EMMALJUNGA. Mörkret har ännu sitt grepp om jorden vid 6-tiden på morgonen. Trots duggregn dämpar snön och det är i det närmaste alldeles tyst. 
Snön krymper undan för undan och vi får vara glada för de vinterdagar vi haft här i Skåne.

Plötsligt dyker det upp en figur i vårt synfält. Rund om magen och med armar som kan krama flera åt gången! Om han nu får det? Underbart att veta att det fortfarande finns barn och vuxna med barnasinnet kvar. En snögubbe eller en snölykta spelar ingen roll. Minnena från barndomens vintrar gör att man känner glädje över att kunna åstadkomma något med snön. 

Man bli aldrig för gammal!