VITTSJÖ. När man rör sig i samhället idag så omges man, varken man vill det eller inte, av ett otal mobiler och fickdatorer. Vi beskådar dagligen människor med en fjärran blick pratande med någon långt borta, stirrande sig i handflatan och helt otillgänglig för oss andra och helt oregerligt tumlande omkring i folkmängden. De är, ser man, fysiskt närvarande men i tankar och önskan på någon helt annan plats. En synnerligen självisk risk för omgivande medmänniskor.

I Akademiens ordbok, utgiven 2006, läser jag att den klassiska betydelsen av ordet mobil s. –en –er  är: 
- rörlig hängprydnad el. konstpjäs;
- även mobiltelefon.
Den första betydelsen kan man i varje fall inte, med bästa vilja i världen, förknippa med annat än skönhet.

Dator s. –n  –er maskin för automatisk datahantering, datamaskin

Själv är jag utrustad med en hopfällbar Doro. Jämfört med de nya ”monster” man idag ser så är min Doro en enkel, något extrautrustad, trådlös telefon. Den extra utrustningen inskränker sig till att jag kan sända och ta emot meddelanden och fotografera. Den innehåller givetvis också min personliga telefonbok med numren till släkt och vänner. Min fråga nu är ”vad mer behöver man egentligen?”. Övriga ”nödvändiga” funktioner hittar jag i min dator, som jag just nu använder som en bra och tillförlitlig skrivmaskin.

Vid nyårstid så utrustar jag mig med det nya årets almanacka. Vi som gör så vet sedan länge hur praktiskt och överskådligt det är med noteringar på papper. Man kan i stillhet begrunda vad den närmaste timmen eller dagen även veckan och månaden har att erbjuda. Till och med året är överskådligt. Det förefaller dock vara en helt avlagd planeringsåtgärd för de yngre bland oss. Allt man behöver och mer därtill finns bekvämt i mobilen framhåller de eftersom de små datorerna har en kapacitet och ett innehåll som är nästintill oändligt. Men när batteriet är urladdat vad händer då? Troligen avstannar livet totalt för den drabbade. Han eller hon slutar att fungera såväl socialt som praktiskt under tiden fram till dess att batteriet är laddat igen.

Tänk vad bra det då vore med en liten fickalmanacka med en enkel telefonbok och därtill en nära tillgänglig telefon och/eller en telefonautomat för mynt och betalkort. Så klarade vi oss ju för inte så länge sedan.

Jag har dessutom en röd fickalmanack benämnd MEMO 2015 kostnad 69 riksdaler. Köpet gjorde jag utan ekonomiska förbindelser åt något håll eller andra åtaganden.