Historia Verum

VERUM. Katrine Arvidsson, som tillhör den nyss belönade RESURSGRUPPEN, bor i det hus som vi gamla verumiter kallar ”Tillys i Tågarp”. De som för etthundra år sedan bodde där var verkliga mångsysslare. Per Tilly skrevs som torpare och småbrukare, men kunde även tituleras husar, snickare och postförare. Per Tillys hustru Hanna Åkesdotter drev ett utmärkt hembageri och hennes goda bröd var vittberömt. Ester Olsson uppvuxen i Brogården skrev att ungarna i byn sprang: ... till Tillys efter bröd. Det ville vi så gärna för vi fick en fin kaka av Tillys Hanna varje gång. Den var rund, taggig, med socker på och den var ljuvlig. Än kan jag känna precis hur den smakade. Jag tror ingen kaka nu är så god. Jag har nog ätit ungefär likadana, men se - det var inte så ofta då man fick en fin kaka. En kaka fint matbröd kostade då 25 öre, ack om man fick smörgås på sådant bröd.




Per Tilly i Generalmönsterrullan för Skånska Husarregementet

Det blev populärt att döpa soldater efter den kände härföraren Tilly och år 1871 enrollerades den då 22-årige Per Nilsson från Verum som soldat med namnet Per Tilly vid Överstelöjtnantens kompani av Skånska husarregementet. Han tjänade för Algustorps rusthåll i Stoby socken inte långt från Ballingslöv.

VERUM. Det finns risk för missförstånd om jag idag säger till en person som är under 60 år gammal och bor i Möllerödstrakten i Verum: Vi träffas vid fryshuset!

Jag menar då inte alls att vi båda ska resa till Stockholm för att besöka ”Fryshuset” där. Ungdomsnätverket Fryshuset startades i Stockholm hösten 1984 i ett stort och slitet fryslager i Norra Hammarbyhamnen och detta nationella nätverk har mer än 200 medlemsorganisationer som arbetar med barn- och ungdomsfrågor. Nätverket stödjer utvecklingen av barn- och ungdomsverksamheter i Sverige genom olika aktiviteter såsom läger, konferenser och utbildningar.

Nej, vad jag menar är att vi skall mötas vid den lilla fyrkantiga vita byggnad som ligger vid vägkorsningen i Stavshult där vägen från Verum delar sig mot Vittsjö och Bjärnum. Intill denna byggnad finns även en skolbusshållplats (busskur). Fryshusets plats var ”mitt i byn” ty på andra sidan vägen fanns förr även Karl Björks lanthandel.

 

VERUM. I folklivsarkivets bildarkiv ligger bilder av två välkända män från Verums socken, vilka på 1930-talet visar upp sina ägandes pläjlar för den utsände etnologen Kamberg från Lund. Den vetgirige folklivsforskaren fick till exempel besked av Bjära-Olofen att en riktig handval skulle tillverkas av eneträ och att slagvalen helst skulle vara av eketrä. Dessutom var det viktigt att ”hillan” skulle vara gjord av ålaskinn.

 

VERUM. Mjölnardottern Linnéa minns hur hela familjens tillvaro krossades av farsoten

Mjölnaren Oskar Bengtssons dotter Linnéa föddes i Mölleröd på försommaren 1909, just på den dag som har firats som svenska flaggans dag och nu är vår nationaldag. Hon återkom omkring 1930 till sin födelsesocken där hon upplevt så stor sorg julen 1918.
Linnéa ingick 1933 äktenskap med toffelmakaren och sedermera fjärdingsmannen Johan Thörn. Familjen bodde några år i ett nyuppfört hus mittemot den nya skolan i Brogården och byggde sedan en ny villa vackert belägen i en backe intill festplatsen i samma by.

