VITTSJÖ. Arvid Svensson var född i Finja men tillbringade många år i Vittsjö med omnejd. För att närmare presentera Arvid så var han gift med folkskollärare Agda Svensson, Hårsjö och sedan Vittsjö. Under sin verksamma tid tillbringade Arvid på rullande hjul. Han sålde ”Hörbygrisar” i Norrland, bland annat i Storuman och Tärnaby upp till Norska gränsen.

Arvid som sålde Hörbygrisar i Norrland.

Efter några drängplatser köpte Arvid en mindre lastbil och blev chaufför åt en grishandlare från Vittsjö. Därmed var handelslinjen utstakad. Grishandlare skulle han bli som egen företagare. Han började köpa upp grisar i hela Göinge och for till marknad i Hörby där snart ”Vittsjögrisar” blev åtråvärda. Handelsområdet utvecklades att omfatta stora delar av Skåne. Arvid berättade att de finaste och fetaste grisarna kom från Örkened de hade utfodrats med kokta nässlor.

Smågriscentralen i Sösdala bildades på initiativ av Arvid och då beslutades att utöka handelsområdet till Norrland. Under sommartid sändes två järnvägsvagnar med grisar varje vecka till Norrland. Varje vagn kunde få plats med upp till 150 grisar och de behövde utfodras under den långa resan. Arvids fru, lärarinnan Agda berättade vid annat tillfälle, att vid en sådan transport medföljde hon för att utfodra grisarna!

Äkta paret Agda och Arvid Svensson.

I Norrland hyrde Arvid lämplig lastbil med chaufför från trakten kring Umeå och de gav sig ut i de stora vidderna. Det var långa avstånd mellan gårdarna men varje hushåll skulle ha en julagris eller hushållsgris. Snart spred sig ryktet om Skåningen som sålde prima ”Hörbygrisar” och affärerna gick strålande. En och annan marknadsplats besöktes och flera grisar bytte ägare. Grisarna var inte i bra kondition efter en lång resa. Grisarna matades med kokt havregrynsvälling samt en och annan albyl. Det hjälpte.
Det hände att åtgången på grisar var så stor att veckoleveransen tog slut. Då köpte Arvid ett antal grisar från Uppland men att sälja Upplandsgrisar i Norrland var inte attraktivt. Däremot flöt affärerna bra då Skåningen sålde ”Hörbygrisar”! i lappmarkerna. Huvudsaken var att Skåningen var säljare. Sedan Arvid slutade som grishandlare dog detta skrå ut. Arvid och Agda var under många år bosatta vid Pilvägen. Arvid var född år1900 och avled år1990, något över 90 år gammal.