Gert Svensson

 

Skedand (Anas clypeata) ibland (Spatula clypeata) är en vanlig simand med stort utbredningsområde. Skedanden är en medelstor and med en längd på 44–52 cm och vingspann på 73–82 cm. Den har en kort hals och en iögonfallande stor och platt näbb, som ger den ett framtungt intryck både simmande och i flykten. Benen är orangefärgade, den har en grön vingspegel och dess vingundersidor är ljust gråvita med en mörk bakkant.

Den adulta hanen i praktdräkt har stålgrå näbb, mörkgrönt huvud som kan se svart ut på håll, gult öga, vitt bröst och rygg, rödbruna kroppsidor och buk, svart stjärt och handpennor och klarblå övre armtäckare.

 

Smådopping (Tachybaptus ruficollis) är den minsta doppingen i Europa.

Smådoppingen är en liten kompakt dopping med rund kropp, kort hals och tufsig stjärt. Den är 23-29 cm lång, har ett vingspann på 40-45 cm och väger 130-236 gram. De adulta fåglarna är omisskännliga i sin sommardräkt, med rödaktigt bakhuvud och kinder och en intensivt gul fläck bakom nedre delen av näbben. Dess ben sitter mycket långt bak på kroppen så att den har svårt att gå. Juvenilerna har ett randigt ansikte.

Smådoppingen har ett mycket stort globalt utbredningsområde och häckar i Europa, Centralasien och söderut till Nya Guinea och i större delen av Afrika, både i nordväst och söder om Sahara.

Grönsångare är en fågel som tillhör familjen Phylloscopidae och som tidigare placerades i familjen sångare. Grönsångaren är ungefär 11 till 13 centimeter lång, har ett vingspann på 19 till 24 centimeter och väger ungefär 8 till 13 gram. Ovansidan är grön och bröstet gulvitt. Den har vit buk, gul strupe och gult ögonbrynsstreck. Honor och hanar har samma färger. Visuellt kan man skilja den från gransångaren och lövsångaren på dess klarare färger, långa vingar och kortare men bredare stjärt. Men framför allt skiljs den ifrån dessa två på sin arttypiska sång.

Den har två sångtyper, en ljus metallisk drill i ökande tempo pit-pit-pitpitpitpt-t-t-ttt som varar 2-3 sekunder och som brukar beskrivas som ett litet mynt som roterar på en marmorskiva och en serie av 3 till 5 sjunkande pipande mörkare toner piyy-piyy-piyy. Locklätet liknar den andra sångtypen, men är kortare och inte upprepat: "piy".

 

Gullviva (Primula veris) är en art i familjen viveväxter. Det är en gulblommande växt som är en av de mest igenkännbara vårblommorna i Sverige. Gullvivan är Ölands och Närkes landskapsblomma.

Gullvivan är bland vårens "veris" förstlingar "primula". Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans. Gullviva är på sina håll mycket ymnig och plockas mycket till buketter, och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Emellertid har den i vissa landsdelar minskat och är fridlyst i hela landet. Den får inte plockas eller skadas i Skåne, Hallands och Örebro län. I resten av landet är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna och inte heller plocka eller samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål.

VITTSJÖ, BJÄRNUM. Häggen (prunus padus) är ett medelstort träd i familjen rosväxter.

Häggens blomning fram till syrenens betraktas av många som vårens höjdpunkt. Avkok på häggbark från unga grenar användes inom naturmedicinen mot urinvägsinfektion.