Linnéa Thörn avled för tio år sedan i Vittsjö. Foto: Maria Pettersson 2001

Sina sista år bodde Linnéa i Vittsjö och hon avled 95 år gammal den 27 oktober 2004. Vid jultiden 2001 berättade hon för mig om hur de återstående syskonens framtid kom att gestalta sig efter bägge föräldrarnas och de två brödernas död 1918. Linnéa erinrade då om den stora omtänksamhet som faderns arbetsgivare Per Paulsson och hans familj i Mölleröd visade den hårt drabbade familjen hösten och vintern 1918.

Spanska sjukan fördunklade julen i Verum
Verums socken drabbades 1918, när första världskriget äntligen tagit slut, av ett förfärligt dråpslag under årets sista månad. Några dagar före jul slog farsoten till utan förskoning. Under december månad det året dog 12 sockenbor i epidemin. Söndagen den 20 december gjordes i Verums kyrka tacksägelse samtidigt för sju personer som dött under en och samma vecka.

VERUM. För några år sedan presenterade Johanna Othén examensuppsatsen ”Lisa och Linus, Lady och Lufsen” på Institutionen för nordiska språk vid Uppsala Universitet. Syftet med hennes arbete var att undersöka samtida svenska hundnamn och att kartlägga och kategorisera de vanligaste namnen.

Som utgångspunkt för analysen indelades hundarna i de tre olika grupperna sällskapshundar, brukshundar och jakthundar och hon undersökte tre raser inom varje grupp. Hon konstaterade att namngivningen skilde sig åt inom och mellan grupperna, men fann att jakthundarna hade bevarat ett äldre namnskick med många traditionella hundnamn medan sällskapshundarna i stor utsträckning fick ”smeksamt” inriktade personnamn.

Här ses stövaren King, född 1920, med sin 83-årige husbonde Brogårds sme´.
Smeden Nils Kristensson (1846-1937) var ännu på gamla dagar en aktiv jägare.
Foto från slutet av 1920-talet.

Av en tillfällighet har jag fått ta del av ett hundskatteregister över samtliga 107 hundar, varav 37 hanhundar och 70 honhundar, som fanns i Verums kommun (socken) år 1924. Av samtliga hundar hade 67 stycken upptagits med namn och för 60 hundar angavs även rasen. Övriga hundar upptogs antingen som blandras eller av okänd ras.

VERUM. Karl XV:s livmedikus Edward Edholm har i sin bok ”Från Carl XV:s dagar” skildrat sina upplevelser som kungens följeslagare. Han utsågs till livmedikus 1866. I den egenskapen medföljde han kungaparet på resor i utlandet. Edholm var med på sista resan till Aachen 1872 när kungen avled i Malmö på återresan. Edward Edholm var även regementsläkare vid Livregementets dragonkår och han var därför med under den första svenska regelrätta fälttjänstövningen som genomfördes i Hässleholmstrakten under augusti-september 1871.

Karl XV vid mitten av 1860- talet

Stridsförutsättningarna för den övningen hade följande lydelse: Enligt ingångne underrättelser är fienden i anryckande såväl längs jernvägen (som han kan begagna till trupptransporter) som äfven öfver Verum och Bjernum (Åkarp) och antagligen öfver Hörja och Torup. ... Det är troligt att fienden kommer att framgå med sin hufvudstyrka vester om Finjasjön, ... Det är af vigt att så snart som möjligt tvinga honom till drabbning innan han hunnit erhålla ytterligare förstärkningar.

VERUM. Ett tragiskt livsöde rullades upp när pastorsämbetet i oktober 1884 - för 130 år sedan - fick ta emot en dödsattest från den engelska hamnstaden Liverpool. I dokumentet meddelades att den 54-årige f.d. arbetskarlen Christen Pålsson hade avlidit av bronchitis, dvs luftrörskatarr, på ett fattighus i Liverpool. Han hade intagits där sedan han på grund av sin lungsjukdom tvingats avbryta sin en vecka förut påbörjade sjöresa till Kanada. Den av långvariga fängelsevistelser starkt märkte mannen hade tänkt sig resa över Atlanten omedelbart efter frisläppandet den 10 april 1884 från fängelset i Landskrona. En vecka senare - den 17 april 1884 - dog han tragiskt på detta engelska fattighus.

