Väderförhållandena på Julafton 1902 var fyra grader varmt i Härnösand och åtta plusgrader i Västervik. Det var tolv grader varmt i Skottland och minus sex grader vid Island. Då var de meterologiska kontakterna inte så omfattande som i dag. Om så hade varit fallet 1902 hade meteorologerna genast dragit slutsatsen att något ovanligt var på gång. Barometerståndet på Julaftons morgon var i södra Sverige 750 mm (normalt 760) och sjönk till 735. Vid midnatt Juldagen-Annandagen började stormen i södra Sverige med upp till 40 sekundmeter vid Västkusten.

För 15 år sedan, 1992 samtalade jag med då 101-åriga Olga Pålsson och 94 årige Arvid Nilsson som båda hade klart minne från den stormiga natten och en sammanfattning av deras berättelse följer:

Olga Pålsson var tolv år då den stora stormen inträffade.
Hon berättade att vid Julottan klockan 6 var vägarna blockerade så att inte ens eldaren i kyrkan kunde komma fram. Där uppstod tveksamhet när Olga berättade om färden till Julottan. Normalt sett är Julottan på Juldagen men på den tiden fanns det enbart en präst i Vittsjö och Bjärnum varför Julottan alternerade mellan de båda orterna. Ena året var Julottan i Bjärnum på Juldagen medan Julottan i Vittsjö var på Annandag Jul. Så var det 1902. Dessa uppgifter är kontrollerade efter dåtidens predikoturer.
Uppröjningen skedde ganska snabbt så att Olga kunde ta sig till söndagsskolans julfest på Annandagens eftermiddag.olga.jpg



Olga Pålsson


Olga berättar att under sin långa levnad hade ingen storm varit värre än den 1902. Förödelsen i samhället var inte så stor men hon berättar att det gick illa åt de berömda skogarna i Björstorp som skövlades. I Julstormens spår uppfördes på kort tid flera ångsågar i trakten  med anslutning till mängden nerblåsta skogar. Visserligen skadades tak och fönsterrutor i Vittsjö av kringfarande grenar men skadorna var minimala då inget hus skadades av fallande träd.arvid.jpg







Arvid Nilsson


Arvid Nilsson, som då bodde i Hagsjö, var 14 år då Julstormen inträffade, berättar att han skulle gå ut och se till de oroliga djuren under stormen. Då han öppnade en dörr till stallet slets denna av sina fästen och Arvid följde med dörren några meter innan han släppte taget  medan dörren fortsatte långt ut på åkrarna. Arvid skadades dock inte av stormen/orkanen som då uppgick till 120 km/tim (på gränsen till orkan). 100-årige Olof Persson har tidigare berättat att då han, som trettonåring, skulle öppna en dörr, tog stormen både dörr och Olof med på en 20 meter lång färd, delvis i luften.

TÅGET FÖRSVANN!

Notis i Skånska Dagbladet den 27 december 1902:
" Snälltåget från Malmö som skulle ankommit till Göteborg klockan 07 på Annandagen har efter passerandet av Slöinge station, icke hörts av"!

Tåget återfanns senare!

Är jultiden särskilt utsatt för kraftiga stormar? En sammanfattning ger vid handen att så kan vara fallet? Den 8 och 16 nov 1708 stormade det kraftigt.  Juldagen år 1800 inträffade en kraftig storm. Novemberstormen inträffade 1872. År 1967 stormade det den 16-17 oktober samt under Julafton med flera timmars strömlöshet. År 1969 var det storm 22 sept och 1981 var det storm liksom den 18 jan 1983. Senare tiders stormar har inträffat 2005 (Gudrun) den 8 jan och (Per) den 1 jan 2007. Julstormar är kanske inte så vanliga men däremot är de omtalade höststormarna mer aktuella, även i dag!

Under Julstormen 1902 var Vittsjö tämligen skonat i jämförelse med andra orter i norra Skåne. En del av taket på Norra Åkarp kyrka blåste av. Dessutom blev det omfattande skador i trakten kring Kristianstad där hus och skorstenar blåste omkull.

Järnvägslinjer, vägar, telefon- och telegrafledningar förstördes till stor del i södra Sverige och landsvägsryttare fick anlitas istället för telegraf och telefon.

I dag har SMHI bra förbindelser över hela världen och kan tämligen exakt ange när nästa storm/orkan kommer och dess styrka. Anders Hansson är borta med sina förutsägelser men vi kan nog lita till SMHI.

Kloka gubbar och för den delen kloka gummor också, har kunnat förutse större händelser som till exempel stormar och oväder. Jag har inte funnit några belägg för sådana förutsägelser under 1800-talet men så var inte kommunikationerna vad de är i dag.

(En väderspåman som brukar vara tämligen tillförlitlig har angett att nästa storm kommer lagom till Trettonhelgen 2008).
Var beredd om förutsägelsen skulle slå in. Bunkra med batterier och stearinljus.