VITTSJÖ. Korpulenta och åldringar gör sig inte besvär. Om det gäller att ta sig in på kyrkans vind ovanför altaret i kyrkan. Flera meter stegtramp delvis på taket till sakristian innan det ovala fönstret med garderobshängslen nås. Fönstret hakas av och förs in på vindsutrymmet.

Bakom detta ovala fönster finns ingång till kyrkans vind!

Sen är det ålning in genom fönstergluggen där totalt mörker råder.  Väl inkommen på vinden kan ficklampornas sken ge en hastig överblick halvvägs över långhuset bort mot orgelläktaren. Där finns en vevanordning som kan hissa ner och upp den stora ljuskronan i mässing från 1862. (Se tidigare artikel ”500 årig” där ljuskronan beskrivs.)
Ännu mer intressant är det på vinden ovanför altaret. Där finns ett par sädesbingar för förvaring av säd till nödår. Ett sockenmagasin bildades och kornhuset skulle repareras år 1702. Detta kornhus var beläget i kyrkogårdsmuren vid nuvarande Flyvägen och var i bruk till 1766? Detta år omnämns ett sockenmagasin och sannolikt blev detta ordnat på kyrkans vind ovanför altaret.

I denna mur utmed Flyvägen fanns kornhuset.

En meja (utbyggnad) i takets södra sida ovanför altaret byggdes för att ta emot eller leverera säd. Denna meja togs bort omkring år 1900. Där meja har funnits finns fortfarande ett långt timmer med en talja. Detta timmer stacks ut i meja med rep för fäste i sädessäcken. På vinden finns fortfarande kvar ett ”skovelhjul” där repet lindades på skovlarna och repet med säck kunde snurras in till sädesbingarna.

Detta ”skovelhjul” användes vid in- och utlastning av säckar.

Vid sockenstämma den 8 december 1844 upplöstes och avvecklades gamla sockenmagasinet och ett nytt sockenmagasin bildades. Gamla sockenmagasinets förråd av säd såldes på offentlig auktion och kontanta beloppet samlades till särskild magasinskassa. Beloppet från kassan skulle delas ut som stipendium till studerande vid lantmanna- eller hushållsskola. Stipendium skulle också delas ut till unga och driftiga lantbrukare inom församlingen.
På översta delen av gamla kryssvalvet fanns några målade markeringar som troligen kom till då kryssvalvet byggdes år 1400. Valvet togs bort då nykyrkan mot norr byggdes 1772. Markeringarna följer kryssvalvets kupol och har röd färg. Bland gamla anrika fynden på ”vinden” fanns också taktegel från kyrkans barndom. Det var både munktegel och nunnetegel som troligen använts då den första delen av stenkyrkan uppfördes. Först lades konkava tegel och över skarvarna lades de konvexa tegel.

De båda omtalade mullskoporna.

Bland inventarierna fanns även en ”mullskopa” som användes då hela begravningsgudstjänsten hölls utomhus vid graven. Denna mullskopa finns också på kyrkans museum. Det är ingen liten tingest som har en längd på 70 centimeter med träskaft. Själva bladet på mullskopan är omkring 25x 25 centimeter och där är inhugget årtalet 1781.
Den mullskopa som används vid dagens begravningsgudstjänster i kyrkan har betydligt mindre format. Hela längden är cirka 25 centimeter med en skopa av metall. På detta blad är ingraverat ”Vittsjö kyrka 1917”. Flera årtal har varit aktuella då begravningsgudstjänsterna började hållas inne i kyrkan. Den som har exakt årtal får gärna höra av sig men helt klart är att gudstjänst hölls inne i kyrkan 1909 men ritualen kan ha börjat långt tidigare.
Vad användes som mullskopa fram till 1917 då den nya mullskopan är daterad?

Det finns mycket gammalt att upptäcka och bevara. Sök där du finns!