VERUM. På ett vykort från omkring 1910 ser man en husgavel sticka upp strax väster om Viktor Pettersson lanthandel och den nu försvunna Skansabacken i Brogården. Det som skymtar bortom den skarpa vägkröken är Katrina Nilsdotters lilla backstuga. Den låg intill vägen upp mot nuvarande Bygdegården och var till hälften ingrävd i backen. En bit upp på Skansabackens sluttning ser man ett av de på den tiden så vanliga ”skegären” som beskrevs utförligt i min Verumsartikel från juni 2014. (Publicerad 2014-06-01)

VERUM.

Bröderna Jönssons fabriksbyggnad idag. Sedd över dammen från sydväst.

På hösten 1818 kommer förre arrendatorn på Dufwemölla vid nuvarande Strömsborg i Osby Anders Carlsson till Mölleröd som nybliven s k frälseägare. Han hade då friköpt hela byn från Skeinge säteri. Anders Carlsson, som var född i Arkelstorp norr om Kristianstad, var en företagsam person och hade förut drivit stampverk på olika håll i östra Skåne.

VERUM. Johan Lundberg författade för några år sedan ett examensarbete som hette: Skånska trähägnader, en studie i konstruktion och historisk utbredning. Uppsatsen är en kandidatuppsats i ämnet landskapsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. Under ett praktikarbete hade författaren tagit del av artikeln Skånska gärdesgårdar, ett bidrag till kunskapen om dess former och utbredning från 1925 skriven av markhistorikern och kulturgeografen Mårten Sjöbeck.

VERUM. Ett odlings- och kanaliseringslån med 28 års återstående amorteringstid ledde till att en fastighetsförsäljning i Verums socken 1906 blev omtalad i hela landet.

VERUM. Kilian Stobæus d.y. (1717-1792) var son till borgmästaren i Malmö Jöns Stobæus och blev provinsialläkare i Kristianstads län 1757. Han blev utnämnd till professor vid universitetet i Lund 1775 och hans specialitet var obstetrik eller förlossningskonst. Denne professor var namne med sin fars kusin professorn och arkiatern Kilian Stobæus d. ä. (1690-1742) vilken anses vara den som väckt Carl Linnæus intresse för biologiska studier innan denne bytte studieort från Lund till Uppsala.

 

VERUM. Ordet ”ransonering” och begreppet ”ransoneringskuponger” är numera ganska okänt för de flesta, åtminstone för den unga generationen. Detsamma gäller förmodligen kristidsbetydelsen av ordet ”jobb” och begreppet ”jobberi”.

Ransoneringen sköttes på riksnivå under första världskriget av "Folkhushållnings-kommissionen" förkortat F.H.K. och ute i landet inrättades kommunala livsmedelsnämnder.

Det finns inte många kvar som minns de år då vi hade den största varubristen. Det var under första världskriget då landets statsminister fick vedernamnet ”Hungersköld”.  Hjalmar Hammarskjöld kom till makten just i dessa dagar för hundra år sedan då Karl Staaf i februari 1914 avgick efter Bondetåget och Borggårdskrisen. Hammarskjöldska ministären föll i samband med hungerkravallerna våren 1917.

 

VERUM. Mellan frälsebonden Dan Tulson i Tulatorp vid Skeinge i Verums socken och professorn Lars Peter Hansen vid University of Chicago ligger sammanlagt åtta släktled. Professorns farmors släkt i USA bär fortfarande namnet Toolson. Förnamnet Tulson var förr tämligen vanligt i norra Göinge och särskilt i Verums socken, men det föll helt ur bruk vid mitten av 1800-talet.

I ett biografiskt verk kan man läsa följande beskrivning om denne amerikanske ekonomiprofessor som räknar sin härstamning från Tulatorp i Verums socken: Lars Peter Hansen är en amerikansk ekonom. 2013 tilldelades han Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne tillsammans med Robert Shiller och Eugene Fama.

