VERUM

Självporträtt av Carl Gustaf Pilo (1711–1793). Portrætsamlingen, Frederiksborg slott. 

Hovmålaren Carl Gustaf Pilos sonson, kommissionslantmätaren Haqvin Andreas Pilo, föddes i Sjösås socken i Kronobergs län år 1770 och skrevs in vid Lunds universitetet 1788. År 1791 började han som lantmäterielev och blev examinerad 1792 - året före den berömde farfaderns död. Han blev kommissionslantmätare 1795 och bosatte sig i Simrishamn. Sedan 1793 var han gift med Susanna Catharina Borg. Hustrun dog julafton 1796 i sviterna efter förlossningen av den första dottern Laurentia Catharina. I sitt andra äktenskap blev H. A. Pilo, gift med klockaredottern i Gladsax Petronella Ulrica Leth.

Familjen Pilo flyttar till Verums socken 1823 

I april 1923 flyttade familjen till byn Slätthultatorp i Verum socken från "Hvitaby" på Österlen. Byn de kom till kallas numera Jägersborg och ligger inte långt från Skeinge säteri. Vid inflyttningen medföljde sju barn, varav fem var flickor, och därtill även en inneboende 20-årig "studiosus" vid namn Rutger Jonas Plantin. Denne prästson från Norra Rörum var informator åt Pilos barn.

En katastrof inträffar i februari 1824
Familjen hann inte vistas ett helt år i Göinge förrän den drabbades av en katastrof. Den siste februari skottåret 1824 utplånades Pilos gård i Slätthultatorp genom en eldsvåda. I brandnotisen 1824 omtalas att såväl kartor som övriga lantmäterihandlingar blivit "genom en olycklig vådeld lagde i aska å förrättningshavandes hemvist Slätthult den 29 sistlidne februari". Familjen Pilo skingrades nu och de äldre av de ännu hemmavarande barnen placerades ut på olika håll. Makarna bodde med fyra av barnen fram till 1827 på Lilla Mölleröd i Norra Åkarps socken. Därefter bosatte de sig vid Röinge i Stoby socken.

Magnus Ekdahl, född i Tolånga 1786, hade genomgått Ystads skola. Efter att han tjänat som skrivare år häradshövding Battram och en kronolänsman i Göinge åren 1805–1808 blev han inskriven vid Lunds universitet 1811. Samma år som han skrevs in i Lund blev han far till trolovningbarnet Pehr Axel som mamsellen Helena Steenhoff födde i Karlshamn den 27 maj 1811. Mamsellen hade i början av 1800-talet haft tjänst hos friherrinnan på Skeinge. Hon bodde åren 1809–1810 i Visseltofta där Ekdahl ibland var vice pastor. Sonen Pehr Axel Ekdahl blev präst och hade tolv barn.

Dessa sex av Pehr Axel Ekdahls tolv barn föddes i Kristianstad 1853, 1855, 1858 samt i N. Åkarp 1861.

Wilhelm Ekdahl 1853

Fridolf Ekdahl 1853

Axel Ekdahl 1855

Ossian Ekdahl 1858

Elof Ekdahl 1861

Magnus Ekdahl prästvigdes i december 1814 och samma år gifte han sig med Elin Holm, efter att domkapitlet upplöst den tidigare förbindelsen med denna formulering: § 17. Bewiljades skiljobref emellan Consistorieamanuensen M. Ekdahl och Helena C. Stenhoff på innbördes öfwerenskommelse. Snart efter den svårt alkoholiserade hovpredikanten Hornstedts död i juli 1823 kom Ekdahl och hustrun Elin Holm med två döttrar och mamsellen Lundelius till Visseltofta prästboställe. Döttrarna var födda i Lund 1821 och 1823.

En vädjan om hjälp åt de brandskadade inflyter i tidningarna våren 1824
Fyra dagar efter branden hos familjen Pilo skrev vice pastorn Ekdahl en ”vädjan till ömsinta människovänner”. Den långa texten publicerades i flera tidningar. Denna är hämtad från Christianstads Weckoblad den 20 mars och Wexiö-Bladet den 3 april.

