Ibland har man tur... I kväll var det helt tomt på Lördagskåseri att publicera, ni vet väl om att ALLA kan skicka in alster till Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den. - troligen blir ni publicerade med! Min räddning i kväll var ett skämt från en vän i Australien. Jag har försökt översätta det efter bästa förmåga så här kommer det!

Jag har blivt portad från Granngården...
Igår var jag på min lokala Granngårdenbutik för att köpa en stor säck hundmat till min trogna, och stora, vakthund. När jag stod i kön vid kassan så frågade damen bakom mig om jag hade hund. Undrar vad hon trodde jag har - en elefant?

 

Så...eftersom jag är pensionär och har gott om tid att både tänka och prata så svarade jag: – Nej, jag har ingen hund, jag ska starta hunddieten igen. Jag lade till att egentligen kanske jag inte borde det för förra gången slutade det på akuten med en massa övervakning och behandling, men jag hade i alla fall gått ner fem kilo! Jag berättade för henne att egentligen är det en perfekt diet, maten innehåller allt man behöver av vitaminer, mineraler och proteiner. När man känner sig hungrig så kan man bara ta några av bitarna man stoppat i fickorna och äta.

(Nu måste jag påpeka att alla i kön lyssnade väldigt uppmärksamt!) Helt förskräckt undrade hon om hundmaten hade förgiftat mig så det var därför jag hamnat på akuten? Jag svarade henne att nej, det var inte fallet, det var när jag försökte nosa en Irländsk setter i baken som jag blivit påkörd av en bil. Jag var ett tag orolig att mannen bakom henne skulle få en hjärtattack, han skrattade så våldsamt! Det är nog bäst att tänka till innan du frågar pensionärer något, de har så gott om tid att tänka ut svaret!


En "Lindströmare"