Professor Lars Peter Hansen (f 1952)

Pristagarens farmor, som hette Syble Toolsson, var född i Utah 1896 och hon hade djupa rötter i Göinge. Hennes farfars farfars farfar bodde vid 1700-talets början i Tulatorps by i Verum. Han hette Dan Tulson och var frälsebonde under Skeinge säteri. Dan Tulson var född 1703 och med hustrun Kierstina fick han 1722 sonen Håkan Dansson. Denne son gifte sig 1744 med Nilla Nilsdotter från Länekärr och blev bonde i Tviggasjö. De blev 1747 föräldrar till sonen Tulson Håkansson som gifte sig med Karna Persdotter från Tviggasjö. Deras son Per Tulson föddes i Gammalstorps hus 1783. Han flyttade i början av 1800-talet till Qvittinge och blev torpare på ”Pusahuset” under godsegendomen Vanås i Gryts socken.

VERUM. Det har i alla år hört till tidningarnas rutiner att på årets första dagar underrätta läsekretsen om befolkningsutvecklingen. Detta har på vissa håll omintetgjorts av sockensammanslagningar, men Verum har ännu lyckats bevara sina gamla gränser. Under de senaste tio åren har antalet invånare i församlingen dalat från ca 500 till under 460. Som mest hade Verum på 1880-talet nära 1.700 invånare.

Här nedan visas hur befolkningstalet från 1650-talet med 50-årsintervall nu åter hamnat under de ca 500 personer som församlingen hade på den tiden.

VERUM. Sommaren 2012 avled i Linköping en på sin tid vida berömd person som tillbringat sin barndom i Verum och fått sin grundläggande utbildning i ”Mejarpa skola”. När han vid mitten av 1950-talet var EFS-pastor i Helsingborg blev han känd över hela landet som Självmordsprästen.

Han hette Erik Johan Bernspång och var född i Finja socken den 9 maj 1921. Ett år gammal kom han med sin familj till en gård i Stafshult i Verums socken.

I familjen fanns då hans äldre syster Essie Maria, född 1919 och sedermera gift med Assar Larsson på Nygård i Verums kyrkby. Föräldrarna Gustaf Bernhard Johansson, även kallad Stavshulta Jesus, och Maria, född Johansson i Algustorp, Stoby socken, fick efter inflyttningen till Verums socken ytterligare tillökning med fem söner och en dotter, nämligen Karl Einar 1922, Josef Herman 1925, Nils Gösta 1927, Sven Gustaf 1929, Knut Allan Bengt 1933 och Tora Gunborg 1935 .

VERUM. Mats Pettersson återkommer här med en artikel som knyter an till tidigare publicerat om elektricitetens införande i Verum. (red.)

Bilismen revolutionerar livsvillkoren
De två moderna påfund som betytt mest för att ändra livsvillkoren i Verums socken kom drygt 20 år in på 1900-talet. Införandet av elektriciteten blev av särskilt intresse eftersom Verums socken låg i skärningslinjen mellan de två dåvarande storbolagen Sydvenska Kraft AB i väster och Hemsjöbolaget i öster. Detta lämnade utrymme för de två ”unika” aktörerna Brittedals, som var en brukarförening och Bröderna Jönssons Möbelfabrik, som var ett privatföretag, att elektrifiera Verums socken.
Den andra moderniseringen kom med motorfordon och utbyggnaden av vägnät och vägunderhåll. Att sköta vägarna var i äldre tid ett ansvar för dem som ägde mantalssatt jord och vägarnas underhåll var ortsbefolkningens ensak. Eventuella genomresandes obehag av dåligt skötta vägar var enligt samma resonemang deras ensak. Först på 1920-talet försvann naturaunderhållet på vägarna genom införande av ”vägkassor”. Dessutom hade de flesta vägar på landsbygden, även häradsvägar, ett otal grindar. I en berättelse om livet i Norraskog framgår att det under sommartiden fanns ett tiotal grindar över vägen dit upp. På vägen mellan bron över Helgeån vid Hörlinge och Hovgården till Osby - där sedermera den s k Stätta-bussen gick - påstås ha funnits ett trettiotal grindar eller stättor.