Högt wördade Menniskowänner! I som redan här i lifwet med Englasinne njuten en stor försmak af den tillkommande sällheten, den, att kunna göra godt och aftorka de oskyldigas tårar, samt lifwa deras hopp om räddning! Eder skall säkert en djupt bedröfwad Familjs olycka röra, ända till hjertligt deltagande! Sistledne Söndag den 29 Februari, kl. 12 på dagen, uppkom, af ännu okänd anledning wådeld å enstaka Hemmanet Slätthult, af Werums Socken, Westra Göinge Härad och Christianstads Län, under det dess egare, Herr Kommissions Landtmätaren Håkan Pilo, en utmärkt ömsint och god Man och Fader, war med sin ena Dotter bortrest, och dess öfrige omyndige Barn 3:ne Döttrar och 3:ne Söner, bewistade Gudstjensten i Werums Kyrka. Fru Pilo, en äfwen utmärkt ömsint och god Maka, war således ensam hemma då elden började förtära Gårdens 5 wälbyggda Längdor, med all deri warande betydelig Egendom, (oberäknat de många Kartorna och öfrige Publike Handlingar) 18 st. Får, några Swinkreatur och en Hund, blefwo innebrände. Ingenting blef räddat undan lågorna, utom några stycken Fäkreatur och 1 Häst, emedan på nära 1 half mils afstånd från Gården, ingen person war att tillgå. Piloske Sönerne och Döttrarne, beledsagade af Studeranden Rutger J. Plantin, återwände till sitt fredliga hem; men funno der endast sin gråtande Moder och en stor rykande askhög. Ett grufligt ögonblick, för desse gode, känslofulle menniskor! De återwände till Kyrkobyen, utblottade huswille, nästan tröstlöse – antogo för ögonblicket medlidsamme menniskors tillbud, att få i deras Boningar skydd och hwila, och att ostörde få sucka, klaga och begråta sin olycka. Familjens Fader, snart underrättad om sitt och de sinas bedröfliga öde återwände från Christianstad till Werums Socken, samlar der tillhopa sine kringspridde, gråtande, wärnlöse och huswille Barn och sin öma goda Maka, hwars hälsa och krafter genom denna olyckshändelse ganska mycket lidit: Denne gode, ömsinte och fromme Fadrens hjerta wille brista af sorg och smärta, när Modren och desse många små gråtande omfamnade honom. O! det står icke att beskrifwa hwad den redlige Mannen led, när han som sjelf behöfde tröst, icke kunde trösta de sina så. Som han wille. Hans hjerta böjde sig till Gud och Menskligheten, till hwilka han med de sina ställt sitt hopp om räddning och hjelp. Förenämde Studeranden R. J. Plantin, en hoppfull, men fattig Yngling, som beträdde Herr Ingeniör H. Pilo i tjensten, är med den olyckliga Familjen förenad och förlorade wid detta tillfälle sin lilla egendom, så att äfwen han, är ett wärdigt mål för goda hjertans understöd. Tjenstpigan Anna, war wid eldswådan med sin 1:åriga Dotter frånwarande, och blef intet af hennes tillhörighet räddat. Tjenstedrängen Jonas Brandt, äfwen frånwarande under Eldswådan, förlorade sin lilla egendom, och war detta andra gången som han på sådant sätt blifwit beröfwad en ringa frukt, af mycken flit och arbetsamhet. – Ändamålet med tillkännagifwandet af denna bedröfliga händelse, kännen I wördadeMenniskowänner! Det goda hjertat behöfwer ju ingen uppmaning? ty det har himmelsk njutning, när tillfället erbjuder sig att göra godt emot en, och ännu mer, för flere. – Med tacksamhets tårar, skola Herr Ingeniör Pilo och de Brandskadade, hwars adress är Christianstad, Marklunda och Wittseltofta, sukta hwarje skärf, som deras wälgörare täcktes meddela. Äfwen Herr Post-Inspektor S. Giertz i Christianstad och jag, skola med nöje, till de olycklige, öfwerlemna och i Tidningarne redowisa, hwad dem godhetsfullt tillsändes.

Christianstad och Wittseltofta Prestegård den 3 Mars 1824. M. Ekdahl. Tjenst- och Nådårs-Predikant.

M. Ekdahl och H. A. Pilo mötte åtskilliga motgångar senare i livet
Nådeårspredikanten gick det tämligen illa för längre fram i livet. Magnus Ekdahl (1786–1841) omtalats som: en förfallen kyrkoadjunkt, som ständigt var i delo med rättvisan och avsattes från prästämbetet 1840. I Sjöströms biografiska anteckningar står: Hade förut av domkapitlet varnats för fylleri, osämja med hustrun, förargelseväckande rättegångar m. m. Han avled i Lund den 21 oktober 1841. Även lantmätaren H. A. Pilo (1770–1839) mötte motgångar genom livet. Han blev 1831 avsatt från tjänsten som lantmätare "för oriktigt förfarande vid justeringen av vikter". I bouppteckningen efter honom sägs: oaktadt utgången kungörelse och terminer och anmälan i almänna tidningarne instälte sig inga af Herr Pilos arfvingar. Det nämns att deras vistelseort är obekant.