Fortsättning på Ebbe Perssons minnen från tiden i Vittsjö under andra Världskriget. Det fanns en hel del försvarsförberedelser vidtagna i bygden. 

BÄCKABRO, Bron vid järnvägskorsningen var försedd med plåtlucka c:a 12x12 cm avsedd för placering av sprängämnen för sprängning i bron om så skulle behövas. Under själva brovalvet fanns ett antal böjda ståltrådar. Avsikten var att sprängämnen skulle hängas i dessa krokar. Dåtidens teknik var inte så utvecklad. Detonationen blev helt enkelt riktad mot vattenytan medan den svaga rekylen riktades med brovalvet.

Kanske var det sådana dynamitpatroner som skulle användas?

FLYVÄGEN. Enligt uppgift som inte har kontrollerats skulle det funnits fordonshinder vid Prästabäckens korsning av Flyvägen.

KNORREN. Den gamla landvägen gick fram till 1904 via Doppvägen- Pickelsjön förbi "Knorren" och mynnade ut vid nuvarande vägen i Lehult. Ett hinder fanns vid "Knorren". Detta hinder bestod i att en stor sten var tämligen löst placerad på större sten båda sidor om vägen. Vid behov skulle den övre stenen rullas ner över vägen. Intill detta hinder fanns också en stor gran som var till hälften genomsågad vid roten. Vid behov skulle resten sågas av och trädet fällas över vägen. Troligen fanns det även ett skyttevärn vid denna plats?

PERSA HÅLA. Detta är namnet på den fördjupning som finns mellan Beatabacken­ och Länsmansvägen, tämligen nära Doppvägen. Vid denna plats har funnits två skyddsrum, ingrävda i backen med stockar som tak.

LEHULT. Där fastmark övergår i mossmark vid Hårsjövägen, cirka 400 meter V kyrkan fanns två skyttevärn. Det på norra sidan av vägen fanns alldeles intill vägbanan. Det värn på södra sidan fanns cirka 75 meter från vägen, ingrävt i en backe, cirka fem meter brett.
Troligen inget kanonvärn. På den.aktuella tiden vid krigets härjningar var det fritt skjutfält.

FORDONSHINDER som var placerat cirka 100 meter V skyttevärnet. Cirka 200 meter före kurvan. Det var två betongfundament liknande dem vid Gundrastorp. Diken var grävda i mossen bakom fundamenten för att hindra fordon att köra bakom fundamenten. Båda fundamenten är nergrävda i mossen.

Fotogenlampa vid fundament.

Närboende Oskar Svensson hade som uppgift att på de två fundamenten hänga ut tänd fotogenlampa för att varna trafikanter. På morgonen skulle fotogenlamporna hämtas hem för påfyllning av fotogen. Sannolikt saknades det aldrig fotogen på detta lantbruk?

SPÅNGBRON i Lehult var sannolikt också förberedd för sprängning.

KORSAHÅLA. Numera kallas korsningen vid Rökevägen för Kosahåla. Den gamla och riktiga benämningen finns vid Lars Erik Svenssons (LES) villa. Där korsade den gamla vägen Rökevägen från Bror Danielssons och fortsatte till Rune Olsson och vidare mot Bjärnum. Nya vägen Snickaretorp - Vittsjö anlades 1904. Vägen Snickaretorp -Änglarp påbörjades 1902.

VÄRSJÖVÄGEN. Den gamla vägen från Korsamåla kom ut vid Karl Johanssons, en bit in på villans gräsmatta och följde nästan nuvarande vägen västerut cirka 100 meter. Där fortsatte gamla vägen bakom de tre villorna och kom ut vid dåvarande sågverk. Då sträckte sig Höjalasjön båda sidor av vägen innan invallningen påbörjades 1942. Den gamla vägen fortsatte in genom Höjalens gård. Gamla vägen fortsatte söderut bakom Lars Mårtenssons fastighet och mynnade ut vid gamla vägen mot Furutorp och fortsatte sedan intill nerslagsplatsen 1944. Efter nuvarande bro fortsatte vägen en slinga norrut samt korsade vägen mot Björkholm.