VERUM. Ljuset kom till Verum 1922 från Bröderna Jönssons vattenfall
I Verums socken hade Bröderna Jönsson (Gottfrid, Axel, Hilding och Arvid Jönsson) år 1914 byggt en modern möbelfabrik vid Verumsåns vattenfall i Stafshult och Mölleröd. Den lokala banken, Verums sockenbank, ställde sig skeptisk till brödernas satsning, men genom uppbackning av Lilli Zickerman i Vittsjö kunde de få fram behövligt startkapital.

 

VERUM. En man med vidlyftigt förflutet som bodde i Verum under 15 år. Johan Andersén och hans danska hustru Maria Lovisa Gunera Arentzen kom 1871 till Hästberga by i Verums socken där de tog arrende på en liten gård vid Helgeån nära gränsen mot Visseltofta socken. I utflyttningsnotisen från S:t Ibbs socken på Ven står att de ämnade flytta till Köpenhamn, vilket inte blev fallet. Samtidigt kom hans ogifte son Johan Wathier Casimir Andersén dit. Gården ägdes av en bonde i byn Sjötorpet. Några år senare köpte Andersén hans gård i Sjötorpet och bodde sedan där med hustrun och sonen till 1886. Namnet ”Danska Gubben” fick han genom att hustrun kom från Danmark.

VERUM. Söndagen den 15 september företog Cederborgsällskapet sin traditionella höstutfärd vilken denna gång gick till Skeingeborg och Skeinge. Dagen, som under förmiddagen bjudit på regnväder, visade sig under eftermiddagen vara gynnsammare och de tjugotalet intresserade som mött upp behövde varesig regnjackor eller paraply.

Under sakkunnig ledning av Mats Pettersson, bördig från Verum, blev det en omfattande historik och information om ej blott bygden som sådan utan även Skeingeborg. Den åttakantiga borgen är unik i sitt slag och tämligen välbevarad och man kan på platsen bilda sig en bra uppfattning om hur den en gång såg ut under tidig medeltid.

 

VERUM. Tor Hj. Persson föddes i Hörlinge 1886.

Redaktören och ansvarige utgivaren av Dövas vän, Tor Hj. Persson, föddes 1886 på Ryssagården i Hörlinge som fjärde barnet i en syskonskara av 12 barn (6 söner och 6 döttrar) varav 2 dog minderåriga. De två äldsta sönerna och två ogifta döttrar antog sedermera efternamnet Hörlén. Äldste sonen Anton P. Hörlén övertog Ryssagården efter föräldrarna Per Jönsson och hans hustru Elsa Trulsdotter. Hustrun var född på granngården Östragård i Hörlinge.

Dövas Vän nr 1 år 1924 Detaljbild

Efter att Anton P. Hörlén i augusti 1907 ingått äktenskap med Clara Löfström flyttade föräldrarna och de hemmavarande barnen till en gård i Bolberöd. Då var sonen Tor Hjalmar 21 år gammal och hade varit döv i åtta år. År 1899, vid 13 års ålder, drabbades han av en akut sjukdom som yttrade sig i en mycket stark huvudvärk. Han blev liggande närmast okontaktbar och när han efter någon tid tillfrisknade visade det sig att han helt förlorat sin hörsel. Tor Hjalmar stannade kvar i föräldrahemmet och flyttade med föräldrarna till Bolberöd. Tor Hjalmar blev det som då kallades ”hemmason” och arbetade som dräng i föräldrarnas jordbruk.

