatte sen arbete på en snickerifabrik. Detta var inte särskilt tilltalande för naturmänniskan som gärna villa ha sin sysselsättning utomhus.

VITTSJÖ. Folkmängden var vid 1950 års början 2 753, en minskning med 22 personer under året 1949. 36 barn föddes då och 32 personer avled. 142 personer flyttade in till församlingen medan 168 flyttade ut.

Detta år kostade ett lösnummer av Norra Skåne 15 öre.

Inför förestående sammanslagning till storkommun 1952 mellan Vittsjö-Verum och Visseltorfta valdes Sjunne Svensson till ordförande i kommunalnämnden.

VITTSJÖ. ÄGGASTENEN. I Hästhulta mark finns många gamla platser som var omtalade för enbart några tiotal år sedan. Nu håller dessa platser på att försvinna från medvetandet sedan tiden utplånar allt mer.

Det fina järnkorset visar var Pär Härd har sin viloplats.

VITTSJÖ PÄR HÄRDS GRAV I SKOGEN.

Långt ute i skogen, i gränsen mellan Vejshult i Vittsjö socken och Englarp i Röke socken finns Pär Härds grav. Ett fint kors av järn markerar platsen, att Pär Härd var född 1785 och dog 1837. Korset kom på plats 2002 då släktingar till den så tragiskt bortgångne kom på besök. Korset har tillverkats av Gert Hallqvist.

 

VITTSJÖ Inom Vittsjö församling finns mer är 30 registrerade tjärbränner, de flesta glömda och gömda under tidens påverkan med olika nerfall och växtlighet.

 

Det är dags för nionde delen i Ebbe Perssons artikelserie: Sevärt i Vittsjö. Tre gamla stugor eller torp faller under denna artikel om sevärt i Vittsjö.

En av de många sevärda platserna i Vittsjö finns centrum. Vägfarande på väg 117 kan knappast undgå att beundra idyllen Gåsadammen med dess grönska och rika fågelliv.

En av de många sevärda platserna i Vittsjö finns centrum. Vägfarande på väg 117 kan knappast undgå att beundra idyllen Gåsadammen med dess grönska och rika fågelliv.

incest porn, real incest, incest videos, incest sex porn,porn movies,free porn,free porn movies,sex,porno,free sex,tube porn,tube,videos,full porn,xxx,pussy
Free Porn, hd sex

Porn Watch, Hd Porn,Free Porn,Free Sex Videos

Free Porn

hd sex

watch the best quality sex site.