Men allt är naturligtvis inte nattsvart. Arne Bengtsson ser lösningar för länderna att ta sig ur kriserna. Östersjöstadenhotad-frihet-citat.jpg Liepaja nämns som ett föredöme där Gnosjö-andan frodas. Där finns mycket att lära. Bengtsson hävdar att starka antikorruptionsorgan i länderna skulle få positiva effekter. När Lettlands anti-korruptionsbyrå avslöjade omfattande mutor i förvaltningarna så avsattes dess chef, Aleksejs Loskutovs. Här borde EU vara mycket mera kritisk. Medlemsländerna skall inte bara klara inträdeskraven. De skall också uppfylla kraven över tiden. Han pekar också på att de rysktalande, i främst Estland och Lettland måste integreras till fullo. En grupp som inte får göra sig hörd vänder sig annars till grannen i öster för att få gehör. Då hotas friheten.

baltisk-minihistoria.jpgHan menar också att man i de tre länderna måste göra upp med historien. Många av invånarna i de baltiska staterna tvingades under andra världskriget att slåss för någon av de två ockupanterna; Sovjetunionen eller Nazi-Tyskland. De som deltog har olika syn på händelserna och motivet till varför de blev inblandade. I sista kapitlet "67 år efter katastrofen" skildras hur balterna på sina håll var mycket aktiva i judeutrotningen. För de efterlevande och deras släktingar är allt detta likt en skamlig sjukdom som ingen vågar visa öppet. Författaren menar nog att denna sjukdom måste botas och då krävs forskning för att få klarhet i orsakerna. Detta blir smärtsamt men nödvändigt. Man behöver gemensamma värderingar för att kunna gå vidare.

karta-baltikum.jpgAndra särskilt intressanta kapitel är "Från Ränneslätt till Sibirien" där vi får veta mera om baltutlämningen och "Litauens Jerusalem" där jag fick många aha-upplevelser och bättre förstår orsakerna till dagens konflikter i Mellanöstern.

Jag har också pratat med en vän i Lettland som jobbat i Vittsjö och kan det svenska språket. Han tycker det är bra att någon utomstående granskar deras historia.

- Det är inte lätt för oss att hitta objektiv information på lettiska språket, säger han. Jag gick i den sovjetiska skolan och fick lära mig deras syn på historien. Boken kom i brevlådan häromdan. Det blir intressant läsning, avslutar han.

   Trots Arne Bengtssons bitvis hårda kritik så känner jag att han skrivit boken med omtanke och kärlek. Både Arne och jag hoppas på en positiv utveckling av våra östra grannländer. Men de behöver stöd, inte minst från Sverige. Varför inte resa dit och få en egen bild?

Recenserad av Bo Sigeback
 

Boken kan köpas via
www.grannland.com