De första lanthandlarna i Verums kyrkby och Brogården
Den inledningsvis omtalade allra första egentliga lanthandeln i socknen som byggdes i Brogården av Gustaf Larsson 1851 övertogs 1853 av ”mormonen” Jöns Persson och drevs från 1865 och fram till 1869 av Nils Lund. På samma plats drevs därefter lanthandel ända fram till 1984 av västgöten J. A. Pettersson och hans två efterträdare sonen Victor och sonsonen Birger med makan Margit. Huset ägs nu av västgötens sonsons son Jan-Henrik Pettersson.

I augusti 2007 skrev Nättidningen Damfotboll under rubriken ”Nilla Fischer hyllad vid moderklubbens jubileum”:
23-åriga Nilla Fischer, Malmö och landslaget, missar aldrig att tala om, att hon kommer från den lilla byn Verum, med några hundra invånare i församlingen, i norra Skåne. [… ] I lördags, direkt efter träningen i Malmö, bilade Nilla hem till Verum, där hennes moderklubb, Verums GoIF, hade 60-årsjubileum på idrottsplatsen och vid bygdegården. Nilla ställde upp och skrev autografer, delade ut medaljer till alla spelare från de tre deltagande lagen i jubileumsmatcherna, fixade godisregn åt barnen och ställde upp för en tio minuter lång intervju, där speakern lät henne berätta om fotbollslivet från början som ung flicka hemma i Verum och fram till sensommaren 2007, då hon ju väntas bli VM-uttagen på tisdag. - Det känns alltid lika roligt att komma hem till Verum, säger Nilla, som kommer från två riktiga fotbollssläkter i Göingebygden: Fischer från Verum på pappa Ronnys sida och Flinck från Bjärnum på mamma Åsas sida.







Verumsdottern och blivande fotbollsproffset Nilla Fischer.
Foto: Claes Brauer

VERUM. Den förste lanthandlaren i socknen byggde 1851 ett hus på Brogårdensidan av Vieån vid Store Bro.
Följande uppgifter om socknens förste egentlige lanthandlare omtalas 1868 i ett brev till Andreas Jacob Collin i Verum från sonen Emanuel Collin vilken utvandrat till Nordamerika 1852 och sedan 1863 bodde i Paxton.

Denne handlanden Larsson, född i Helsingborg, var gift med en dotter till den rätt omtalade klockaren Nicolaus Löfquist i Norra Åkarp, bl a intiativtagare till sparbanken där. Paret fick en son 1852 medan de bodde i Brogården. Gustaf Larsson inflyttade till Brogården 1851, efter att ha bott inhyses på Verum nr 2 sedan 1850, uppenbarligen under tiden som byggandet av huset på Brogårdensidan pågick. Gustaf Larsson emigrerade sedan till Amerika 1853. Hustrun Ingrid Sophia och sonen Carl Johan flyttade då åter till Norra Åkarp, men följde efter till Amerika 1856. Rörelsen drevs efter Gustaf Larsson först av Jöns Persson från 1853, därefter från 1865 av skräddarsonen Nils Nilsson Lund och från 1870 av J.A. Pettersson och hans barn och barnbarn. Nils Lund emigrerade 1869 till Amerika och var sedan verksam som skräddare i Brooklyn, New York.

VITTSJÖ/VERUM. Omdömet i rubriken fälldes då Einar Persson studerade konst i Stockholm när 11 konstnärer var samlade på Statens Hantverksinstitut. Syftet med kursen var att stimulera konstsmidet och att ge smederna tillfälle att utbyta erfarenheter och råd.

Einar Persson nr två från höger

I det här sammanhanget förtjänas att påpeka att smeden Einar inte bara var konstsmed utan även en skicklig tecknare och målare. Några alster av såväl smidet som övrig konst fanns att beskåda på lördagen den 3/8 i smedjan.

Bland annat en välgjord komposition på ämnet Nordiska gudasagan. I den ingår den åttafotade hästen Sleipner. På skissen har den åtta fötter, som sig bör, men på det färdiga alstret har den bara fyra. Man frågar sig varför. Den gåtan förblir dock obesvarad.