KOLUGNAR. Cirka 100 meter från gården fanns under krigstiden flera kolugnar norr om vägen. Där kolades ved under Andra världskriget att användas som gengasbränsle. Tidvis låg röken som en tät ridå över vägen. I dag finns inget kvar av denna industri.

TRAVBANA. Från sågverket och västerut planerade byggmästare Gustav Kvist en privat travbana (Lilla Jägersro) i slutet av 1940 talet. Kanske i första hand en träningsbana för hans hästar. Banan planerades bli cirka 1 km lång och förläggas på mossmark. Åtskilliga billaster fyllnadsmassa lades ut men sjönk efter hand i mossen!. Endast cirka 100 meter travbana blev klar innan projektet avbröts.

HÖJALEN. Här fanns en koncentration av skyttevärn, minst sju olika värn på samma område. Tre av dessa var nergrävda skyttevärn med tak av stockar med plats för kulspruta. Skjutriktning mot bro vid minnesmärke. Värn fanns på båda sidor av vägen. Då värnen byggdes var gamla vägen förbi möllan mot Furutorp i bruk fram till 1980. Mindre värn byggdes bakom sten eller jordvall. Värnen kan ha byggts upp av soldater som inte visste vad de sysslade med? Kanske övningsobjekt? Mellan nya och gamla vägen fanns flera värn!

MÄRKESVÄGEN. 40 meter väster bron finns Märkesvägen som utmynnar mot vägen till Lönsholma. Denna väg kan ha varit en gränsväg mellan två fastigheter? BRUNSHULT. Där fanns ett luftbevakningstorn på höjdmarkeringen 159.0 meter. Detta torn var 18 meter högt över markytan och bemannades bland anat av "tornsvalor" flyglottor. Trakten ynglingar i varierande ålder tog sig upp i tornet för att underhålla de ensamma lottorna! Bevakningens uppgift var att till staben i Röke rapportera lufttransporter. Förbindelsen till staben gick via telefonledning.

Ännu kan fyra av isolatorerna för telefonledningen skymtas på en tall i Änglarp.

ROMMENTORP. Cirka 50 meter öster om gården Rommentorp fanns ett mindre skyttegrop med skjutriktning mot bro, västerut. Ett av de mest bevarade skyttevärnen, fram till 1990 fanns på Basteliden, cirka 100 meter väster om Rommentorp. Kåsören fanns inne i värnet i slutet av 1940-talet, trots förbud att vistas där! Då fanns skjutglugg med ställning för kulspruta med riktning mot skarpa kurvan SV om värnet där eventuella anfallare skulle oskadliggöras. Inne i värnet fanns även en brits som viloplats. Skyttevärnet förintades vid vägomläggning 1990. Bro mellan värnet och gården var förberedd för sprängning. Några ytterligare försvarsobjekt mellan Rommentorp och Boalt är inte kända!

BOALT. Utmed vägen Boalt - Hultatorp fanns fler förrådsbyggnader uppförda på torpargrund. Kåsören minns fem eller sex sådana byggnader som var uppförda med masonit till väggar och tak. Vad dessa byggnader innehöll är okänt, om det över huvud taget fanns något innehåll? Olika uppgifter gör gällande att det skulle finnas hästskor till alla mobiliserade hästar i hela landet! Där skulle finnas klädespersedlar med mera. Kåsören tror inte på "ögonvittne" som sett stora bomber bäras in i byggnad. Sannolikt var barackerna tomma då det inte fanns någon bevakning. Vid vägkorsningarna Boalt- Mörkhult- Hultatorp skall enligt uppgift funnits två baracker.

STENRÖSE. Vid vägkorsningen NO skolan i Hultatorp finns ett stenröse ute på åkern västerut. Där omkom en moder och hennes tre barn då de sökt skydd i öppna spisen vid åskväder då blixten slog ner i skorstenen.

KEMBLEHÖJALT. Drygt två kilometer in på vägen mot Kemblehöjalt fanns ett fordonshinder mellan byvägen mot Mörkhult och tidigare boende Malmström. Per Persson har visat var detta hinder fanns som han röjde bort med sin stenkran.

BJÖRKHOLM. Enligt uppgift skall det funnits kanske upp till tio baracker från Lönsholmavägen till Rommentorp.

Slut del 2. Fortsättning följer.